Motion till riksdagen
2017/18:583
av Hanna Westerén (S)

Förstärkta insatser mot skattefusk

---

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser för att motverka skattefusk och andra därmed sammanhängande brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I Sverige har vi länge haft en hög skattemoral där de flesta accepterar att den som tjänar pengar också är med och bidrar till det gemensamma genom skatter.

Ändå finns det personer som i strid med lagen undviker att betala olika typer av skatter. Det minskar de gemensamma resurserna men riskerar också att minska skattemoralen och förtroendet i samhället. Det är därför väldigt viktigt att den beslutade skatten också är den som betalas av både privatpersoner och företag. För det krävs att skattefusket aktivt bekämpas.

Globaliseringen ställer ständigt nya krav på reformer och samarbete för att motverka skatteflykt och skattefusk. Här bör Sverige vara en aktiv part och driva dessa frågor.

Liksom Försäkringskassan och andra myndigheter arbetar hårt för att motverka fusk med ersättningar är det viktigt att också ha en god kontroll på intäktssidan. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Regeringen har under de senaste åren sjösatt ett flertal insatser för att täppa till maskhålen i vår gemensamma kassakista och utredning pågår till exempel kring informationsskyldighet för skatterådgivare, men fortfarande går samhället miste om stora resurser, ämnade för gemensamma behov. Regeringens 10-punktsprogram är en mycket välkommen insats för att främja hållbarhet, sund konkurrens och en fungerande, jämlik välfärd. Fler insatser behövs dock mot illojal konkurrens, svartjobb och skatteundandragande. Tre företeelser som visat sig uppträda samtidigt.

I våras överlämnade regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén sitt betänkande Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37). Skattefusket ingår som en del i bidragsfusket och även bidragsfusket främjar illojal konkurrens.

Utredaren föreslår bland annat att

• En ny enhet för utredning av bidragsbrott inrättas hos Försäkringskassan och mål om brott mot bidragsbrottslagen handläggs vid Ekobrottsmyndigheten.
• Regeringen bör utreda frågan om en samordnad statlig utbetalningsfunktion.
• Regeringen bör se över förutsättningarna att minska antalet utfärdare av

id-handlingar och koncentrera ansvaret till en myndighet. Transportstyrelsen får i uppdrag att se över rutiner vid utlämnande av körkort.

• Myndigheternas möjligheter till informationsutbyte utökas.
• Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ges möjlighet att göra besök på den adress där den enskilde är eller kan antas vara bosatt. Ett folkbokföringsbrott införs.
• Uppgiften att utbetala lönegaranti flyttas från länsstyrelserna till Skatteverket.
• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får utökade möjligheter att inhämta uppgifter från andra aktörer om juridiska personer.
• Straffet för grovt bidragsbrott skärps till max sex år och bidragsbrottslagen utvidgas till att också omfatta utbetalningar till bl.a. juridiska personer.
• Betalning för arbete som berättigar till ROT- och RUT-avdrag ska ha gjorts med spårbart betalningsmedel. Detsamma gäller för vissa stöd som utbetalas av Arbetsförmedlingen.

Utan att ta ställning till alla de enskilda förslagen som sådana menar jag att regeringen bör överväga både dessa förslag och om insatserna mot skattefusket också i övrigt behöver förstärkas ytterligare.

Hanna Westerén (S)