Befolkningsregistret är grunden för våra myndigheters kontakter med medborgarna. Det är därför av yttersta vikt att kvaliteten i befolkningsregistret är mycket hög. Det måste också finnas väl utvecklade rutiner för att underhålla och uppdatera registerdata med hög säkerhet och utan dröjsmål.
Genom den mycket omfattande migrationen till Sverige har det svenska befolkningsregistret åsamkats en omfattande kvalitetsförsämring. Orsakerna till det är många, men en viktig del av detta är att det inte har funnits säkra identitetshandlingar att tillgå för att identifiera mycket stora grupper av migranter. I olika sammanhang har det också uppdagats ett flertal bedrägerier där multipla och felaktiga identiteter varit nyckelfaktorer. Sverige har i dag inget system för att hantera sådana problem, och det brådskar därför att skapa ett säkert system för identifikation av medborgare som kan tjäna som stöd för samtliga myndigheters verksamhet.
Befolkningsregistret är den primära källan för myndigheternas kontakt med medborgarna, och det är därför rimligt att snabbt skapa de förutsättningar som krävs för att garantera säkra data i registret.
Mot bakgrund av att Sverige har haft en mycket lång tradition av säkra data i befolkningsregistret, även om det varit i olika former, är det också viktigt att se till att vi även för framtiden bygger ett säkert system för korrekta uppgifter om samtliga medborgare i Sverige, men även för andra som vistas i landet. Biometrisk information i form av fingeravtryck är i dag enkel och billig att hantera. Tekniken finns redan och används i många olika sammanhang.
Det är därför den naturliga primära källan för att säkerställa en korrekt identifikation även i befolkningsregistret och de olika sammanhang där registret används av olika myndigheter. Vi ser detta som en nödvändig förutsättning för att de efterlysta kvalitetsförbättringarna i befolkningsregistret ska kunna uppnås.
Riksrevisionen pekar i sin rapport på ett omfattande behov av investeringar i nya it-resurser samt kraftigt förbättrad styrning och kontroll av arbetet med befolkningsregistret. Skatteverkets förra generaldirektör har också beskrivit många av de brister som registret och hanteringen av det är behäftade med vid en avrapportering i skatteutskottet hösten 2017. Orsakerna till det allvarliga läget var enligt den avrapporteringen resursbrist.
Att Sveriges, ur många synvinklar, viktigaste databas inte håller den kvalitet som är nödvändig för att våra myndigheter ska kunna upprätthålla en hög kvalitet i sina respektive funktioner är mycket allvarligt, och det krävs därför en särskild satsning för att återställa förtroendet för systemet och förbättra kvaliteten i myndighetsutövningen i stort.
För att åstadkomma detta krävs därför en satsning på effektiv systemutveckling, ny it-infrastruktur och en rejält uppgraderad ledningsstruktur för befolkningsregistret. I regeringens skrivelse pekar man på att åtgärder behöver vidtas, och det är i sak bra, men de åtgärder som aviseras av regeringen är alltför urvattnade och inte tillräckligt långtgående.
I Riksrevisionens rapport pekar man t.ex. på att Skatteverket tagit fram specifikationer på system som måste finnas hos myndigheterna för att man ska kunna hantera befolkningsregistret, men att alla myndigheter utom en avstått från att utveckla de rutiner som behövs. Regeringen måste ta ett större ansvar för att centrala funktioner kommer på plats och att utvecklingen av dem görs på ett effektivt och resursmässigt hållbart sätt.
|
Olle Felten (SD) |
David Lång (SD) |