Förslag till riksdagsbeslut
Varje individ har rätt till en fungerande vardag. Ingen ska behöva leva med ständiga hinder som begränsar individens liv. En grupp människor som är i behov av tolk varje dag är döva och hörselskadade personer. Teckenspråk är det enda språket i Sverige där du som döv alltid har rätt att få tolk. Ett undantag är när döva personer är på sin arbetsplats, då är det alltid arbetsgivaren som ska stå för kostnaden för tolk.
Varje individ måste ha en frihet att få leva ett liv fritt från vardagliga hinder. Bristen på teckenspråkstolkar kommer bli en stor utmaning för Sverige. Vi kan inte prioritera bort de dövas rätt till en välfungerande vardag. Regeringen måste därför utreda hur vi får fram tillräckligt många teckenspråkstolkar på arbetsmarknaden.
Det är en lång utbildning för att bli teckenspråkstolk. Men yrket är inte tillräckligt attraktivt idag. Det måste löna sig att jobba inom yrket för att fler ska stanna kvar inom yrket – annars tystas de döva och hörselskadade ned. Därför bör regeringen utreda en löneökning för att få fler att lockas till yrket och för att få fler att stanna kvar inom yrket.
Det ska löna sig att anställa personer. Det är inte logiskt att arbetsgivaren ska betala tolk till sin redan anställda personal. Detta medför att man som döv i stor utsträckning blir bortvald som sökande i en rekrytering på en arbetsplats – även om man är bäst i sitt yrke. Därför borde betalningsansvaret för tolkanvändning för arbetsgivaren när man anställer en döv person slopas.
Svenskt teckenspråk är jämställt med de nationella minoritetsspråken men har inte samma rättsliga status. Jag anser att svenskt teckenspråk bör ges samma status.
Bengt Eliasson (L) |
Robert Hannah (L) |