Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se till att alla nödvändiga förutsättningar finns på plats för att börja tillämpa lagstiftningen fullt ut från den dag den träder i kraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I nu aktuella lagförslag föreslås att en utlänning vid in- och utresekontroll, på samma sätt som redan gäller för svenska medborgare, ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av identiteten och resehandlingens äkthet i enlighet med kodexen om Schengengränserna.
Moderaterna välkomnar detta förslag. Det är av stor vikt att ha en väl fungerande kontroll av individer vid in- och utresa till Sverige. Den lagstiftning som föreslås kan bidra till detta. Det är viktigt att lagstiftningen kommer på plats så snabbt som möjligt.
Vi ser från Moderaternas sida dock en uppenbar risk för att den teknik och de resurser som krävs för att lagförslaget ska komma till praktisk användning inte kommer att finnas på plats vid tidpunkten för lagstiftningens ikraftträdande, dvs. den 1 mars 2018. Det finns även en betydande risk att det kommer dröja ett antal månader ytterligare innan så är fallet. Detta är allvarligt och ytterst regeringens ansvar.
Regeringen måste verka för och prioritera att nödvändiga förutsättningar för implementeringen av lagstiftningen skyndsamt kommer på plats.
Till stöd för vår uppfattning har vi följande uppgifter från Polismyndigheten.
Polismyndigheten anger i remissvar den 24 maj 2017 i ärendet bl.a. följande. Sverige har ännu inte utvecklat de tekniska system som behövs för att kunna läsa information i resehandlingens chipp och därmed möjliggöra kontroll av biometri vid gränskontroll. Polismyndigheten kommer således, vid tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande, inte att kunna tillhandahålla ett färdigutvecklat it-system för kontroll av den biometriska informationen.
Av aktuell information från Polismyndigheten (mejl den 7 november 2017) framgår följande: ”I vårt remissvar har vi angivit att vi inte kommer kunna tillhandahålla ett färdigutvecklat system för kontroll av den biometriska informationen. Enligt handläggare på IT-avdelningen gäller denna prognos alltjämt. För närvarande är dock prognosen att funktionen ansikte kan vara på plats hösten 2018 och fingrar 2019.”
I samma mejl understryks från Polismyndighetens sida att det finns en osäkerhet i uppgifterna rörande tidsplan. Det anges att omprövade prioriteringar, till följd av t.ex. ändrade uppdrag, ekonomiska förutsättningar och händelser i omvärlden, kan medföra att införandet såväl tidigareläggs som senareläggs.
I remissvaret av den 24 maj 2017 hänvisar Polismyndigheten också till tidigare framförda synpunkter i ärendet.
Av mejl den 4 maj 2017 från Polismyndigheten till Regeringskansliet framgår bl.a. följande. Avsnittet som rör ekonomiska konsekvenser antyder att förslaget enbart föranleder inköp av några kameror och fingeravtrycksläsare. Polismyndigheten är dock inte övertygad om att det stannar vid det, utan det kan komma att krävas ombyggnad av gränsövergångsställen, tiden för kontroll kan påverkas och det kan krävas fler fördjupade utredningar. Detta leder till ökat personalbehov. Det innebär även konsekvenser för utbildning av passkontrollanter. Polismyndigheten har inte denna kapacitet vid myndighetens omkring 100 gränsövergångsställen i dag, och såväl erforderlig utrustning som bemanning på dessa platser kräver ökade resurser. Med tanke på den begränsade svarstiden har myndigheten inte kunnat göra några uträkningar kring detta.
Vad gäller kostnader har regeringen i propositionen angett att de merkostnader som kan aktualiseras till följd av lagförslaget kan antas bli begränsade till sin omfattning och ska rymmas inom ram.
|
Tomas Tobé (M) |
|
|
Krister Hammarbergh (M) |
Anti Avsan (M) |
|
Anders Hansson (M) |
Ellen Juntti (M) |
|
Pål Jonson (M) |
|