Moderaterna satsar på utökad samhällsorientering för nyanlända, inrättandet av en utbildningsplikt och förlängd etableringstid från två år till tre år för nyanlända som står längst bort från arbetsmarknaden.
Därtill avsätter vi särskilda medel på kombinationsutbildningar för nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget.
Moderaterna motsätter sig inrättandet av en ny jämställdhetsmyndighet, vilket påverkar flertalet anslag på utgiftsområdet.
Förslag till riksdagsbeslut
Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor)
|
Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
238 430 |
|
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
19 265 374 |
−1 150 000 |
|
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
5 179 320 |
+882 000 |
|
1:4 |
Hemutrustningslån |
202 863 |
|
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
123 786 |
−10 000 |
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
72 919 |
−15 000 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
334 039 |
+13 500 |
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
80 315 |
−47 200 |
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
28 163 |
−28 163 |
|
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
56 000 |
+19 000 |
|
4:2 |
Delegationen mot segregation |
19 000 |
−19 000 |
|
|
Summa |
25 600 209 |
−354 863 |
Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som drabbar utrikes födda särskilt hårt. Idag har bara hälften som har kommit till Sverige som asylsökande ett jobb nio år efter det att uppehållstillstånd har beviljats. Klarar vi inte integrationen bättre riskerar vi stora ekonomiska och sociala problem.
För att möta det nya utanförskapet behövs reformer för att rusta människor med kunskap, bättre drivkrafter till jobb och nya vägar till jobb. Insatser måste komma in tidigt. Hinder och onödig byråkrati måste tas bort. Alla i Sverige ska göra allt de kan för jobb och egen försörjning.
Regeringen genomför inte, trots det goda ekonomiska läget, de strukturreformer som är nödvändiga för att komma till rätta med tudelningen på svensk arbetsmarknad. Det är djupt olyckligt. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har en hög sysselsättningsgrad bland kvinnor internationellt sett, en generös föräldraförsäkring och en väl utbyggd barnomsorg som ger förutsättningar för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och samtidigt förvärvsarbeta. Samtidigt återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. Fortfarande tjänar kvinnor mindre än män och arbetar deltid i större utsträckning. Det påverkar kvinnors inkomster och innebär lägre ersättning vid sjukdom och arbetslöshet samt lägre pension. Utrikes födda kvinnor har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden och fastnar i bidragsberoende i hög grad. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Vår politiska inriktning för att stärka jämställdheten presenteras mer ingående i vår kommittémotion ”Lika möjligheter för kvinnor och män”.
Samhällsorienteringen ska tydligt befästa att integration är plikt i Sverige samt belysa vikten av svenska språket, eget arbete samt de rättigheter och skyldigheter som gäller här. Vi vill utöka antalet timmar samhällsorientering från 60 timmar till 100 timmar för nytillkommande deltagare i etableringsuppdraget. Syftet är att ge större möjlighet till fördjupning samt för att tydligare visa på att kunskap om Sverige är centralt för att integreras här.
För detta avsätter vi 120 miljoner kronor för år 2018.
En stor del av de nyanlända till Sverige har inte med sig en färdig grundskoleutbildning från hemlandet. Samtidigt har vi en skolplikt i Sverige motsvarande grundskoleutbildning. Det är därför rimligt att ställa liknande krav på den som kommer till Sverige senare i livet. Nyanlända vuxna som saknar grundskoleutbildning bör därför omfattas av en utbildningsplikt. Genom en utbildningsplikt skärps kraven på att fler ska få med sig grundläggande och avgörande kunskaper såsom att läsa, skriva och räkna.
För detta avsätter vi 301 miljoner kronor för 2018.
Arbetsförmedlingen har idag huvudansvaret för nyanländas etablering i Sverige. Under de två åren som etableringen pågår ska nyanlända delta i svenskundervisning, samhällsinformation och insatser för att komma i jobb.
För nyanlända som har kort utbildning från hemlandet är den tvååriga etableringstiden ofta för kort. Det visar sig bland annat genom att det tre månader efter att etableringen har avslutats enbart är tre av tio som är i studier eller har ett jobb. Det är enbart en av tjugo som har ett jobb utan stöd.
Moderaterna vill att etableringstiden förlängs från dagens två år till tre år för nyanlända i åldern 28 till 54 år med max utbildning motsvarande grundskola i nio eller tio år från hemlandet. Vi satsar 1 100 miljoner kronor för år 2018 för detta ändamål. En förlängning av etableringstiden för nyanlända som står långt från arbetsmarknaden innebär att staten tar ett större ansvar för insatser och försörjning för denna grupp. Detta underlättar för kommunerna. Vi avvisar därmed del av den förändring av ersättningen till kommuner för nyanlända som infördes den 1 januari 2016.
Inrättandet av inträdesanställningar beräknas leda till färre deltagare i etableringsuppdraget och därmed till en minskning av den totala kostnaden för etableringsersättning.
Trots att så många nyanlända saknar grundläggande utbildning från hemlandet är det enbart omkring 5 procent som under etableringstiden läser grundläggande vuxenutbildning vid sidan av sfi, svenska för invandrare.
Moderaterna vill se mer av kombinerade utbildningar inom etableringsuppdraget där grundläggande vuxenutbildning varvas med sfi och yrkesutbildning. Vi vill stimulera till sådana utbildningar genom särskilda medel. Vi avsätter för detta 100 miljoner kronor inom ramen för anslaget.
Moderaterna har varit kritiska till införandet av den jämställdhetsmyndighet som regeringen planerar. Ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. Att inrätta en särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet på andra myndigheter och aktörer sidoordnas och nedprioriteras. Vi motsätter oss att bryta upp och flytta väl fungerande verksamheter till den nya myndigheten. Vi menar att det riskerar att kraftigt försvaga den sakkunskap som byggts upp på området och att det kan ta lång tid innan motsvarande verksamhet är fullt återuppbyggd.
|
Jessica Polfjärd (M) |
|
|
Jessika Roswall (M) |
Niklas Wykman (M) |
|
Christian Holm Barenfeld (M) |
Erik Andersson (M) |