Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förse svensk industri med grundläggande och nödvändiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
I regeringens skrivelse 2017/18:202 En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri presenterar regeringen innehållet i strategin för Smart industri och de åtgärder som regeringen beslutat genomföra för att nå strategins mål att Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. I skrivelsen görs även en kortare reflektion kring de utmaningar som strategin utgår ifrån och en utblick kring vad som ytterligare behöver beaktas inför de kommande åren.
Svensk industri har en lång tradition av framgångsrika företag, och vi har en bred industristruktur i Sverige. Vårt välmående är bl.a. beroende av det som förädlas i industrin, och det är viktigt att villkoren för industrin värnas. Det faktum att regeringen lägger fram en strategi för hur förutsättningar ska skapas i Sverige för tillväxt och utveckling i svensk industri är därför både positivt och välkommet. Samtidigt oroas vi över regeringens nonchalanta inställning till företag och företagande, där regeringen under mandatperioden generellt sett försämrat näringsvillkoren i form av ökat regelkrångel och skattehöjningar.
Nyindustrialiseringsstrategin som föranledde regeringens skrivelse tog fasta på en strukturomvandling av industrin för att klara den globala konkurrensen. Dessvärre var den bristfällig. Att underlätta strukturskiften för befintlig industri är viktigt för att bibehålla en stark industri. Det är samtidigt viktigt att underlätta utveckling av befintlig industri och nyetablering i nya branscher, något som inte adresserats i strategin. Tillståndsgivning för nyetablering i nya branscher är fortfarande en utdragen process som försvårar både utveckling och nyetableringar. Ett exempel på detta är inom gruv- och mineralindustrin där gruvverksamhet redan i dag är förknippat med komplicerade och utdragna ansökningsprocesser som begränsar möjligheten att etablera nya gruvor. För att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential krävs att politiken tillhandahåller grundläggande och nödvändiga förutsättningar.
Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Under alliansregeringen togs flera viktiga steg för att göra Sverige till ett bättre land för företag och företagsamma personer. Bland annat blev det både billigare och enklare att driva företag.
De negativa besked och beslut regeringen lagt fram under mandatperioden har inneburit kraftigt höjda skatter på jobb och företagande, samtidigt som det lönar sig mindre att arbeta, och det slår direkt mot såväl industrin som vår gemensamma välfärd. Det är angeläget att utvecklingen nu vänds.
Vår slutsats är att Sverige behöver göra fler reformer som gör det enklare för företag att växa och anställa. Därför är det mycket oroande att Sverige har en regering som för landet i fel riktning. Regeringen har genom besked och beslut skapat en osäkerhet och ett missnöje bland entreprenörer. Det handlar bl.a. om dyrare transporter och mycket kraftiga skattehöjningar på arbete och företag. För att se fler jobb och växande företag i Sverige behövs en bred jobb- och företagaragenda. Det handlar om satsningar på att utveckla skolan och investera i forskning. Det handlar om tillgång till bra transporter av både människor och gods. Sverige behöver rimliga skattevillkor som uppmuntrar till flit och entreprenörskap. Vi behöver mer, inte mindre, handel och frihandel. Sverige har en regering som leder in vårt land på fel väg och som fortsätter svika sina löften. Regeringen har fattat en serie av beslut som försämrat villkoren för företag och jobb.
Skattetrycket och den minskade lönsamheten hämmar svensk industris konkurrenskraft, och steg ett mot en stärkt industri bör därför vara att stärka de generella näringsvillkoren för industrin.
En företagare i Sverige har ett mycket stort antal regelverk att ta hänsyn till och en uppsjö av myndighetskontakter att sköta. Handläggningstider och pappersarbete innebär tid som inte kan användas till att realisera den affärsidé som ligger till grund för företaget. Mellan 2006 och 2014 minskade regelkrånglet enligt Tillväxtverket. De administrativa kostnaderna för företagen sänktes med 7 miljarder kronor, och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Nu går utvecklingen åt andra hållet.
Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Detta är både ett konkurrenskraftsproblem och en tröskel för att starta, driva och expandera företag. En politik för jobb och tillväxt går hand i hand med en politik för företagande och entreprenörskap. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.
Riksrevisionen har i sin rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem redogjort för sin granskning av hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera den komplexitet i skattesystemet som berör företagen. Riksrevisionen slår i rapporten fast att regeringens regelförenklingsarbete sker i låg takt och att de förändringar som föreslås ofta är av begränsad omfattning. Vidare anges att bedömningen av de förändringar som görs försvåras av att förslagens konsekvensutredningar oftast saknar information om hur företagens administrativa kostnader påverkas. Regeringen måste därför öka takten i regelförenklingsarbetet.
Vidare behöver regeringen säkerställa att en utredare sätter ett speciellt fokus på bättre konsekvensanalyser av författningsförslag, och då särskilt dess påverkan på företags kostnader och konkurrensförhållanden.
Fungerande transporter är centralt för företagens och industrins konkurrenskraft, och behövs för att kunna leverera varor till kunder och leverantörer. Regeringens förslagna skattehöjningar är skadliga för den regionala tillväxten och skulle slå hårt mot både tillgängligheten och svenska företag. Alliansen anser att det är utsläppen från transporterna som måste begränsas, inte mobiliteten i sig. Transporter med lastbil är många gånger en förutsättning för att företag i allmänhet och industrin i synnerhet ska kunna verka och utvecklas i hela Sverige, där långa transporter lätt kan bli en konkurrensnackdel.
Genom ett gott näringslivsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter för t.ex. nya drivmedel, ny infrastruktur och elektrifiering, som kan stärka vår konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter. Därför bör regeringens arbete mot att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 grunda sig på samhällsekonomiska och miljömässigt effektiva åtgärder.
I syfte att stärka industrins konkurrenskraft vill vi bl.a. bygga ut ett nät av elvägar och investera för att tyngre lastbilar upp till 74 ton ska kunna trafikera Sveriges vägar. Det är positivt att tyngre lastbilar numera tillåts på våra vägar, men fortsatta satsningar på vägnätet är nödvändiga för att fler vägar ska få den bärighet som krävs för att de tyngre lastbilarna ska tillåtas trafikera större delar av det svenska vägnätet. Det bör även övervägas att tillåta längre lastbilar på svenska vägar. Extra pålagor i form av t.ex. en kilometerskatt som regeringen avser att införa kommer att drabba åkerinäringen och jobben. Det är en ren straffskatt på avstånd som kommer att slå hårt mot vår basindustri och de flesta branscher som är beroende av goda transportmöjligheter. Svensk åkerinäring har redan svårt att hävda sig i en allt tuffare internationell konkurrens.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Helena Lindahl (C) |
Maria Weimer (L) |
|
Penilla Gunther (KD) |
|