Förslag till riksdagsbeslut
Sverige ska vara ett land som håller ihop och där människor kan växa. Att alla, oavsett vem man är eller var man kommer ifrån, känner att både friheten och tryggheten är stor och att man har makt över sitt eget liv. Allt detta börjar med jobben. Full sysselsättning är målet med vår politik. Den största utmaningen för att nå det målet, är att få fler utrikesfödda i arbete. Sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Sverige är bland de högsta i Europa. Inget är viktigare, vare sig för svenskt välstånd eller för svensk välfärd, än att fler går till jobbet och att fler jobb växer fram. Sverige behöver därför nå två ambitiösa jobbmål: Jobbklyftan, skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, ska bort och till att börja med halveras till 2025. 500 000 nya jobb ska kunna skapas i Sverige till 2025. Dessa båda jobbmål styr Moderaternas politik. För att nå målen behöver Sverige reformer som gör de enkla jobben fler och som gör att fler kan våga anställa någon som inte fått sin första chans. Det måste alltid löna sig att jobba jämfört med att inte göra det. Varje arbetad timme ska märkas i plånboken. Kraven på att skaffa sig ett jobb måste bli tydligare. Skatterna på jobb får inte höjas som de gör nu; de ska sänkas och allra mest för dem som tjänar minst. Sverige ska vara ett land där alla människor kan växa, men där ingen lämnas utanför. För att ta oss dit måste arbetslinjen utvecklas.
Svenska folkets flit, företagsamhet och vilja att göra rätt för sig är det som byggt Sverige starkt. Därför är konflikten mellan arbetslinjen och bidragslinjen både politisk och moralisk. Den handlar om grundläggande värderingar som hela vårt samhälle bygger på. För Moderaterna är det avgörande att det alltid lönar sig att arbeta för vanliga löntagare och att det aldrig lönar sig mer att leva på bidrag jämfört med att jobba.
Vi vill genomföra den största jobbskattereformen sedan 2006 för att på sikt skapa förutsättningar för 14 000 fler jobb. Skattesänkningen ska gälla alla som arbetar men samtidigt ha en tyngdpunkt på dem med låga inkomster. Normalinkomsttagare som bussförare, förskollärare och sjuksköterskan får behålla nära 500 kronor mer varje månad och lokalvårdare nära 400 kronor mer. På så sätt säkerställer vi att det alltid lönar sig att jobba och att gå från deltidsarbete till heltid.
Sverige har totalt sett sänkt skattetrycket det senaste årtiondet och alliansregeringen sänkte marginalskatterna kontinuerligt genom införandet av jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt. Trots detta har Sverige världens högsta marginalskatter på höga inkomster och dessa har till och med höjts. Höga marginalskatter är skadliga för ekonomin, sänker utbildningspremien och försvagar incitamenten att arbeta mer. För att finansiera välfärden krävs att fler människor väljer att utbilda sig och arbeta fler timmar. Att sänka marginalskatterna är därför en central prioritering när det finns statsfinansiellt utrymme. Att breda yrkesgrupper i normala lönelägen, lärare, sjuksköterskor med flera, ska betala hälften av en löneökning i skatt är inte rimligt. Särskilt i en tid när det råder akut brist på utbildad personal i vården och skolan är det skadligt att avskräcka dessa yrkesgrupper från att arbeta mer. Moderaterna har därför som mål att befria så många lärare och sjuksköterskor som möjligt från att betala statlig skatt.
Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta. Men alla som har jobbat, gjort rätt för sig och varit med och byggt Sverige starkt ska också tryggt kunna leva på sin pension när de lämnar arbetslivet. Vi vill därför både stärka ekonomin för pensionärer och göra det mer lönsamt att stanna kvar och arbeta. Vi lever allt längre och är allt friskare som äldre. Det gör det naturligt för dem som vill och orkar att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen det ger som för att man trivs på en arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Under de två senaste åren har sysselsättningsgraden minskat något bland äldre trots de goda tiderna. Det är en utveckling som måste brytas. Det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre bör därför göras mer generöst. I ett första steg ska det införas redan från och med 64 års ålder. I ett andra steg bör skattereduktionen öka ytterligare. Pensionärer är en heterogen grupp med många som klarar sig bra ekonomiskt men också med många som har små marginaler. Moderaterna och Alliansen stärkte vid flertalet tillfällen ekonomin för de grupper som har minst marginaler. Det arbetet bör fortsätta och i synnerhet för Sveriges pensionärer. Vi tar därför ytterligare steg och vill sänka skatten för pensionärer.
Sverige har ur ett internationellt perspektiv en mycket låg andel okvalificerade jobb, vilket försvårar steget in till jobb för många. Tack vare RUT-avdraget har en marknad för fler enkla tjänster växt fram, vilket i sin tur skapat jobb för de grupper som står längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget är en lyckad reform som gjort att 10 000-tals jobb har blivit vita, och tjänster som tidigare utfördes av hushållen själva görs nu mer effektivt på den öppna marknaden. Tjänstenäringen är särskilt viktig för utrikesföddas sysselsättning och företagande. I RUT-sektorn anställs mer än dubbelt så många utrikes födda jämfört med arbetsmarknaden i stort. Hälften av de anställda i RUT-sektorn har en utbildningsbakgrund som är kortare än treårig gymnasieutbildning. Hela 50 procent av kvinnliga RUT-företagare är utrikes födda. RUTavdraget har medfört varaktigt ökad sysselsättning bland personer som tidigare helt stått utanför arbetsmarknaden. I dag bedöms cirka 20 000 personer vara direkt anställda i RUT-sektorn.
Sedan regeringen sänkt taket i RUT-avdraget har dock möjligheterna till att skapa nya jobb försämrats. För att ta tillvara sysselsättningspotentialen i RUT-sektorn vill Moderaterna gå i motsatt riktning och tredubbla det nuvarande taket till 75 000 kronor per år och person.
I enlighet med allianspartiernas förslag inom ramen för migrationsöverenskommelsen som slöts med regeringen hösten 2015 har RUT-avdraget breddats till flyttjänster, trädgårdstjänster och it-tjänster.
Vi vill tillsammans med Alliansen genomföra en ny omfattande RUT-reform för att fler enkla jobb ska kunna växa fram i Sverige. Vi vill utveckla RUT-avdraget genom att införa Trygghets-RUT, Tvätt-RUT samt Flytt- och hämt-RUT.
Det innebär att dagens RUT-avdrag breddas till att omfatta tillsyn av hem vid resa eller frånvaro samt tvätt av kläder som sker utanför hemmet, dock ej industriell tvätt. Vidare breddas RUT-avdraget till att omfatta flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård.
Alliansen föreslår också att en höjd avdragsrätt för äldre över 80 år utreds. Äldre är bland de flitigaste användarna av RUTavdraget, samtidigt som de ofta har knappa resurser. Det finns därför anledning att utreda om avdragsrätten för personer över 80 år ska höjas från 50 till 60 procent av arbetskostnaden. Det skulle öka äldres möjlighet att köpa RUT-tjänster, något som ofta hindras av begränsade resurser.
Äldre har mycket varierande behov. Många anhöriga hjälper sina äldre släktingar med en mängd praktiska sysslor i hemmet, samtidigt som de försöker arbeta heltid. För att möta seniorers utökade behov av hjälp i hemmet bör RUTavdraget breddas. Det bör ses över om RUT-avdraget ska förenklas och breddas för dem över 70 år, på så sätt att fler och enklare tjänster i hemmet kan ge rätt till skattereduktion. Eftersom ett bredare hemavdrag skulle innebära en stor omläggning bör det i ett första steg riktas till dem som behöver det mest – de äldre.
Att utveckla och bredda RUT-avdraget möjliggör innovation och tillväxt i RUT-sektorn. Samtidigt måste en större RUT-reform utredas noga för att säkerställa att en sådan förändring, exempelvis en höjning av avdragsrätten och införande av hemavdrag, skulle leda till såväl en reell sysselsättningsökning som till att fusk och missbruk stävjas. Exempelvis skulle man kunna överväga att införa ett tak på hur stor skattereduktionen får vara per timme för att undvika att mer exklusiva tjänster omfattas av RUT-systemet.
RUT-tjänster kan i dag köpas av den som bor i bostaden där tjänsten utförs, samt till tjänster i föräldrarnas bostad. För att förenkla regelverket och göra det mer likvärdigt bör möjligheten att köpa tjänster i föräldrars bostad breddas till att omfatta samtliga närstående familjemedlemmar, det vill säga även syskon och barn.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Jörgen Warborn (M) |