Motion till riksdagen
2017/18:4043
av Kerstin Lundgren m.fl. (C)

med anledning av skr. 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheterna att införa Magnitskijsanktioner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för Europeiska unionen ska driva att Magnitskijsanktioner införs på europeisk nivå och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att EU driver en koherent linje gentemot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 4 mars genomförde med största sannolikhet Ryssland en nervgasattack mot en tidigare rysk dubbelagent och dennes dotter i staden Salisbury, Storbritannien. Giftet, som också skadade en polisman och utsatte många britter för fara, var av en typ som framställdes i Sovjetunionen.

I regeringens skrivelse 2017/18:118 skriver regeringen om Europeiska unionens sanktioner som används som ett utrikespolitiskt instrument för att påverka regimer i vissa länder, om EU:s relation till Ryssland som beskrivs som ansträngd efter annekteringen av Krim men också om vikten av att upprätthålla internationell rätt, exempelvis genom att ansvariga för exempelvis folkrättsbrott ställs inför internationella brottsmålsdomstolen, ICC. Man skriver också om det positiva i att Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik tas framåt. Men vi ser att Ryssland fortsätter med sina aggressioner, nu senast i Salisbury, och det tycks vara något som saknas; mer behöver göras, både av Sverige och EU koherent.

Det är bra att Europeiska rådet nu enats kring fördömandet av Salisbury-attacken där militär nervgas användes, och till och med har enats om att temporärt kalla hem EU:s ambassadör från Moskva. Det är också positivt att flera europeiska länder gått samman och valt att vidta ytterligare och mer långtgående insatser än vad Europeiska rådet kunde enas kring, och att Sverige nu också väljer att utvisa en rysk diplomat. Det går inte att låta några få länder hålla EU som gisslan i förhållande till Ryssland.

Men mer kan behöva göras, inte minst om Ryssland fortsätter att förneka inblandning i Salisbury-attacken och inte samarbetar med OPCW. Och framför allt om de fortsätter att bryta mot internationell rätt och internationella konventioner. En viktig aspekt här är att EU måste agera mer koherent gentemot Ryssland. Det ger ett otydligt ansvarsutkrävande när kommissionens ordförande Juncker ena dagen gratulerar president Putin till valvinsten, trots omfattande valfusk och utan att fördöma det olagliga valet på Krimhalvön, och när Europeiska rådet andra dagen fördömer ryskt agerande i Salisbury. Sverige behöver arbeta mer för att EU agerar tydligt och samfällt mot Ryssland. Det ska inte råda någon tvekan om var EU står.

Magnitskijsanktioner har införts i några andra länder och har visat sig vara effektiva eftersom de riktar sig specifikt mot de personer som ansvarar för korruption och brott mot mänskliga rättigheter och som i dag kan använda sig av de pengarna i andra länder. Personliga sanktioner är effektiva och rättvisa.

 

 

Kerstin Lundgren (C)

 

Daniel Bäckström (C)

Johan Hedin (C)

Ola Johansson (C)

Anders Åkesson (C)

Per-Ingvar Johnsson (C)