Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Inom finansmarknadspolitiken är det fortsatt centralt att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Liberalerna vill se ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilda skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning. I denna motion föreslår Liberalerna därför en avtrappning av ränteavdragen.
Liberalerna välkomnar ett allt närmare europeiskt samarbete på detta område. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling där det i eu etablerats en gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond. Sverige bör inte ställa sig utanför, utan söka medlemskap i denna så kallade bankunion.
Liberalerna har tidigare föreslagit att myndigheten Finanspolitiska rådet ska få en stärkt finansiering. Detta står vi fast vid. Myndigheten har sedan 2007 i uppgift att oberoende granska regeringens politik, dess budgetpropositioner och regeringens ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet ger nödvändig stadga åt den finanspolitiska debatten. Finanspolitiska rådet har dock gett uttryck för att myndighetens tilldelade anslag inte ger möjlighet till en uthållig och oberoende verksamhet av tillräckligt hög kvalitet. Av det skälet föreslår Liberalerna att anslag 1:6 Finanspolitiska rådet stärks med 10 miljoner kronor från 2018 och framåt.
Regeringen inför ett anslag för solceller på så kallade bidragsfastigheter, det vill säga historiska fastigheter tillhöriga Statens fastighetsverk. Syftet är att energieffektivisera dessa fastigheter. Liberalerna menar att arbete med energieffektivisering måste kunna bedrivas inom ordinarie anslag och att det är oklart i hur stor omfattning solceller kan installeras med hänsyn till de kulturhistoriska värdena hos fastigheterna. Liberalerna föreslår att anslag 1:10 Bidragsfastigheter minskas med 25 miljoner kronor 2018 och 50 miljoner kronor 2019 och 2020.
Sedan 2008 har Finansinspektionen som mål att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning. Det är i grunden bra. Komplexa finansiella produkter och asymmetrisk tillgång till information för säljare respektive köpare gör att konsumenter utsätts för risker på finansmarknadsområdet, särskilt då förmedlare och rådgivare får provision från de som säljer produkterna. Det är därför viktigt att stärka konsumentmakten genom insatser för att höja den generella kunskapsnivån om finansiella produkter och vilka rättigheter och skyldigheter som följer med deltagande på finansmarknaderna. Vi anser dock att denna uppgift ryms inom myndighetens ordinarie anslag, och återställer därför den anslagshöjning som regeringen genomförde i budgetpropositionen för 2017. Av det skälet föreslår Liberalerna att anslag 1:11 minskas med 7 miljoner kronor för 2018.
Regeringen föreslår att Upphandlingsmyndigheten får ett anslag om 5 miljoner kronor för att vägleda kommuner och landsting i statsstödsfrågor. Liberalerna anser att det är viktigt att kommuner och landsting har kännedom om regelverket kring upphandlingar men att Upphandlingsmyndigheten ska kunna ge denna vägledning inom ordinarie anslag. Kommunerna och landstingen har också möjlighet att söka vägledning på annat håll, exempelvis från Sveriges Kommuner och Landsting.
För att effektivisera de offentliga upphandlingarna föreslår Liberalerna att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att utveckla en nationell portal för utannonsering av samtliga offentliga upphandlingar. Sverige är i stort sett det enda EU-land där en sådan funktion saknas. Reformen beräknas kosta 20 miljoner kronor från och med 2018.
Liberalerna föreslår därför att anslag 1:17 sammantaget ökar med 15 miljoner kronor från 2018 jämfört med regeringens förslag. En avvisning av regeringens förslag om vägledning till kommuner och landsting i statsstödsfrågor innebär som konsekvensändring en förstärkning av utgiftsområde 18 med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår ett antal anslagshöjningar för Digitaliseringsmyndigheten. Syftet med dessa är att stärka uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur, möjliggöra en ökad användning av öppna data samt ge ett allmänt tillskott till Digitaliseringsmyndigheten. Liberalerna anser att digitalisering är en viktig uppgift för den offentliga sektorn och att svensk förvaltning ska ligga i framkant när det kommer till att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Dock är digitalisering ett arbete som måste pågå i varje myndighet och kommun, inte huvudsakligen via en enda specifik myndighet. Vi avvisar därför tanken på en ny myndighet och överför de medel som reserverats till det redan existerande eSam, Liberalerna föreslår därför att anslaget eSam 1:21 införs till vilket vi avsätter 177 miljoner år 2018, 118 miljoner kronor år 2019 och 111 miljoner kronor år 2020. Samtidigt ska anslag 1:18 avvecklas, vilket innebär en budgetförstärkning med 177 miljoner kronor 2018, 118 miljoner kronor 2019 och 111 miljoner kronor 2020.
Den statliga förvaltningspolitiken ska bedrivas så att den svenska offentliga sektorn fortsätter att vara en av världens mest effektiva. Anslagen för myndigheternas verksamheter höjs varje år i takt med att pris- och lönenivåerna i samhället ökar. För att ge ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna föreslår Liberalerna fortsatta reduceringar av pris- och löneomräkningen (PLO) med 20 procent årligen. Detta påverkar ett flertal anslag i denna budgetmotion, vilket redovisas närmare under respektive utgiftsområde. Inom detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1, 1:2, 1:7, 1:8, 1:9, 1:11, 1:12, 1:15, 1:17 samt 1:18.
Inom detta utgiftsområde redovisas av beräkningstekniska skäl också effekter av reformer som Liberalerna föreslår och som påverkar flertalet utgiftsområden. Två sådana beräkningstekniska anslag är uppförda i denna budgetmotion. För det första är ett anslag 1:19 Statens hyreskostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 32 miljoner kronor år 2018. För det andra är ett anslag 1:20 Statens lönekostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 100 miljoner kronor år 2018. Besparingen är hänförlig till den slopade löneskatt för äldre som Liberalerna föreslår. Under detta anslag redovisas också en besparing om 10 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor 2019 och 40 miljoner kronor 2020 som följer av det alternativa förslag på miljöbilsbonus som Liberalerna lägger fram.
Liberalerna ser flera möjligheter till fortsatt effektivisering av myndigheternas lokalförsörjning. Den allmänna inriktningen är att Ekonomistyrningsverket (ESV) bör få en starkare roll än i dag i att styra mot kostnadseffektiva lokallösningar. ESV har bland annat föreslagit en metod för att begränsa anslagsmedlen för de myndigheter som disponerar lokaler i centrala Stockholm. Metoden innebär att rikthyran för Stockholm innanför tullarna ska reduceras till 80 procent av den fastställda rikthyran från och med ett visst beräkningsår. Metoden bör tillämpas vid första möjliga tillfälle att teckna om avtalet. Utgångspunkten ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län och att befintliga myndigheter i centrala Stockholm i fler fall än i dag bör överväga alternativa placeringar i exempelvis närförorter.
Det finns dock myndigheter som av olika skäl inte har möjlighet eller är lämpliga att vara lokaliserade i andra lokaler eller andra områden. Det gäller museer såsom Nationalmuseum och Waldemarsudde och myndigheter som till exempel Regeringskansliet och Kungliga biblioteket. Myndigheter med sådana förutsättningar föreslås utgöra undantag från beräkningsmetoden.
Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
|
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1:1 |
Statskontoret |
96 727 |
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
71 923 |
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
17 550 |
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
13 227 000 |
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
10 078 |
+10 000 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
64 571 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
174 581 |
−1 000 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
557 223 |
−2 000 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
269 000 |
−25 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
602 798 |
−9 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
327 642 |
−2 000 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
10 133 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
223 142 |
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
329 737 |
−1 000 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 913 |
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
94 036 |
+15 000 |
|
1:18 |
Digitaliseringsmyndigheten |
177 050 |
−177 050 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:19 |
Statens hyreskostnader |
|
−32 000 |
|
1:20 |
Statens lönekostnader |
|
−110 000 |
|
1:21 |
eSamverkansprogrammet |
|
+177 000 |
|
|
Summa |
16 285 547 |
−157 050 |
|
Mats Persson (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
Maria Weimer (L) |