Vi välkomnar regeringens ambition om en uttalad strategi för hur regeringen avser att nå de uppsatta mål för klimatanpassningar som man satt upp. Det är en nödvändig förutsättning för att det ska gå att utvärdera om regeringens åtgärder är effektiva eller inte. Av rubriken på skrivelsen, En klimatstrategi för Sverige, får man intrycket av att regeringen avser att i skrivelsen presentera en övergripande strategi för hur Sverige kan bidra till en effektivare minskning av klimatstörande påverkan, men också hur den samlade energiproduktionen i landet ska kunna bli mindre klimatpåverkande.
Vi kan därvid konstatera att det inte riktigt var den förmodade inriktningen på regeringens skrivelse, utan mer en uppräkning av redan vidtagna åtgärder i form av högre beskattning. Om klimatstrategin ska bli relevant, behöver den relateras till behoven av energi i olika sammanhang, både verksamhetsrelaterat och geografiskt relaterat. Denna del missar tyvärr regeringen, vilket innebär att skrivelsen inte når upp till sitt mål som strategidokument.
Utsläpp från olika sektorer ser olika ut, och där har regeringen en sammanställning av respektive sektors utsläppsförändring av klimatstörande ämnen. Däremot saknas en viktig aspekt på relationerna mellan aktivitet och utsläpp samt mellan befolkning och utsläpp. Det borde också ha funnits en redovisning av utsläppsförhållandena mellan land och stad samt glesbygd och stad.
I det internationella perspektivet saknas ett tydligare fokus på att få ner de reala utsläppen genom globala åtgärder där sådana har en möjlighet att göra maximal nytta för insatta resurser. I ett läge då situationen beskrivs som en ödesfråga för den mänskliga civilisationen kan ingen annan strategi vara att föredra än att få maximal sakligt bevisbar nytta för varje satsad krona.
För att det ska gå att genomföra måste det också till en objektiv global utvärdering av olika länders relativa och absoluta minskning av klimatstörande utsläpp, så att det går att avgöra var insatta resurser kan göra bäst nytta.
Från Sveriges perspektiv bör vi vidta de åtgärder som adresserar de åtgärder som ger mest nytta för pengarna här i Sverige. En motsvarande utredning bör därför göras för att se till att fakta styr de insatser som vidtas. Att lägga nya skatter på t.ex. flyget med ett uttalat syfte att uppnå miljöeffekter har visat sig vara helt kontraproduktivt, eftersom de globala effekterna uteblir när flygverksamheten flyttar utomlands och skapar ett mer omfattande resande i stället.
Åtgärder för att underlätta och premiera satsning på ny miljövänlig teknik borde prioriteras, och när det gäller flygets del, handlar det om att bistå befintliga forskningsprojekt och uppmuntra nya forsknings- och utvecklingsinsatser.
|
Olle Felten (-) |
|
|
Mikael Jansson (-) |
Jeff Ahl (-) |