Förslag till riksdagsbeslut
Skatteverket har ändrat sin tolkning av bokföringslagen vad gäller arkivering av papperskopior av kvitton. Det finns idag en osäkerhet kring arkivering av material och hur bokföringslagen skall tolkas. Olika lagstiftningar styr olika områden. Dessutom är det mycket tveksamt om lagstiftningen och tolkningarna hänger med i den digitala utvecklingen, eller så sker dubbelarbete så länge det inte klargörs. Detta blir mycket kostsamt för inte minst mindre företag, där arkiveringen tar resurser från tillväxt och utveckling. Därför måste tolkningarna och eventuellt lagstiftningen tydliggöras för att bättre och snabbare bli en del av den digitala utvecklingen.
Företagens krav på att uppfylla bokföringslagens krav på överskådlighet, åtkomlighet och ordnat skick kräver både tydlighet och enkelhet i en digitaliserad värld – inte dubbelarbete. För visst är det både krångligt och kostsamt om den som till exempel innehar ett företagskort och har utlägg anses ha fått kvitton i pappersform som således ska arkiveras så, inte elektroniskt. Det gör att man i Sverige i en hel del fall, till skillnad från i andra EU-länder, dels ska fota och lägga in utgifter i ett elektroniskt system, dels ska häfta fast papperskopior, stämma av dem mot fakturor o s v. I andra länder räcker det att de fotar kvitton som de sedan kan kasta. För småföretag är det rimligen värre, då de skall arkivera alla kvitton i fysisk form i 7 år och dessutom bygga upp ett digitalt arkiv. Det är dags att göra detta tydligt.
|
Cecilia Widegren (M) |
|