Sverige ska fortsätta att vara ett grönt föregångsland. Därför förespråkar Moderaterna en kostnadseffektiv miljö- och klimatpolitik med hög klimatnytta. Utsläpp av växthusgaser är lika skadliga oavsett var i världen de sker. Vi satsar därför på fortsatta klimatinvesteringar i andra länder, eftersom de ger större utsläppsminskningar per satsad krona. Av samma skäl vill vi också införa skatteavdrag för företag som klimatkompenserar genom att investera i internationella klimatåtgärder. Haven utsätts för stora påfrestningar och därför satsar vi även på åtgärder för att minska exempelvis övergödning och nedskräpning. För att behålla industrin i Sverige och samtidigt sänka dess utsläpp vill vi se en nollvisionsstrategi för basindustrin med fokus på att utveckla teknik för koldioxidlagring. Vi vill också inrätta en bioekonomistrategi för att med hjälp av de gröna näringarna skapa större miljö- och klimatnytta. För att minska utsläppen från transportsektorn satsar vi på att bygga ut laddinfrastrukturen för elbilar.
Förslag till riksdagsbeslut
Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor)
|
Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård |
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
590 938 |
−188 000 |
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
410 214 |
−87 000 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
1 247 535 |
−605 000 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
868 018 |
|
|
1:5 |
Miljöforskning |
78 825 |
+100 000 |
|
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
274 741 |
−10 000 |
|
1:7 |
Avgifter till Internationella organisationer |
315 131 |
|
|
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
250 000 |
|
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
245 724 |
|
|
1:10 |
Klimatanpassning |
214 000 |
−67 000 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
949 565 |
+95 000 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
235 000 |
+500 000 |
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
45 900 |
−25 000 |
|
1:14 |
Skydd av värdefull natur |
1 418 000 |
−740 000 |
|
1:15 |
Havs- och vattenmyndigheten |
244 280 |
|
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
1 590 000 |
−1 590 000 |
|
1:17 |
Elbusspremie |
100 000 |
−100 000 |
|
1:18 |
Investeringsstöd för gröna städer |
100 000 |
−100 000 |
|
1:19 |
Elcykelpremie |
350 000 |
−350 000 |
|
1:20 |
Industriklivet |
300 000 |
−300 000 |
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
103 509 |
|
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
841 408 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:21 |
Laddinfrastruktur |
|
+100 000 |
|
1:22 |
Bioekonomistrategi |
|
+5 000 |
|
1:23 |
CCS-strategi |
|
+75 000 |
|
|
Summa |
10 772 788 |
−3 287 000 |
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Därför är det mycket glädjande att världens länder år 2015 enades om ett historiskt klimatavtal i Paris. Avtalet förbinder länderna att hålla den globala medeltemperaturen väl under 2 grader och göra ansträngningar för att temperaturen inte ska öka mer än 1,5 grader. På det nationella planet har Moderaterna och sex andra riksdagspartier enats om målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.
Det svenska 2045-målet, som föreslogs av Miljömålsberedningen och sedan antogs av riksdagen genom det förstärkta klimatpolitiska ramverket, är ambitiöst. För att nå det krävs kostnadseffektiva åtgärder. Varje satsad klimatkrona måste ge största möjliga utsläppsminskning. På så sätt kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland som visar att sänkta utsläpp och stark tillväxt kan gå hand i hand. Detta lyckades Alliansen med under sin regeringstid, då utsläppen minskade med nästan 20 procent samtidigt som ekonomin växte med nära 10 procent.
Tyvärr verkar regeringen vara mer angelägen om att dela ut så mycket pengar som möjligt än att se faktiska resultat. Dock är våra gemensamma medel, precis som jordens resurser, begränsade. Därför borde regeringen istället fokusera på mer kostnadseffektiva åtgärder. Något annat har varken Sverige eller klimatet råd med.
Transportsektorn står idag för strax över en tredjedel av växthusgasutsläppen och är därmed Sveriges enskilt största utsläppskälla. Dess klimatpåverkan måste minska. Samtidigt ska det finnas möjlighet att bo och verka i hela Sverige. Det är därför viktigt att betona att Moderaterna inte vill straffa ut bilen eller flyget, utan minska utsläppen. Supermiljöbilspremien ska således gälla tills ett teknikneutralt och välutformat bonus–malus-system kommer på plats.
Moderaterna tror på människans inneboende förmåga att hitta nya vägar för att lösa komplicerade problem. Då krävs forskning och kunskap som kan vägleda oss i arbetet för att värna miljön och stoppa klimatförändringarna. Moderaterna ökar därför anslaget till miljöforskning med 100 miljoner kronor.
Ingen äger havet. Havs- och vattenmiljöer måste därför vårdas med gemensamma insatser. De fyller en central funktion för allt från fiske och transporter till turism och rekreation. Samtidigt utsätts haven för allt större påfrestningar till följd av exempelvis övergödning, marint skräp, försurning och föroreningar. För att möta dessa utmaningar tog alliansregeringen ett samlat grepp om havs- och vattenpolitiken, och Moderaterna vill fortsätta det angelägna arbetet för rena och friska hav. Moderaterna ökar därför anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö med 95 miljoner kronor för 2018.
Flera rapporter pekar på att ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella klimatinvesteringar genom exempelvis Clean Development Mechanism (CDM). Dessa mekanismer har gett goda resultat på flera plan, såsom klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt tekniköverföring och teknikutveckling. Moderaterna vill därför öka anslaget till internationella klimatinvesteringar med 500 miljoner kronor för 2018.
Moderaterna vill att satsningen på statligt stöd till laddstolpar fortskrider. Vi satsar därför 100 miljoner kronor under 2018 för att säkerställa att nödvändig infrastruktur finns på plats för att en omställning av fordonsflottan ska kunna ske.
Sverige är mycket rikt på skog, och det medför ett ansvar att bruka skogen på ett hållbart sätt. I Sverige finns enormt mycket kunskap på området som bör tas tillvara. Genom att inrätta en nationell bioekonomistrategi kan man med hjälp av de gröna näringarna skapa ännu större miljö- och klimatnytta. Strategin ska vara väl förankrad och främja samverkan mellan stat och näringsliv för att underlätta nödvändiga omställningar inom exempelvis skogsindustrin och lantbruket. Moderaterna satsar därför 5 miljoner kronor under 2018 på arbetet med en nationell bioekonomistrategi.
Det är viktigt att behålla basindustrin i Sverige för att undvika att både arbetstillfällen och växthusgasutsläpp flyttar utomlands. Moderaterna ser att en nollvisionsstrategi för basindustrin är en bra väg framåt, och då inledningsvis med särskilt fokus på utveckling av teknik för koldioxidlagring, Carbon Capture and Storage (CCS). En nollvisionsstrategi har även välkomnats av företrädare för basindustrin. I strategin är samverkan mellan basindustrin och staten nyckeln till att skapa goda förutsättningar för fortsatta utsläppsminskningar parallellt med en växande ekonomi. Moderaterna satsar därför 75 miljoner kronor under 2018 för att påbörja arbetet med en nationell nollvisionsstrategi för basindustrin med särskilt fokus på utveckling av CCS-teknik.
Moderaterna vill införa ett skatteavdrag för företag som klimatkompenserar genom att investera i olika internationella program såsom Clean Development Mechanism (CDM) eller EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Att ge företag valmöjlighet vid klimatkompensation kan öka intresset för att investera. Dessutom är denna typ av insatser för att minska klimatutsläppen ofta kostnadseffektiva, särskilt i utvecklingsländer, och bör uppmuntras. Moderaterna satsar därför 15 miljoner kronor på ett brett skatteavdrag för klimatkompensation.
|
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) |
|
|
Johan Hultberg (M) |
Åsa Coenraads (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|
Lars-Arne Staxäng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Sten Bergheden (M) |
|