I vår plan för ett starkare Sverige utgör tillväxt i hela landet en central utgångspunkt. För att det ska vara möjligt behöver både människor och företag ett hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem man kan lita på. Genom att satsa på tyngre lastbilar och förstärkt vägunderhåll bidrar vi till fler jobb och stärkt konkurrenskraft samtidigt som transporternas utsläpp minskar. Moderaterna vill även tillsätta ett transportpolitiskt råd som ska bidra till en effektivare användning av de resurser vi satsar på vår infrastruktur.
Förslag till riksdagsbeslut
Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
|
Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 22 Kommunikationer |
|||||||
|
Tusental kronor |
|||||||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|||||
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
25 512 794 |
−645 000 |
||||
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
21 347 306 |
+400 000 |
||||
|
1:3 |
Trafikverket |
1 386 846 |
|
||||
|
1:4 |
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål |
188 308 |
|
||||
|
1:5 |
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur |
62 284 |
|
||||
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
167 313 |
−84 800 |
||||
|
1:7 |
Trafikavtal |
930 000 |
|
||||
|
1:8 |
Viss internationell verksamhet |
28 757 |
|
||||
|
1:9 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
53 540 |
−8 000 |
||||
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk |
150 000 |
|
||||
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
1 528 925 |
|
||||
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 139 603 |
|
||||
|
1:13 |
Trafikanalys |
68 162 |
−3 000 |
||||
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
899 954 |
|
||||
|
1:15 |
Sjöfartsstöd |
1 518 000 |
|
||||
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
42 040 |
|
||||
|
2:2 |
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning |
140 278 |
|
||||
|
2:3 |
Grundläggande betaltjänster |
35 537 |
|
||||
|
2:4 |
Informationsteknik och telekommunikation |
72 844 |
−50 000 |
||||
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
146 014 |
|
||||
|
|
Nya anslag |
|
|
||||
|
1:16 |
Transportpolitiskt råd |
|
+5 000 |
||||
|
|
Summa |
56 418 505 |
−385 800 |
||||
En fungerande infrastruktur är en förutsättning för att Sverige och svenska företag ska kunna stå sig väl i en allt hårdare global konkurrens och lägger grunden för fler jobb och tillväxt. När människor enkelt och smidigt kan arbetspendla längre avstånd, och när företag tryggt och snabbt kan frakta sina varor från norr till söder öppnar det upp arbetsmarknader, skapar arbetstillfällen och binder samman landet. Regeringens transportpolitik ställer trafikslag mot varandra och gör våra transporter dyrare.
Deras politik riskerar i flera avseenden att slå mot både industri och handel. Försenade infrastrukturinvesteringar, höjd dieselskatt, dyrare energiproduktion och hotet om en lastbilsskatt slår alla mot industrijobb. Det är en politik som Sverige inte har råd med.
Genom kloka infrastrukturinvesteringar kan vi bygga ett mer hållbart transportsystem samtidigt som Sverige blir mer sammankopplat och mer konkurrenskraftigt. Nya tekniska lösningar och innovationer hjälper oss att nå dit, och Moderaternas politik tar sin utgångspunkt i detta. Vi tror inte att straffskatter som hindrar människors mobilitet är rätt väg att gå, vi tror i stället på dagens och framtidens teknik, där vi kan fortsätta resa och fortsätta frakta varor fast på ett klimatsmart sätt.
Moderaterna satsar 1 000 miljoner kronor på utveckling av statens transportinfrastruktur. Vi återkommer framöver med besked om vad vi avser att satsningen ska gå till.
I budgetpropositionen för 2018 uppger regeringen följande. ”Stadsmiljöavtalen är fr.o.m. 2018 en del av den ekonomiska ramen för utvecklingen av transportsystemet och beräknas omfatta 1 miljard kronor per år 2018–2029.” I infrastrukturpropositionen som regeringen presenterade så sent som hösten 2016 omnämndes stadsmiljöavtalen ett flertal gånger. Det redogjordes dock aldrig att regeringens avsikt var att de skulle komma utgöra en del av den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet fr.o.m 2018. Moderaterna är starkt kritiska till regeringens brist på transparens i hanteringen av frågan. Vår bedömning är att behoven av kapacitetsökningar i andra delar av transportsystemet är mer motiverat. Vi avslår därmed regeringens satsning på stadsmiljöavtal och avser återkomma i frågan kring våra egna prioriteringar inom den ekonomiska ramen.
Att tillåta tyngre lastbilar, upp till 74 ton, är en viktig reform för jobben, miljön och för industrin i Sverige. Detta har gjorts i till exempel Finland, som därmed har fått en viktig konkurrensfördel jämfört med Sverige i skogsindustrin. Moderaterna vill därför investera 2,4 miljarder kronor under åtta år för att göra det möjligt för tyngre lastbilar att trafikera våra vägar. Tyngre lastbilar leder till att samma transporter som görs i dag kan göras av färre lastbilar, vilket är bra för såväl miljön som industrins konkurrenskraft. De utvärderingar som har gjorts visar att tyngre och längre lastbilar sänker
CO2-utsläppen per transporterat ton med cirka 10 procent, ökar företagens produktivitet med 20–25 procent och sänker deras kostnader med 8–15 procent. Satsningen inkluderar att stärka vägar och broar för att kunna höja maxvikten för lastbilar upp till 74 ton. Tåget går inte överallt och då kan tyngre lastbilar vara ett viktigt komplement som minskar utsläppen, ökar lönsamheten och effektiviserar vägtransporterna.
Ett väl fungerande vägnät är av avgörande betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. I infrastrukturpropositionen för 2016 uppgav regeringen att vägkvaliteten sett till andelen väg som inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard har försämrats det senaste året. Moderaterna vill bryta denna negativa utveckling. Därför satsar vi 200 miljoner kronor på drift och underhåll av vägnätet för att stärka kvaliteten i hela landet. Tillsammans med vår vägförstärkning för tyngre och effektivare transporter om 300 miljoner kronor innebär det att Moderaterna satsar totalt 400 miljoner kronor mer än regeringen på drift, underhåll och förstärkning av vårt vägnät för 2018.
Moderaterna vill satsa fem miljoner kronor årligen på att tillsätta och finansiera ett transportpolitiskt råd. Förslaget innebär att en ständig kommitté av oberoende experter ska granska hur medlen till infrastrukturen används. Likt finanspolitiska rådet ska det transportpolitiska rådet även utvärdera hur regeringen skött infrastrukturarbetet i stort samt vilka större projekt som valts och på vilka grunder dessa val har gjorts. Samhällsekonomiska nyttokalkyler och de transportpolitiska målen ska vara utgångspunkten för rådets granskning av regeringen. Moderaterna anser att ett transportpolitiskt råd kan leda till en effektivare användning av infrastrukturmedel och bidra till att varje investerad skattekrona gör maximal samhällsnytta. Finansiering görs genom att anslaget 1:13 Trafikanalys minskas med 2,5 miljoner kronor och att anslaget 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut minskas med 2,5 miljoner kronor.
|
Jessica Rosencrantz (M) |
|
|
Edward Riedl (M) |
Sten Bergheden (M) |
|
Boriana Åberg (M) |
Erik Ottoson (M) |