Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt bereda ärendet om att förändra grundutbildningen för läkare och tillkännager detta för regeringen.
I mars 2013 överlämnades en utredning som föreslog en reformering, och internationell harmonisering, av den svenska grundutbildningen till läkare. I korthet innefattar förslaget att utbildningen förlängs till sex år och att den så kallade allmäntjänstgöringen (AT), det vill säga klinisk praktik under handledning efter fem och ett halvt år, tas bort. Utredningen fick överlag ett positivt mottagande av centralt berörda funktioner i detta sammanhang, som exempelvis de medicinska fakulteterna, branschorganisationen för sjukvården, studerandeorganisationerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkarförbundet.
Men en kostnadsaspekt har anförts för att möjligen inte gå vidare med den liggande utredningen till en proposition från regeringen. Den extra termin som staten bekostar med det aktuella förslaget byts mot att arbetsgivarna inte behöver bekosta AT under två års tid. Emellertid borde det i detta sammanhang vara lätt att inse att en förkortning av utbildningstiden (en termins förlängning minus två års AT) som ersätts med fler yrkesverksamma år som behörig läkare och specialist innebär stora vinster för staten och samhällsekonomin på ett övergripande plan.
Det är därför viktigt att regeringen nu skyndsamt går vidare med en proposition för hur den framtida läkarutbildningen bör reformeras. Skyndsamheten i regeringens beredning av ärendet är viktig av åtminstone tre skäl.
För det första behöver studerandeorganisationerna, de medicinska lärosätena och sjukvården kunna förbereda sig på en omfattande förändring i deras verksamhet.
För det andra för att med utredningens förslag så måste även vidareutbildningen av grundutbildade läkare till specialistläkare kunna förhålla sig till hur grundutbildningen de facto ser ut.
Vidareutbildningen till specialistläkare har raskt avancerat framåt när nu Socialstyrelsen i en ny föreskrift från den 1 maj i år kommer att utöka reglerade specialiteter i Sverige från 57 till 63.
Såväl specialitetsföreningarna som sjukvårdshuvudmännen måste därför skyndsamt kunna planera för hur dessa specialistutbildningar bäst utformas, och då är en klarhet om hur grundutbildningen till läkare ser ut naturligtvis en självklar förutsättning så att även detta arbete blir ändamålsenligt.
För det tredje har mer än hälften av dem som blir legitimerade läkare i Sverige idag fått sin utbildning utomlands. I syfte att underlätta för Socialstyrelsen att så likvärdigt som möjligt bedöma de som erhåller legitimation som läkare är det lika naturligt att vår egen framtida grundutbildning till läkare tydliggörs så att myndighetens arbete blir både konsekvent och rättssäkert ur kvalitetssynpunkt för den framtida tillsyn som legitimationen innebär.
Då Socialstyrelsen redan idag har problem med långa handläggningstider för att bedöma läkares rätt till legitimation och specialistkompetens, som bland annat på ett kontraproduktivt sätt hindrar integrationsprocessen för nyanlända till Sverige som har läkarutbildning från det land som de emigrerat från, är ett fastställande av vad våra kommande krav på vad som faktiskt ingår för att en grundutbildning till läkare innebär en nödvändighet att vi skyndsamt får vetskap om.
Med ovan anförda motiv för att inte försena beredningen i Regeringskansliet, vill jag med denna motion att detta ges regeringen tillkänna. Jag är medveten om att utskottet ännu inte har haft möjlighet att ta ställning till en likalydande motion från förra riksmötet 2016/17. Jag väljer dock att lägga denna motion igen i år för att visa ärendets betydelse.
|
Finn Bengtsson (M) |
|