Sveriges landsbygder är ett mångfacetterat kulturlandskap skapat genom mänsklig påverkan under generationer. De naturgivna resurserna, den naturliga geografin samt mänsklig aktivitet har format hur landsbygderna lokalt ser ut och hur dessa utvecklas.
Landsbygdens befolkning hyser en stark tradition av att gemensamt lösa problem och ta ansvar för sin egen utveckling. Denna tradition ger goda möjligheter till en hållbar utveckling där kvinnor och män, unga som gamla, oavsett härkomst ges likvärdiga möjligheter att delta i utvecklingen. För att stärka sammanhållningen i Sverige behöver vi ta till vara den mångfald, kreativitet och kunskap som landsbygdsborna erbjuder.
Det är också vår övertygelse att många unga människor gärna stannar kvar i sin hembygd ifall möjligheter ges, snarare än att söka sig till de större städerna. Att kunna bo kvar i sin hembygd där generation efter generation bott och verkat gör att människans förståelse och stolthet över sitt ursprung ökar. Då graden av samhörighet och konsensuskultur är högre på landsbygden och på mindre orter bidrar detta positivt till ett solidariskt samhälle.
En landsbygdspolitik måste stå på flera ben. I vissa fall bör staten i större grad investera i regional utveckling, och vi är i princip för en aktiv och decentraliserad näringspolitik. En livskraftig landsbygd är en grundförutsättning för att det ska finnas en fungerande offentlig service och ett livskraftigt näringsliv.
De landsbygdsnära näringarna skapar viktiga arbetstillfällen och bidrar till en livskraftig och levande landsbygd. Livsmedelsproduktion, skogsbruk, energi, jakt, fiske och besöksnäring är exempel på verksamheter som nyttjar mark- och naturresurser och har en stark potential för att växa och utvecklas. Med bättre och mer likvärdiga villkor så kan dessa näringar mer aktivt bidra till landsbygdens utveckling och den generella välfärden.
För att landsbygden ska ha möjlighet till en positiv utveckling behöver vi mer av en politik som uppmuntrar människor att leva, bo och verka där.
En av Landsbygdskommitténs grundläggande utgångspunkter var att alla de människor som arbetar och lever sina liv på Sveriges olika landsbygder ska ha likvärdiga förutsättningar som medborgare i resten av landet. Riksdagens samtliga åtta partier ingick i kommittén som lämnade ett gemensamt slutbetänkande i mars 2017 med 75 förslag kring hur man kan uppnå denna utveckling.
Sverigedemokraterna står bakom den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag (SOU 2017:1) För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd och vill att regeringens proposition ska utgå från det övergripande målet och de elva delmål som kommittén föreslog.
Vi vill därför att propositionens övergripande mål ska vara följande. En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd.
Avseende delmålen så vill vi i Sverigedemokraterna att de av regeringen föreslagna tre delmålen ersätts med elva delmål enligt följande.
De landsbygdsnära näringarna i Sverige sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer, vilket är mer än 9 procent av alla jobb i landet. Till det kommer all sysselsättning som skapas kring dessa näringar. Både nya och gamla företag ska kunna verka och växa så att Sverige ska kunna utvecklas och växa som innovationsdriven nation. Sverigedemokraterna vill fokusera på att förenkla regler och mildra de administrativa kostnaderna, minska skattetrycket för att etablera en internationellt konkurrenskraftig nivå samt underlätta handel och export. Vi föreslår bl.a. satsningar på små och medelstora företag, genom en överflyttning av sjuklöneansvaret till staten samt slopad arbetsgivaravgift för de första tre anställda.
Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss regeringens nuvarande landsbygdsfientliga politik och är starkt kritiska till fortsatt höjda skatter på fordon, bensin och diesel samt minskade möjligheter till reseavdrag för arbetspendling. Utifrån principen mest miljönytta per satsad krona föredrar vi satsningar på internationella åtgärder och forskning framför höjda drivmedelspriser, fordonsskatter och andra åtgärder som slår mot svenska jobb och landsbygd utan någon mätbar påverkan på miljöproblemen globalt.
Svenska lantbrukare konkurrerar på samma europeiska marknad som sina grannar i Danmark, och vi i Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån kring olika insatsvaror för jordbruket är densamma. Skatten på diesel för lant- och skogsbruket behöver därför sänkas till samma nivå som i Danmark, ca 0,07 kronor per liter, i avsikt att stärka konkurrenskraften.
Det enskilda ägandet möjliggör frihet och självbestämmande som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Men vi ser nu hur detta självbestämmande alltmer inskränks från miljöaktivistiska myndigheter och organisationer. Markägares rätt till rättslig prövning och ekonomisk ersättning vid restriktioner och begränsningar vid brukande av mark måste säkerställas. Den som tvingas avstå sin egendom eller inskränks i sitt brukande ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten.
Sverigedemokraterna anser att det måste bli enklare att bedriva företag i Sverige. All politik och myndighetsutövning bör i högre grad utgå från att vi ska gynna konkurrenskraft, tillväxt och aktivt brukande av mark i Sverige.
Många landsbygdsnäringar och företag får lägga mycket pengar på och ägna stor möda åt administration som tar tid från kärnverksamheten. Det är uppenbart att Sverige har för många regler som inte motsvarar nyttan. Vi vill därför se en modell för systematiserat regelförenklingsarbete där bl.a. organisationer med koppling till de landsbygdsnära näringarna bereds möjlighet att till regeringen inkomma med förslag på regler man vill prioritera för förändring eller borttagande. Regeringen ska sedan ta ställning till och svara på dessa förslag en gång per år i en särskild skrivelse till riksdagen.
Ansvariga myndigheter ska tillämpa EU-förordningar och genomföra EU-direktiv på ett sätt som ger goda konkurrensförutsättningar för de landsbygdsnära näringarna. Jordbruksverket ska fortsatt arbeta för förenklade regler och generösare tolkningar för landsbygdsprogrammen och direktstöden.
Infrastruktur handlar inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur för kommunikation såsom bredband. Behovet av tillgång till god infrastruktur för kommunikation blir i dag allt viktigare både för näringslivet och för den enskilda medborgaren. Sverigedemokraterna vill särskilt framhålla vikten av att nyttja teknikneutrala lösningar, där behovet av digitalisering kan uppnås genom fast eller trådlös teknik. Den parlamentariska landsbygdskommittén framhöll i sitt slutbetänkande ”att hela befolkningen ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025. Utan ett sådant mål blir det omöjligt att hävda att Sveriges landsbygder ska leva”. Sverigedemokraterna delar landsbygdskommitténs mening om att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.
Att utjämna kostnader för transporter är avgörande i ett land som Sverige som präglas av stora avstånd. En väl utbyggd och fungerande infrastruktur för kommunikation utgör grunden för tillväxt i hela landet. Sverigedemokraterna ser härvid ett ökat behov av såväl vidmakthållande som utveckling av statens transportinfrastruktur.
Vi vill även införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, som bör uppgå till 2 procent av utgiftsområdet för kommunikationer. Denna marknadspott ska snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av t.ex. Näringslivets Transportråd.
Regeringen föreslår i en departementspromemoria att en vägslitageskatt ska införas på tunga lastbilar över 3,5 ton. Enligt nuvarande förslag ska Europavägar, övriga riksvägar och primära länsvägar ingå i beskattningssystemet med undantag för vägar som har mindre än 500 tunga fordon per dygn.
Oavsett vilken typ av skatt på avstånd som regeringen avser att införa så kommer dessa att läggas ovanpå redan befintliga skatter. En vägslitageskatt skulle slå extra hårt i norra Sverige, där avstånden är längre och alternativa transportmöjligheter saknas. För transporter av skogsråvara finns dessutom sällan någon annan lösning än lastbilstransporter. Sverigedemokraterna motsätter sig därför införandet av en sådan vägslitageskatt.
Sverigedemokraterna ställer sig bakom att utreda reseavdragens framtida utformning där en analys av lämpligheten av att införa ett avståndsbaserat reseavdrag.
Sverigedemokraterna föreslår också en höjd milersättning med 5 kronor per mil och avsätter medel till detta i vår budget. Det kan konstateras att milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som drivmedelspriserna stigit betydligt sedan dess.
Vad gäller boende på landsbygden vill Sverigedemokraterna göra det lättare för unga människor att skaffa bostad. Sverigedemokraterna ser ett behov av långsiktig planering för tillgång till bostäder, regelförenklingar inom byggprocessen och samspel med infrastrukturen.
Sverigedemokraterna vill öka rörligheten på bostadsmarknaden genom en särskild, avdragsgill sparform för bostadssparande och ett enklare regelverk för uthyrning. Vi förordar också särskilda landsbygdslån för byggande på glesare landsbygd.
Sverigedemokraterna vill dra en gräns vid högst 100 meters strandskydd, vilket i högre grad bör regleras på kommunal nivå. På många håll har ett strandskydd på flera hundra meter blivit ett hinder för nybyggnationer. Strandskyddet får inte heller innebära alltför stora inskränkningar i jord- och skogsbrukets verksamheter.
Nuvarande lagstiftning och tillämpning kring vatten och avlopp hämmar i många fall möjligheten att bo på landsbygden och behöver därför reformeras. I miljöbalken finns en rubrik om rimlighetsavvägning. Av den framgår att myndigheterna måste väga nyttan av en åtgärd mot kostnaden.
Regionalpolitik är ett nationellt intresse. Vår utgångspunkt är att kommuner utanför storstadsregionerna ska leva av egen kraft, men vi ska ändå använda oss av den verktygslåda som faktiskt finns till hands.
Principen bör vara att företagsverksamhet ska bära sig kommersiellt. Grunden för detta är företags- och landsbygdsvänlig politik, men vad gäller vissa basala funktioner som dagligvaror, drivmedel, postservice och apotek bör man dock se över möjligheten för ett utökat stöd för samhällsviktig verksamhet på landsbygden. En säkerställd kontanthantering och betalservice ska finnas i hela landet. Staten ska även tillse att det finns tillfredsställande tillgång till telefoni över hela landet. I mer utpräglad landsbygd behöver även tillgången till sjukvård förbättras, vilket även innefattar förlossningsvård och akutsjukvård.
Vi i Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta och sända sina barn flera mil bort till närmaste skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg. Vi i Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt tre år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder.
Det är högst rimligt att landsbygden har en andel av statliga jobb som faktiskt återspeglar dess befolkningsunderlag. Sverigedemokraternas vision är därför att ungefär en tredjedel av statliga arbeten, vid myndigheter och motsvarande, ska lokaliseras till landsbygden. Det handlar inte i första hand om att kortsiktigt tvångsförflytta befintliga fungerande verksamheter, snarare något att ta hänsyn till vid nyetableringar och omorganisationer. Med dagens tekniska utveckling finns det goda möjligheter att förlägga statliga arbetstillfällen utanför storstäderna. Omlokaliseringar ger även positiva effekter för de berörda kommunernas skatteunderlag, vilket innebär bättre välfärd i form av skola och omsorg. Detta i sig ökar i förlängningen attraktionskraften att bo på dessa orter.
Alla skattebetalare har rätt till en grundläggande service gällande poliser så att man har en rimlig möjlighet att få hjälp när man utsätts för brott, oavsett var man bor. Vi vill i samklang med vår strävan att upprätthålla lag och ordning garantera tillfredsställande polisiär närvaro på landsbygden.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Martin Kinnunen (SD) |
|
Runar Filper (SD) |
Johan Nissinen (SD) |