Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 1997 har Sverige en nollvision i trafiken. Nollvisionens mål är noll döda och svårt skadade i trafiken och mellan 1997 och 2010 mer än halverades antalet döda. Därefter har utvecklingen i stort sett stått stilla. Regeringen fattade i september 2016 beslut om en Nystart för Nollvisionen där fokus är oskyddade trafikanter och ny teknik.
Det är i dag väl underbyggt i vetenskapliga undersökningar att vår syn försämras med åldern. Ändå är det enda tillfälle en bilist måste genomgå en synundersökning när hen tar körkort, ofta i sena tonåren.
När frågan om syntest tidigare varit uppe har svaret i mångt och mycket varit att man håller med om att det är en viktig åtgärd och att man förutsätter att det finns med i arbetet med ökad trafiksäkerhet. Tyvärr har konkreta förslag uteblivit. Det trots att vi kan konstatera att de frivilliga undersökningar som Bilprovningen i samarbete med Synoptik erbjudit ger vid handen att var femte testad bilist hade så dålig synskärpa att de utgör en direkt trafikfara. Vi kan också se en ökning av andelen trafikfarliga bilister från 15 procent 2013 till 20 procent 2016.
Förutom att bygga om vägarna är ett steg mot målen för nollvisionen att säkerställa att förarna på våra vägar ser vart de är på väg. Våra nordiska grannländer ställer alla redan krav på synundersökning i samband med körkortsförnyelse efter en viss ålder. I Sverige finns idag inget sådant krav utan det räcker att man skickar in en blankett. Att införa krav på syntest är en åtgärd som har ett brett stöd bland allmänheten och som har en låg kostnad för den enskilde, cirka 300 kronor för en undersökning vart tionde år.
|
Christina Örnebjär (L) |
Lars Tysklind (L) |