Förslag till riksdagsbeslut
Moderaterna anser att införandet av LSS och möjligheten till personlig assistans var en viktig frihetsreform. Den vill vi värna. Syftet med LSS och personlig assistans är att underlätta och stödja människor med behov av stöd och service så att de ska kunna leva självständiga och meningsfulla liv utifrån sina egna förutsättningar.
Vi vill långsiktigt värna legitimiteten och uthålligheten i detta system. Samhällets stöd ska därför tydligt riktas till dem som har störst behov, och insatserna inom LSS ska vara ändamålsenliga och träffsäkra. Lagstiftningen måste vara långsiktigt hållbar med hänsyn till den enskildes behov, anhörigas situation och samhällsekonomin.
Lagstiftningen ska främja full delaktighet, vilket innebär att den ska underlätta för de som kan arbeta helt eller delvis att också kunna göra det.
Det är viktigt att den tillsatta utredningen om en översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen får fullfölja sitt arbete och lägga fram en gedigen analys jämte konkreta förslag. Utredningen bör i sin översyn även ta i beaktande de temporära ändringar i lagstiftningen som regeringen nu presenterat.
Några av de senaste årens domar i Högsta förvaltningsdomstolen har skapat oro bland personer i behov av personlig assistans och deras anhöriga. Regeringens förslag innebär mindre justeringar i ett system som behöver ses över i sin helhet. Det är viktigt att de frysta tvåårsomprövningarna utgör en tillfällig åtgärd och ett undantag ur lagstiftningshänseende. Det måste finnas fungerande system för att säkerställa att rätt ersättning går till rätt individ. Försäkringskassan framhåller i sitt remissvar att lagändringen får en negativ effekt på denna möjlighet, vilket är allvarligt.
Fusk, bedrägerier och missbruk av förmåner undergräver systemet. Det drabbar främst de som har störst behov av stödet. Därför krävs utökad och mer systematisk tillsyn samt uppföljning av tillämpning och effekter av den samlade assistanslagstiftningen.
Regeringen bör även mot bakgrund av de nu föreslagna åtgärderna vidta särskilda åtgärder för att stävja felaktiga utbetalningar till följd av lagändringarna. Tillämpningen av de föreslagna reglerna bör följas noggrant. I konsekvensbeskrivningen skriver regeringen att kostnaderna förväntas öka med 840 miljoner kronor 2018 och med 930 miljoner kronor 2019. Samtidigt hävdar regeringen att anslaget inte behöver ökas under 2018 eftersom prognosen för antalet beviljade timmar nu är lägre än när budgeten antogs. Underlaget till denna bedömning redovisas inte. Det är viktigt att noggrant följa de statsfinansiella effekterna eftersom kostnadsutvecklingen tidigare ökat kraftigare än vad regeringen förväntat sig. Det behövs en tidig kontrollstation för att kunna överblicka effekterna av lagstiftningen.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
|
Katarina Brännström (M) |
Amir Adan (M) |
|
Ann-Britt Åsebol (M) |
Finn Bengtsson (M) |
|
Sofia Arkelsten (M) |
Thomas Finnborg (M) |
|
Anette Åkesson (M) |
Lena Asplund (M) |