Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta en ny industristrategi och tillkännager detta för regeringen.
Sverigedemokraterna är i dag ledande vad gäller att lyfta upp industrins villkor på den politiska agendan och har lagt en stor mängd kraftiga åtgärdsförslag för att öka den svenska industrins konkurrenskraft. I regeringens skrivelse 2017/18:202 En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri presenterar regeringen de åtgärder som regeringen beslutat att genomföra för att Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen i industrin under de senaste åren, med särskilt fokus på fyra fokusområden som identifierats i strategin.
Sverigedemokraterna delar regeringens beskrivning av att Sverige har en lång och framgångsrik industritradition. Industrin utgör basen för svenskt välstånd, och det var alla våra framgångsrika industriföretag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till att bli ett av världens mest utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Därför menar vi att det är anmärkningsvärt att regeringen är så idéfattig vad gäller konkreta och verkningsfulla förslag för att försvara vår position i världen.
Sverigedemokraterna har ambitionen att Sverige även fortsatt ska vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften, och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. En industristrategi måste därför våga ta sig an de stora frågeställningarna på ett sätt som regeringen på det stora hela förbiser och lämnar därhän.
Sverigedemokraterna anser därför att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att anta en industristrategi utifrån nedanstående politikområden.
Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Detta har tjänat Sverige väl, och vi företräder därför denna industrivänliga linje där vi skapar förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften.
Vi vill öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet. Vi ser också gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner. Den statliga riskkapitalfinansieringen bör i högre grad än i dag ges åt mindre nystartade tillväxtföretag. Statens insatser på detta område bör även involvera s.k. science parks, innovationskontor och inkubatormiljöer. Industriföretag på avfolkningsorter ska genom riktade satsningar få hjälp med att expandera och utveckla sina verksamheter. Detta t.ex. genom kreditgarantier eller särskilda expansionslån.
Utbildning är en nyckelfaktor för industrins utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Vi ser också ett stort framtida behov av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför vi vill se riktade satsningar för detta. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen.
På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom s.k. teknikcollege.
Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att vi utbildar vår egen arbetskraft och ser till att den matchas mot det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid att finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft utifrån. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen.
Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Det är viktigt att säkerställa ett gott klimat för innovationer, t.ex. genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig.
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att vi även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder och som behöver ses över och reformeras för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.
Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbetskraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transportinfrastrukturen, vilket gör det högst angeläget att snarast påbörja upprustning och långsiktiga investeringar. Sveriges transportinfrastruktursystem måste ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor, och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar bör genomföras.
Sverigedemokraterna ser internationell handel som nödvändig för landets ekonomi och att handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är motorn som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärden. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.
En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Vi vill också se en fortsatt satsning och utveckling av svensk försvarsexport, vilket i grunden är en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt inhemskt försvar.
Sverige har för många regler för företag som inte motsvarar nyttan. Vi vill därför se en modell för systematiserat regelförenklingsarbete där svenska näringslivsorganisationer bereds möjlighet att till regeringen inkomma med förslag på regler man vill prioritera för förändring eller borttagande. Regeringen hänvisar förslagen till sina myndigheter med uppdrag att svara på hur man arbetar med respektive fråga. Regeringen tar sen ställning till och svarar på myndigheters yttranden en gång per år i en skrivelse till riksdagen. Riksdagens partier ges sen möjlighet att lägga förslag på förändringar utifrån hur regeringen väljer att agera.
Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop. Vi vill införa en bortre tidsgräns för ärendehantering och även förenkla hanteringen vid överklaganden. En särskild servicepott ska kunna användas till att jobba ned köer av viktiga ansökningar.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |