Riksdagen avslår propositionen.
Regeringen bedriver en politik som inneburit tydligt ökade offentliga kostnader. Mot detta har man på löpande band aviserat nya förslag på införanden eller höjningar av skatter för att täcka de ökade kostnaderna. Den här gången är det e-vätskor som har blivit föremål för punktbeskattning. Regeringen föreslår därför ett införande av en punktskatt på nikotinhaltiga vätskor, e-vätskor, som används i elektroniska cigaretter med 2 kronor per milliliter, oberoende av e-vätskans nikotinstyrka.
I propositionen föreslås att e-vätskor ska punktbeskattas med 2 000 kronor per liter samtidigt som ”andra nikotinhaltiga produkter” ska beskattas med 200 kronor per kilo. Detta är en stor skillnad för två produktkategorier där en är ny och den andra i princip inte är lanserad i Sverige. Det blir därmed svårt att i dag utvärdera hur skatten kommer att påverka konkurrensen mellan de olika produktslagen samtidigt som det inte går att undanta risken för framtida gränsdragningsproblematik.
Med tanke på existerande punktskatter på cigaretter och snus finns det all anledning att utifrån folkhälsoskäl utvärdera behovet och nyttan av att införa ytterligare en punktskatt även på e-vätskor. Med tanke på att forskare är överens om att elektroniska cigaretter är ett betydligt mindre hälsoskadligt alternativ till cigarettrökning är det viktigt att ett förslag på införande av en skatt bygger på en gedigen konsekvensutredning. Sverigedemokraterna finner inte att så är fallet utan att förslaget i stället kan föra med sig negativa effekter för folkhälsan, varför propositionen bör avslås.
Priset på en flaska med tio milliliter e-vätska ligger i dag på ca 40 kronor. Införandet av skatt på denna nivå kommer sannolikt att öka priset för konsumenten med över 60 procent, till ca 64 kronor. Detta är en oerhört kraftig prisökning som innebär att de ekonomiska incitamenten till att övergå från tobaksrökning till användande av elektroniska cigaretter avsevärt kommer att minska eller bli negativa beroende på användande. Det innebär även ökad risk för smuggling och illegal handel.
Bakgrunden till den av regeringen valda skattesatsen är en ovetenskaplig slutsats om att tio milliliter e-vätska motsvarar 100 vanliga tobakscigaretter. Detta ser ut att bygga på en analys av hur konsumtionen av e-vätska kunde se ut hos en användare i en tid när elektroniska cigaretter precis hade introducerats på marknaden. De senaste åren har det dock skett en teknisk utveckling och det erbjuds en mångfald av produkter på marknaden som innebär att användandet av e-vätska kan variera i mycket stor utsträckning sett till såväl volym som nikotinstyrka. Det går således inte att säga hur många tobakscigaretter det går på varje milliliter e-vätska, utan tio milliliter motsvarar tio vanliga cigaretter för många användare i dag.
Det finns ett tydligt omvänt samband mellan konsumtionsmängd av e-vätska och nikotinstyrka. Användare som föredrar hög nikotinstyrka konsumerar mindre e-vätska och användare som föredrar låg nikotinstyrka föredrar ökad volym av e-vätska. Sammantaget kan vi konstatera att det i dag saknas en klar bild av hur konsumtionen av vätskor ser ut, vilket bör vara nödvändigt att ta fram innan beslut kan fattas om införande av en punktskatt.
Den föreslagna punktskatten utformas utifrån volym och inte utifrån faktisk nikotinstyrka. Då syftet med punktskatten är att minska användandet av nikotin är därför regeringens förslag mycket märkligt. Detta kommer att bidra till att fler vätskor med högre nikotinstyrka kommer att säljas samt att andelen som själva väljer att blanda ut vätskan med smakämnen kommer att öka med ökade hälsorisker som följd. Det kan finnas anledning att införa en skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter men ett sådant förslag bör utgå från att skatten differentieras utifrån nikotinstyrka samt att införandet föregås av en grundlig konsekvensanalys.
|
Martin Kinnunen (SD) |
David Lång (SD) |