Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar och dessutom många oerhört duktiga djuruppfödare. Vår lagstiftning kring djuromsorg är unik och går mycket längre än vad andra stora livsmedelsproducerande konkurrentländer använder. Vi anser att en god djuromsorg uppnås i de flesta fall för att lantbrukaren eftersträvar att djuren ska växa och må bra, där en god djurhälsa, tillväxt och produktion hänger intimt samman.
Vi i Sverige har friska djur och en låg antibiotikaanvändning, vilket ger goda skäl att bevara och utveckla animalieproduktionen. Den nuvarande trenden, emellertid, medför en ständigt minskande svensk jordbruksproduktion, vilket per automatik innebär ökad import av livsmedel från länder med lägre ambitioner på miljö- och jordbruksområdet. En förutsättning för ett varierande kulturlandskap och mycket av vår biologiska mångfald är ett livskraftigt jordbruk. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram; det finns bara om det är lönsamt att bedriva jordbruk och hålla djur.
Sverigedemokraterna ser positivt på en översyn av den svenska djurskyddslagstiftningen. Djurens hälsa ska vara i fokus samtidigt som lagstiftningen behöver anpassas till en modern animalieproduktion och dess villkor. Sverigedemokraterna välkomnar att förslaget till ny djurskyddslag tar steg mot att göra lagstiftningen mer målstyrd och mindre detaljstyrd. Samtidigt är det beklagligt att arbetet inte har slutförts utan att nya utredningar nu tillsätts trots att utredningen legat på olika regeringars bord under två mandatperioder. Sverigedemokraterna ser vidare positivt på att det införs ett nytt krav i lagen kring djurhållarens kompetens. Propositionen anger även att djur bör hållas lösgående. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. Samtidigt är det uppenbart att det finns en målkonflikt mellan förbättrad djurvälfärd inom lantbruket och svensk konkurrenskraft på området. Redan i dag innebär det starka svenska djurskyddet en konkurrensnackdel för svenska livsmedelsproducenter, vilket gör det svårare att öka svensk livsmedelsförsörjning. Det bör därför utredas närmare hur man kan höja ambitionen på djurskyddsområdet på mest effektiva sätt utan att hämma svensk konkurrenskraft. En kostnad–nyttoanalys borde därför göras av hur olika förslag om höjd ambition inom djurskyddet påverkar svensk konkurrenskraft. Målet bör vara att fortsätta arbetet med att utveckla svenskt djurskydd med lägsta möjliga negativa påverkan för det svenska lantbruket.
Det är positivt att lantbruksnäringarna själva tar fram egna omsorgsprogram där djurvälfärden förstärks samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna kan tas till vara. Djuromsorgsprogrammet är även ett sätt att förbättra konkurrenskraften för svensk animalieproduktion. Programmen kan bidra till både ökad djurvälfärd, förbättrad djurhälsa och en ökad investeringsvilja samt stimulera nya innovationer och teknikutveckling.
En viktig del i ett bra och trovärdigt djurskydd är en försiktighet med användandet av djur enbart för nöjes skull. Vi anser därför att cirkusar ska omfattas av en tillståndsplikt där endast de cirkusägare som uppfyller vissa grundläggande krav beviljas tillstånd att hålla djur.
Vid upprepade brott mot regelverken ska ett sådant tillstånd kunna dras in permanent. Dessutom bör de besiktningar som i dag sker efter beställning av cirkusägarna själva kompletteras med icke föranmälda inspektioner vad gäller både transporter och stationära förvaringsplatser.
När det kommer till icke-domesticerade djur delar Sverigedemokraterna Djurskyddsutredningens bedömning att dessa djur inte är lämpliga att hållas inom cirkusverksamhet. Vi välkomnar därför att propositionen föreslår att elefanter och sjölejon inte längre ska få hållas inom cirkusverksamhet. Sverigedemokraterna ser däremot en farhåga i att enbart föreslå förbud för ytterligare två arter då det i framtiden skulle kunna öppna upp för andra icke-domesticerade djur inom cirkusverksamheterna. Det existerar även ett gränsdragningsproblem på området över vad som är och inte är icke-domesticerade djur. Av den anledningen förespråkar Sverigedemokraterna att det i stället bör införas en s.k. positiv lista över de djur som ska vara tillåtna att hållas på cirkus och att andra djur per automatik förbjuds.
Sverigedemokraterna välkomnar förslaget i propositionen att göra det olagligt att överge djur men ser ett behov av fler åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Sverigedemokraterna förordar därför att en obligatorisk id-märkning av katter införs i lagstiftningen och tycker att det är olyckligt att regeringen inte direkt går vidare med Djurskyddsutredningens förslag. Vi anser att en märkning skulle minska problemen med övergivna katter samtidigt som det bidrar till att upphittade katter lättare kan hitta hem. Dessutom förstärks kontrollen kring vilka djur som införs till Sverige. En lagstiftning om id-märkning av katter kan även bidra till att höja kattens status i samhället. Med tanke på att det återfinns ett fungerande register över hundars ägare bör det inte finnas några betydande praktiska hinder mot att även införa det för katter.
Djurskyddskontrollerna måste vara rättssäkra. Det är viktigt att de som arbetar med miljö- och djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Vi menar att de som arbetar med djurskyddstillsyn av animalieproduktion i största möjliga mån ska ha yrkeserfarenhet av djurhållning.
I de fall myndighetsutövning leder till konsekvenser som har visat sig omotiverade, måste djurhållaren hållas skadelös. Det är grundläggande att denna prövning kännetecknas av hög rättssäkerhet. Djurförbud är den mest drastiska konsekvensen, som i princip innebär näringsförbud. Beslut rörande djurförbud fattas i dag av tillsynsmyndigheten. Det bör utredas huruvida beslut rörande djurförbud kan överföras till domstol samtidigt som det är viktigt att tillsynsmyndigheter fortsatt ges möjlighet att snabbt ta beslut om omhändertagande av djur som far illa. Det allmännas skadeståndsansvar vid fel eller försummelse i myndighetsutövningen kan inte anses vara tillräckligt. Om ett beslut upphävs bör staten därför ta ansvar för den skada och de kostnader som omhändertagandet medför.
Sverigedemokraterna förespråkar skärpta straff för våldsbrottslingar där skydd av allmänheten är en viktig orsak och upprättelse till offer och anhöriga en annan. I och med detta vill vi även förtydliga vår syn vad gäller våld mot djur. Vi menar att det krävs en uppdatering av straffskalan för att höja brottens innebörd och betydelse samt för att sända ut skarpare signaler om hur allvarligt samhället ser på djurplågeribrott. För att samhället ska kunna förmedla budskapet att djurplågeri inte accepteras under några som helst omständigheter föreslår Sverigedemokraterna införandet av brottsrubriceringen ”grovt djurplågeri”, samt att straffet för grovt djurplågeri ska vara lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse.
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Runar Filper (SD) |
Cassandra Sundin (SD) |