Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skolfammodellen och tillkännager detta för regeringen.
Skolsatsning i familjehemsvården (Skolfam) började i Helsingborg 2005 med syfte att hjälpa familjehemsplacerade barn att gå ut årskurs 9 med godkända betyg. Forskningen visar att risken för utanförskap i vuxen ålder är dubbelt så hög om man går ut grundskolan med dåliga eller ofullständiga betyg.
Statistiken för familjehemsplacerade barn är nedslående: bara 55 % klarar behörighet till gymnasiet, jämfört med 88 % av alla barn. Endast 28 % av de placerade barnen går ut gymnasiet med fullständiga betyg, jämfört med 70 % av alla barn. Barnen i samhällsvård har en låg utbildningsnivå och många hamnar i arbetslöshet, missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet i vuxen ålder.
Idag deltar 25 kommuner i Skolfam. Metoden går ut på att Skolfamteam bildas i samverkan mellan skol- och socialförvaltningen runt familjehemsplacerade barn. Stiftelsen Allmänna Barnhuset samordnar Skolfam. Mycket arbete läggs på att stärka kvaliteten i de insatser som ges. En viktig del är att sprida kunskap om hur man gör för att omhändertagna barn ska klara skolan. Det finns en manual för hur Skolfam går till, utbildningar genomförs för nya Skolfamteam och Skolfamteamen samarbetar och utbyter erfarenheter med varandra.
Bland barnen som deltagit i Skolfam är det i genomsnitt 8 av 10 som går vidare till gymnasiet. Det ska jämföras med att bara knappt 6 av 10 av de övriga placerade barnen går vidare.
En hälsoekonomisk studie från Linköpings universitet visar att Skolfam inte bara ger bättre livskvalitet för barnen utan även minskar behovet av ekonomiskt stöd från samhället. Det är en social investering att satsa på de här barnen och sociala investeringsfonder är ett bra verktyg för kommunerna att bekosta satsningen. Enligt studien tjänar socialtjänsten in kostnaden för Skolfam på bara fem år, i form av minskade utgifter för socialtjänsten.
Hittills är det bara 25 av Sveriges 290 kommuner som tagit till sig Skolfammodellen. Det innebär att möjligheten att klara skolan för familjehemsplacerade barn är starkt beroende av bostadsort. Det är inte rättvist att barnens framtid till så stor del avgörs av var de råkar bo. Särskilt med tanke på att samhällsplacerade barn är en så sårbar och utsatt grupp och borde ha rätt till extra stöd för att få ett bra liv!
Regeringen bör framöver överväga åtgärder för att främja Skolfammodellen i fler kommuner och göra den till en nationell angelägenhet.
|
Hillevi Larsson (S) |
|