Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Liberalerna presenterar här en bred satsning för att kraftigt förstärka rättsstatens förmåga att bekämpa brott och bidra till trygghet i samhället. I ett samhälle utan fungerande rättsväsende är det bara de resursstarka som kan freda sina intressen. Rättsstaten är en liberal uppfinning som ger den rätten till varje människa.
Det finns få saker som drabbar den enskilda människans frihet lika allvarligt som att inte få hjälp när det inträffat ett allvarligt brott. Att veta att polisen kommer när det verkligen behövs, att känna sig trygg i sitt bostadsområde, att inte känna sig tvungen att avstå från en kvällspromenad – allt detta handlar om frihet i vardagen.
Jämfört med många andra länder är Sverige ett jämförelsevis tryggt land. Men det gäller inte alla som bor här. Den senaste nationella trygghetsmätningen visar att människors känsla av trygghet har minskat och att det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Detta är bland annat en jämställdhetsfråga: kvinnor är väsentligt mindre trygga än män. Skillnaderna i trygghet visar sig också i att många människor känner att de bor i trygga och säkra bostadsområden medan andra har välgrundad orsak att oroa sig för brottsligheten där de bor.
Polismyndigheten har identifierat 61 områden i Sverige där det finns påtagliga problem med kriminella nätverk, och det finns 23 särskilt utsatta områden där kriminella grupper upprättat parallella maktstrukturer som påtagligt påverkar dem som bor och verkar i områdena. Att antalet utsatta och särskilt utsatta områden fortsätter att växa är en mycket oroande utveckling. Klyftan ökar mellan dem som känner sig trygga i sitt bostadsområde och dem som inte får chansen att göra det.
Terrordådet i Stockholm den 7 april blev ännu en påminnelse om att våldsbejakande extremism och terrorism är ett reellt hot. Detta är dock inte den enda utmaningen för rättssamhället. Det dödliga våldet med anknytning till kriminella nätverk har ökat kraftigt på senare år. Brottslighetens internationalisering, behovet av att möta migrationsströmmar på ett rättssäkert och värdigt sätt och en snabbt växande befolkning är några av de faktorer som sätter rättsväsendets myndigheter och särskilt polisen under hårt tryck.
Till detta kommer behovet av att klara rättsstatens närvaro både i glesbefolkade områden och i städernas utsatta bostadsområden med hög risk för social oro. Bland poliser finns också en växande frustration över att man inte ges rimliga förutsättningar att sköta sitt jobb.
Utvecklingen vad gäller brottsuppklaringen är mycket oroande. Siffrorna som redovisas i budgetpropositionen för 2018 talar sitt tydliga språk. Oavsett om man studerar antalet skäligen misstänkta personer, antalet ärenden redovisade till åklagare, antalet brottsmisstankar inkomna till Åklagarmyndigheten eller antalet personuppklarade brott är det generella mönstret detsamma – tydliga ökningar åren efter 2006 följt av markanta minskningar under de senaste åren. Med undantag för antalet misstänkta personer låg nivåerna påtagligt lägre 2016 än tio år tidigare. Särskilt tydligt har antalet ärenden som Polismyndigheten redovisat till åklagare minskat: de var drygt 26 procent färre 2016 än 2006.
Det behövs en nystart för att svensk polis ska fungera bättre – i hela Sverige. I denna budgetmotion lägger Liberalerna fram ett antal förslag för effektivare polis och rättsväsende samt bättre förutsättningar för lokalt brottsförebyggande arbete.
Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst polistäthet. År 2010 hade Sverige 216 poliser per 100 000 invånare, en siffra som sedan dess sjunkit till 200. Genomsnittet i Europa ligger på drygt 300 poliser per 100 000 invånare.
De senaste åren har antalet poliser stagnerat runt 20 000. Samtidigt växer Sveriges befolkning kraftigt och nya säkerhetshot växer fram. Polisens tidigare aviserade utbyggnad till 21 500 poliser kommer inte att höja polistätheten, utan motsvarar enbart folkökningen. Polisen är idag underbemannad och avhoppen är ett växande problem. Vi kan vända detta om politiken vill.
I budgetpropositionen för 2018 aviserar regeringen en tydlig förstärkning av anslagen till Polismyndigheten, i syfte att möjliggöra fler poliser och civilanställda. Det är naturligtvis ett steg i rätt riktning, men det kommer inte att räcka.
Regeringens påslag på 2 miljarder kronor för år 2018 ska jämföras med att Polismyndigheten i sitt budgetunderlag pekat på att det behövs tillskott på omkring 1,5 miljarder kronor enbart för att täcka tidigare underskott och finansiera redan beslutade personalförstärkningar. Om dessa pengar inte hade kommit hade Polismyndigheten redan i år behövt säga upp omkring 1 000 personer. Tillskottet i 2018 års budgetproposition är välkommet, men i huvudsak räcker alltså dessa pengar bara till att fylla igen hålen i Polismyndighetens ekonomi.
Liberalerna har högre ambitioner än så. Vi sätter upp målet att Sverige ska ha minst 25 000 poliser inom en sjuårsperiod, och vi är beredda att tillskjuta de resurser som behövs.
Den lokala polisnärvaron brister i hela landet och många poliser upplever med rätta att de egna resurserna inte räcker till. Utbyggnaden behöver därför få genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Utbyggnaden av antalet poliser ska åtföljas av en ökning av antalet civila utredare och andra civilanställda.
Fullt utbyggd kommer denna satsning att kräva en finansiering allt annat lika på cirka 5 miljarder kronor per år. Det kommer att gå snabbare att anställa civil personal medan den kraftiga ökningen av antalet poliser blir fullt märkbar först efter ett tag, när de nya poliserna är färdigutbildade. För att finansiera den riktade satsningen på 25 000 poliser inom sju år tillskjuter Liberalerna inledningsvis 415 miljoner kronor år 2018, 600 miljoner kronor år 2019 och 1 150 miljoner kronor år 2020 på anslag 1:1 Polismyndigheten. För att finansiera den generella utbyggnaden av antalet civilanställda i takt med ökningen av antalet poliser ges anslag 1:1 därtill ett ytterligare tillskott på 1 075 miljoner kronor år 2018, 1 250 miljoner kronor år 2019 och 1 625 miljoner kronor år 2020.
Vi inser att det tar tid att utbilda de 25 000 poliser som Sverige behöver. Under en övergångstid ska staten därför öronmärka bidrag till kommuner så att fler ordningsvakter kan anställas i kommunal regi. Dessa kommunala trygghetsvakter ska samverka med polisen och bidra till trygghet på gator och torg. Brottsutsatta kommuner ska prioriteras.
I Liberalernas budgetalternativ inför vi ett statsbidrag för detta ändamål, vilket ska medfinansiera hälften av totalkostnaden. Räknat på helårstjänster möjliggör detta totalt 2 000 trygghetsvakter. Om kommunerna väljer att prioritera deltidsanställningar, t.ex. för att lägga tyngdpunkt på trygghetsskapande åtgärder under helgkvällar, kan det totala antalet nya tjänster som trygghetsvakter ligga väsentligt högre än så, kanske närmare 5 000–6 000 personer (med lönekostnad motsvarande 2 000 helårstjänster). För att bidra med halva lönekostnaden för kommunala trygghetsvakter anvisar Liberalerna ytterligare 500 miljoner kronor per år under anslag 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete.
För att polisorganisationen ska kunna byggas ut måste det vara tillräckligt attraktivt att vara polis. Så är det inte i dag. Tvärtom är det fler som lämnar polisyrket i förtid och många utbildningsplatser står tomma. Otillräcklig lön, onödig byråkrati och brister i organisationen spär på missnöjet. Antalet avhopp i förtid från polisyrket har på senare år ökat kraftigt, från 135 poliser år 2010 till 467 poliser år 2016. Det finns inga tecken på att avhoppen minskar.
Samtidigt står många platser på landets polisutbildningar tomma. Vårterminen 2017 kunde var femte plats på de nya utbildningsomgångarna vid landets polisutbildningar inte tillsättas. Målet var att 800 nya polisstuderande skulle påbörja sin utbildning, men slutsiffran blev bara 640. Polismyndigheten har varnat för att problemen med att fylla platserna på polisutbildningarna gör att redan den måttliga utbyggnad som tidigare aviserats till 2020 riskerar att bli svår att uppnå.
Om i denna situation antalet poliser ska öka ställs vi alltså inför ett vägval. Den ena vägen är att sänka ambitionerna, till exempel genom lägre kompetenskrav på polisstuderande. Då skulle utbildningsplatserna fyllas genom att personer som i dag anses okvalificerade kan tas in. Den andra vägen är att göra polisyrket mer attraktivt så att fler söker sig dit.
För Liberalerna är vägvalet enkelt. Polisyrket är ett av de viktigaste yrkena i ett fungerande samhälle, och det är av största betydelse att rätt personer söker sig dit. I vår satsning på ett utbyggt polisväsende är därför en central del att göra polisyrket mer attraktivt.
Till att börja med öronmärker vi resurser från 2018 och framåt för en generell lönesatsning för landets poliser. Poliser har i dag en medianlön på 32 000 kronor i månaden. Det tar dock oftast många år att komma upp i den lönenivån. En fjärdedel av poliserna tjänar under 27 500 kronor i månaden och var tionde polis tjänar 25 000 kronor eller mindre. Genom att lämna yrket och gå till t.ex. bevakningsföretag eller andra uppgifter i privat sektor kan poliser ofta höja sin lön väsentligt.
Lönesättningen i Sverige är i allt väsentligt en fråga för arbetsmarknadens parter. I detta fall behövs politiska initiativ eftersom staten är monopolarbetsgivare. Lönesättningen ska även i fortsättningen vara individuell, men Liberalernas satsning motsvarar i genomsnitt 4 000 kronor i höjd månadslön för en polis. För att finansiera en riktad lönesatsning för poliser motsvarande en genomsnittlig höjning av månadslönen på 4 000 kronor anvisar Liberalerna ytterligare 1 335 miljoner kronor år 2018, 1 375 miljoner kronor år 2019 och 1 400 miljoner kronor år 2020 under anslag 1:1 Polismyndigheten.
Vi vill också förbättra polisernas möjligheter till kompetensutveckling och kvalificerad vidareutbildning. Tillgången till sådan vidare utbildning är sämre för poliser än för flertalet andra statliga yrken, vilket är något som Polisförbundet lyft fram som ett problem. God utvecklingspotential inom yrket är för oss en naturlig del av goda arbetsvillkor. För att möta dagens och morgondagens kriminalitet ska poliser ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och kvalificerad vidareutbildning för att stanna och utveckla sig i yrket. För detta reserverar vi ytterligare 100 miljoner kronor årligen från 2018 under anslag 1:1 Polismyndigheten.
Det behövs snabbt fler poliser i yttre tjänst, och det kan inte vänta tills nya poliser är färdigutbildade. Men den snabba byråkratisering som skett på senare år måste lika snabbt kunna vändas till sin motsats. Därför måste kravet på Polismyndigheten vara att antalet poliser i yttre tjänst inom ett år ökar från 9 000 till 11 000 (en ökning från 45 till 55 procent).
Detta mål är mycket ambitiöst, och för att polisen ska kunna uppnå det måste politiken hjälpa till med all kraft. Därför behöver fler uppgifter överföras från polisen till andra myndigheter (tillståndshantering, passhantering, transporttjänster åt andra myndigheter med mera). Det finns också uppgifter som helt enkelt kan avvecklas, vilket beskrivs närmare i våra rättspolitiska motioner.
Därutöver behöver polisen ges resurser för att flytta administrativa funktioner från polisutbildade till annan personal som nyanställs. Poliser ska inte behöva vara arrestvakter eller bemanna receptioner, och även vid t.ex. upprättande av rapporter och anmälningar kan många arbetstimmar avlastas poliserna. Liberalerna öronmärker resurser från 2018 och framåt för att anställa eller upphandla civil personal som kan överta befintliga arbetsuppgifter från poliser. Denna satsning går således utöver den generella utbyggnad av polisväsendet som beskrivs ovan. För att finansiera en riktad nyanställning av civilanställda för att avlasta poliser befintliga arbetsuppgifter tillskjuter Liberalerna ytterligare 400 miljoner kronor per år under anslag 1:1 Polismyndigheten.
Arbetet med att få ut fler synliga poliser i yttre tjänst kräver poliser som är besjälade av att arbeta ute bland medborgarna. Inom svensk polis finns många sådana skickliga, engagerade poliser. Tyvärr möter dessa medarbetare alltför ofta en internkultur där det ses som mer prestigefyllt att arbeta i inre tjänst. Arbetsgivaren har också varit alltför dålig på att ge de poliser som gör en viktig insats i yttre tjänst, och som vill stanna kvar där. Därför är det en viktig arbetsgivarfråga att synliggöra och ge erkännande åt det viktiga arbetet i yttre tjänst. Den lönesatsning som Liberalerna föreslår innebär också att det möjliggörs en kraftig löneförbättring för poliser som står längst fram i ledet i det polisiära arbetet i yttre tjänst. Men det behövs därtill en generell anslagshöjning riktad till polisens verksamhet i yttre tjänst. För detta ändamål tillskjuter Liberalerna 250 miljoner kronor för år 2018 under anslag 1:1 Polismyndigheten, en satsning som därefter ökar successivt.
Byråkratiseringen måste brytas och delar av polisreformen behöver rivas upp. Avsikten med reformen var att drygt 20 länspolismyndigheter skulle avskaffas och ersättas med sju polisregioner. Men i verkligheten har de sju regionerna inrättats, samtidigt som länspolismyndigheterna har blivit kvar under namnet polisområden (PO). Antalet poliser som arbetar i kontorsbefattningar har ökat kraftigt och poliserna i yttre tjänst har blivit färre. Alltför många specialenheter har slagits sönder och beslutsbefogenheterna är oklara. Att all polisverksamhet i Sverige är inordnad i en gemensam myndighet är dock en önskvärd effekt av polisreformen och det ska därför bestå.
Polisens utredningsverksamhet står inför stora utmaningar. Brottsligheten förändras och vissa svårutredda brottstyper, som nätrelaterad brottslighet, har blivit vanligare. För att göra en generell förstärkning av utredningsverksamheten tillskjuter Liberalerna 225 miljoner kronor för år 2018 under anslag 1:1 Polismyndigheten, ett anslag som därefter höjs successivt.
Avgörande för en effektiv utredningsverksamhet är också att stödfunktionerna fungerar, bland annat snabb tillgång till forensiska analyser eller andra analyser inom rättsgenetik, rättskemi och rättsmedicin. Dessa verksamheter har i dag en mycket hög arbetsbelastning. Liberalerna anvisar 20 miljoner kronor för år 2018 under anslag 1:1 Polismyndigheten för att förstärka verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum, en satsning som därefter höjs successivt, samt 10 miljoner kronor per år från 2018 under anslag 1:8 Rättsmedicinalverket.
Den lokala polisiära närvaron sviktar. På landsbygden och i många mindre och medelstora orter upplever invånarna att det har blivit längre till polisen. I ett uppmärksammat fall hösten 2017 menade polisens huvudskyddsombud i polisregion Nord att det av rena arbetsskyddsskäl var otillräckligt med en enda polispatrull för hela södra Lappland, men kammarrätten slog fast att detta var i sin ordning. Även i städernas särskilt utsatta områden, som polisen ska prioritera, är det svårt att hålla tillräcklig bemanning.
I detta läge redovisar Polismyndigheten att den ser sig nödgad att göra fortsatta besparingar inom den befintliga verksamheten, även efter givna resurstillskott. Detta riskerar att slå ännu hårdare mot den lokala närvaron i landet som helhet. Rättsstaten är inte starkare än sin svagaste länk och delar av landet kan inte lämnas utan tillfredsställande bemanning. Liberalerna vill vända den negativa utvecklingen och förbättra den lokala polisiära närvaron i landet som helhet. För detta öronmärker vi 250 miljoner kronor år 2018, 350 miljoner kronor år 2019 och 750 miljoner kronor år 2020 under anslag 1:1 Polismyndigheten.
Liberalerna vill höja ambitionerna vad gäller polisens löpande samverkan med kommunerna, både vad gäller lägesanalyser vad gäller brottslighet och otrygghet och vad gäller det lokala brottsförebyggande arbetet. Det behövs ökad kunskapsspridning, förstärkt samverkan mellan polis, kommuner och övriga aktörer och ökat stöd till olika brottsförebyggande projekt runt om i landet. För att förstärka polisens arbete i den lokala samverkan med kommuner m.m. tillskjuter vi 50 miljoner kronor årligen från 2018 under anslag 1:1 Polismyndigheten.
Vi vill i lag förtydliga kommunernas roll för lokalt brottsförebyggande arbete inom sina ansvarsområden. Vi anser också att de medel som i dag anvisas till regional samordning för brottsförebyggande arbete gör bättre nytta på den lokala nivån. Det är tillräckligt med den nationella samordning som Brottsförebyggande rådet svarar för, men de konkreta insatserna bör genomföras på lokalplanet. Liberalerna ökar därför anslagen för bidrag till brottsförebyggande arbete i kommunerna med 30 miljoner kronor år 2018 under anslag 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete. Ökningen trappas stegvis upp för att år 2020 nå 150 miljoner kronor extra jämfört med regeringens förslag. För att delfinansiera detta minskar vi medlen för regional samordning av brottsförebyggande arbete under samma anslag med 25 miljoner kronor årligen från 2018.
Liberalerna vill återupprätta beredskapspolisen. Beredskapspolisen, som fanns fram till 2012, ska kunna fungera som en reservpolis som kallas in vid kriser eller andra situationer när den ordinarie samhällsorganisationen är som mest ansträngd. Skogsbranden i Västmanland 2014, flyktingkrisen hösten 2015 och de tillfälliga gränskontrollerna är tre aktuella exempel på situationer när det hade varit av stort värde att kunna utnyttja beredskapspolisen som en extra resurs.
Liberalerna vill skapa en modern beredskapspolis på 5 000 personer, som ska kunna kallas in i fler situationer än förut. Tjänstgöringen ska bygga på frivillighet och tidsbegränsade kontrakt för personer som har detta som ett åtagande vid sidan av sitt ordinarie arbete. Beredskapspolisen ska vara tillgänglig i hela landet och ska stå under befäl av polis när den kallas in i tjänst. Vårt konkreta budgetyrkande återfinns under utgiftsområde 6.
Terrorismen är ett hot mot enskilda människors liv och frihet och mot den demokratiska samhällsmodellen. Terrorister kan drivas av olika motiv och hämta sin inspiration från våldsbejakande ideologier på yttersta höger- eller yttersta vänsterkanten liksom från extrema tolkningar av olika religiösa läror.
Liberalerna har medverkat till och i flera fall varit pådrivande för att lagstiftningen mot terroristbrott har skärpts i flera steg på senare år, men vi anser att ytterligare steg behöver tas. Det är av största vikt att reformer av lagstiftningen sker med full respekt för grundläggande rättssäkerhetsprinciper och de medborgerliga fri- och rättigheterna enligt Europakonventionen. Bland annat vill vi kriminalisera all aktiv medverkan i terrororganisationers verksamhet, inte bara direkt stridsrelaterad verksamhet.
Vi välkomnar den nya sexpartiuppgörelse mot terrorism som träffades våren 2017 som en uppföljning på 2015 års uppgörelse, men vill gå längre. Liberalerna vill bland annat kriminalisera förberedelse för resa i terrorsyfte, skärpa straffen för grova fall av finansiering av terrorresor, underlätta möjligheten att tillfälligt dra in passet för personer som misstänks förbereda resa utomlands för att ansluta sig till terrorrörelser, utöka katalogen över de brott som omfattas av terroristbrottslagen och öka insatserna mot våldsbejakande extremism på nätet och via sociala medier. Polisen har tilldelats ytterligare medel för sina insatser mot terrorism, men vi anser att denna förstärkning är otillräcklig.
Vi tillskjuter därför ytterligare 200 miljoner kronor år 2018 samt 150 miljoner kronor per år 2019 och 2020 under anslag 1:1 Polismyndigheten. Säkerhetspolisen ges en motsvarande förstärkning i arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism med 10 miljoner kronor år 2018 och 20 miljoner kronor år 2019 och 2020 under anslag 1:2. Därutöver ökar vi anslagen för lokala åtgärder mot radikalisering och värvning till terrorism med 35 miljoner kronor årligen under anslag 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete.
Vid årsskiftet upphör uppdraget till den nuvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och i stället inrättas ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Liberalerna har länge velat ha en större långsiktighet i arbetet, varför vi i sak välkomnar att verksamheten nu permanentas. Dock är det olyckligt att detta läggs under Brottsförebyggande rådet, en expertmyndighet med ansvar för forskning och statistik men utan koppling till det dagliga operativa arbetet. Vi anser att den nationella stödfunktionen mot våldsbejakande extremism bör läggas under Polismyndigheten. Vi minskar därför anslag 1:7 Brottsförebyggande rådet med 35 miljoner kronor årligen från 2018, och gör motsvarande höjning av anslag 1:1 Polismyndigheten.
För att delfinansiera ovanstående satsningar på polisväsendet avvisar vi regeringens ospecificerade påslag på 2, 2,3 respektive 2,8 miljarder kronor under anslag 1:1 Polismyndigheten åren 2018–2020.
Åklagarmyndigheten behöver ökade resurser för att förstärka kapaciteten vid riksenheten vid säkerhetsmål. Det kan också förutses att det svenska rättsväsendet därtill kommer att behöva hantera fler ärenden gällande krigsförbrytelser m.m., brottsformer som är extra resurskrävande att utreda och lagföra. Därför behövs också förstärkningar av internationella åklagarkammaren, som ansvarar för exempelvis brott som kan inrymmas i Romstadgans definition av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. För detta ändamål tillskjuter vi totalt ytterligare 5 miljoner kronor årligen till anslag 1:3 Åklagarmyndigheten.
Liberalerna anser att rekryteringen till uppdraget som nämndeman i första instans behöver breddas, så att fler nämndemän har annan bakgrund än partipolitisk. I högre instans ska målen enbart avgöras av lagfarna domare. Den kostnadsbesparing som det innebär att successivt avveckla nämndemännen i hovrätt och kammarrätt ska användas till att förbättra den ekonomiska ersättningen till nämndemän i första instans.
Liberalerna föreslår slutligen att PLO-uppräkningen för åren 2018–2020 justeras ned med 20 procentenheter. För att värna polisverksamheten undantas dock Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. På detta utgiftsområde påverkas anslagen 1:3, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8.
Sammantaget innebär Liberalernas budgetförslag att anslagen under utgiftsområde 4 ökar med netto 2 962 miljoner kronor år 2018 utöver regeringen. För 2019 och 2020 är motsvarande siffror 3 170 miljoner kronor och 3 705 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
|
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (L) |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
24 516 124 |
+2 355 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 492 507 |
+10 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 519 317 |
−1 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
677 008 |
|
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 601 459 |
−24 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
8 648 702 |
−30 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
148 270 |
−35 000 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
425 276 |
+9 000 |
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
5 547 |
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
47 233 |
|
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
|
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 354 657 |
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
24 174 |
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
47 157 |
+540 000 |
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
18 272 |
|
|
1:17 |
Domarnämnden |
8 140 |
|
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
81 000 |
|
|
|
Summa |
45 776 783 |
+2 824 000 |
|
Roger Haddad (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
Mats Persson (L) |
|
Maria Weimer (L) |
|