Sverigedemokraterna anser att det i grunden är ett bra förslag att ersätta karensdagen med ett karensavdrag. Det kommer att innebära ett mer rättvist system och inte drabba personer olika exempelvis beroende på längden på arbetsdagen. Dock har Sverigedemokraterna under lång tid haft inställningen att karensdagen helt ska slopas för särskilt utsatt vårdpersonal, anställda inom förskolan samt vissa lärare och fritidspedagoger inom grundskolan. Vi står fast vid den linjen samtidigt som vi står bakom regeringens förslag att gå från karensdag till karensavdrag för alla yrkesgrupper utom egna företagare.
Vi menar att på arbetsplatser där det konstant föreligger en risk för både vårdtagarens, barnens och personalens hälsa och välbefinnande i deras dagliga arbete med människor och där det inte går att undvika återkommande smittsjukdomar, ska personalen inte drabbas ekonomiskt vid sjukfrånvaro. Detta dels för att motverka smittspridning bland barn och vårdtagare och dels för att det innebär en extra stor risk för smitta bland personalen i den här typen av yrken. Tanken är också att förebygga smittspridning från personal till känsliga vårdtagare och barn inom skola och barnomsorg. Detta berör dels anställd sjukvårdspersonal som arbetar med särskilt känsliga vårdmottagare och dels vårdpersonal på arbetsplatser med hög smittrisk såsom infektionskliniker och akutmottagningar. Anställda inom skola och barnomsorg inom vissa åldersgrupper och avdelningar löper också större risk att bli sjuka än övrig skolpersonal.
Sverigedemokraterna menar därför att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på hur bestämmelser kring karensavdrag ska utformas för att dessa yrkeskategorier i bästa fall inte ska omfattas av något karensavdrag alls eller få förmånligare bestämmelser. Detta oavsett om det finns kollektivavtal på plats eller inte.
Alla med barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten är det för oss självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger.
Återkommande epidemier varje år kan också ställa till stora problem för både personal och patienter inom vården. När exempelvis vinterkräksjukan härjar på vårdinrättningar är det mycket vanligt att både patienter och personal insjuknar. Många gånger drabbas stora delar av personalstyrkan, med kraftiga störningar i vården som följd, och för personalen som drabbas varierar villkoren mellan yrkesgrupper och landsting. En del arbetsgivare inom vården är generösare i sin hållning medan andra är striktare i sin bedömning. Tydliga riktlinjer för hur man ska agera saknas, vilket gör att vårdinrättningarna inom ett och samma landsting kan använda sig av olika regler.
Vinsterna med att låta personal vara hemma med full lön efter smitta är flera och då inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv eftersom patienterna ska kunna vara säkra på att bli mottagna av frisk personal. Det är ofta svårt att rekrytera personal i samband med vinterkräksjukan eftersom riskerna för att själv bli sjuk och förlora pengar övervägs. En arbetsgivare som låter personal vara hemma med full lön vid sjukdom blir mer attraktiv. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det bättre att ersätta anställdas inkomstbortfall än att stänga ned en hel avdelning.
Enligt de remissvar som inkommit från kommuner och landsting finns redan nu en oro över att reformen med karensavdrag kan komma att innebära ökade kostnader, och med slopat karensavdrag för ovannämnda yrkesgrupper ökar kostnaderna ytterligare. Därför menar vi att regeringen bör anslå ett stimulansbidrag till kommuner och landsting i nästkommande budget för att finansiera slopat eller förmånligare karensavdrag för vissa yrkesgrupper.
Även om reformen i grunden är bra och behövlig har vissa remissinstanser, bl.a. Försäkringskassan, inkommit med kritik gällande att det behöver förtydligas hur den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas. Detta gäller framför allt dem som arbetar mycket varierande från vecka till vecka. Även regeringen har där framhållit att det kan bli något mer komplicerat och vara en bedömning i det enskilda fallet. Det finns också oklarheter kring om beräkningen kan leda till ett ökat antal tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare. Därmed menar Sverigedemokraterna att det är nödvändigt med en grundläggande utvärdering inom en snar framtid för att få in underlag kring huruvida kritiken är berättigad och har orsakat orättvisa bedömningar för arbetstagaren och åtgärder behöver vidtas för att uppnå ett mer rättssäkert system för uträkning av karensavdrag.
|
Linus Bylund (SD) |
|
|
Julia Kronlid (SD) |
Heidi Karlsson (SD) |
|
Paula Bieler (SD) |
Jennie Åfeldt (SD) |