Förslag till riksdagsbeslut
I avsnitt 2.3 i regeringens skrivelse 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter beskriver regeringen helt kort de övergripande målen för skattepolitiken. Här står bl.a. följande: ”Utöver detta bör skattepolitiken utformas enligt ett antal vägledande principer. Skattesystemet ska uppfattas som legitimt och rättvist, skattereglerna ska vara generella och tydliga, beskattningen ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och reglerna ska vara hållbara i förhållande till EU.”
Riksrevisionen skriver i bakgrundsbeskrivningen till sin rapport: ”Skatteutgifter är i huvudsak stöd som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen.” Det betyder att skatteutgifter utgör en avvikelse från den grundläggande regeln om att skatter på ett visst område ska följa en enhetlig norm som ger lika beskattning inom alla delar av området.
För att den del av syftet med skattepolitiken som relateras ovan ska kunna uppfyllas, bör det därför vara möjligt att utläsa effekten av alla de avvikelser från en jämförelsenorm som förekommer i den redovisning av skatteutgifter som regeringen lämnar varje år till riksdagen. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att det finns väsentliga avvikelser från den principen i regeringens redovisning av skatteutgifter.
Regeringen konstaterar i sin skrivelse 2017/18:27 att man ”avser att i större utsträckning förtydliga och förklara väsentliga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser”.
Vi anser att detta inte är en tillräcklig reaktion på Riksrevisionens tydliga påpekanden om nödvändiga förbättringar av redovisningen av skatteutgifter. Vi anser därför att regeringen bör vidta följande åtgärder:
Skatteutgifter är ett sätt att ge stöd till olika ändamål genom att införa avvikelser från jämförelsenormen (som bygger på principen om enhetlig beskattning) för beskattning inom det aktuella området, eller om man så vill sänkt skatt i stället för bidrag. För att det ska vara möjligt att följa hur en skatteutgifts effekter förändras är det viktigt att jämförelsenormen är stabil och att, i de fall den ändras, också ändringen i sak och orsaken till ändringen förklaras i redovisningen av skatteutgifter. Detta är en mycket väsentlig fråga, eftersom själva syftet med skatteutgifter är att relatera till jämförelsenormen. Viktiga avsteg från normen riskerar också att skapa fel intryck av skatteutgifternas storlek och effekter eller vilka skatteutgifter som faktiskt föreligger. Ett exempel på detta är momsbefrielsen av finansiella tjänster, som inte redovisas som en skatteutgift, trots att denna subvention av tjänster uppfyller alla krav på att klassas som en skatteutgift. Vi anser att detta bör åtgärdas fr.o.m. redovisningen av skatteutgifter 2018.
Syftet med redovisning av skatteutgifter är att man ska få en bild av utgiftens betydelse kopplat till ett syfte. Enligt Riksrevisionens granskning av skatteutgifter saknas en kvantifiering av cirka en tredjedel av skatteutgifterna. Det innebär att det inte går att värdera dessa skatteutgifter på samma sätt som övriga. Det skapar i sin tur en lucka i möjligheterna att utvärdera denna del av skattesystemet. Vi menar därför att samtliga skatteutgifter bör kvantifieras fr.o.m. redovisningen av skatteutgifter 2018.
Ett viktigt mål för skattesystemet är att det ska vara transparent och lätt att förstå. Riksrevisionen påpekar att information om skatteutgifternas utveckling inte redovisas på samma sätt som för utgifter på anslag. Detta är tvärtemot transparenskravet, och vi anser att detta bör åtgärdas senast fr.o.m. redovisningen av skatteutgifter 2019.
Varje åtgärd i skattesystemet ska kopplas till ett specifikt mål. Det kan vara allt ifrån en enkel fiskal målsättning till ett mer komplext mål för en kombination av ett fiskalt mål och ett mål att påverka ett beteende. Riksrevisionen pekar på att redovisningen av skatteutgifter på utgiftsområde görs utan att skatteutgifterna tydligt kopplas till målen för utgiftsområdet och att det inte går att utläsa hur skatteutgifterna bidrar till de av riksdagen antagna målen för respektive utgiftsområde. Vi menar att det inte är acceptabelt att stora avvikelser från jämförelsenormen för olika skatteområden och skatteslag hamnar under radarn när en utvärdering av olika delar av skattesystemet ska verkställas. Det innebär att bilden av skattesystemet riskerar att bli missvisande, vilket i sin tur kan leda till felaktiga beslut. Vi anser därför att samtliga skatteutgifter ska kopplas till av riksdagen fastställda mål i regeringens redovisning av skatteutgifter senast fr.o.m. redovisningen av skatteutgifter 2019.
|
Olle Felten (SD) |
David Lång (SD) |