Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattenivån på handelsgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Den 25 mars 2015 röstade riksdagen emot regeringens förslag på att återinföra en handelsgödselskatt från och med 1 januari 2016. Det var ett klokt och glädjande beslut som stärkte svenska lantbrukares konkurrenskraft. Men trots beslutet i riksdagen är frågan inte avförd från dagordningen. Regeringen har sedan dess beslutat att skatten på bekämpningsmedel samt handelsgödselskatten ska ses över. Utredningen ska redovisas före den sista december 2017.
Genom att tillsätta en ny utredning visar regeringen stor nonchalans mot riksdagens beslut. Det är därför viktigt för riksdagen att upprepa beslutet om att skatt på handelsgödsel inte är rätt väg att gå om vi samtidigt vill värna konkurrenskraften för svenska lantbrukare.
Det var 2010 som alliansregeringen avskaffade skatten på handelsgödsel. Det var ett led i att sänka produktionskostnaderna för svenska lantbrukare och för att till viss del komma till rätta med de ojämlika konkurrensvillkor som svenska lantbrukare verkar under, jämfört med sina kollegor i övriga Europa. Till grund låg bland annat en rapport från Jordbruksverket (2006:26). I rapporten konstaterades att en av de tydligaste konkurrensnackdelarna för svenska lantbrukare var just avgiften (läs skatten) på handelsgödsel.
Sedan alliansregeringen avskaffade skatten på handelsgödsel har bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) haft i uppdrag att följa utvecklingen. En rapport från sommaren 2014 visade att försäljningen av gödsel inte hade ökat och därmed inte eventuella utsläpp eller negativa miljöeffekter heller. SCB har dessutom gjort en vidare analys som ger vid handen att en allt ökande effektivitet i näringsutnyttjandet skulle kunna vara en förklaring till varför behovet av mineralgödsel nu snarare minskar än ökar.
Svenskt lantbruk är en näring som behöver allt stöd den kan få. Konkurrensen från andra länder, med ofta sämre jordbruksmiljö- och djurskyddslagstiftning, är ett allvarligt hot mot lönsamheten, och antalet produktiva lantbruk har blivit allt färre.
Detta är en ytterst oroande utveckling. Dessutom har Konkurrensverket konstaterat att svenskt jordbruk, trots den avskaffade handelsgödselskatten, har drygt tio procentenheter lägre marginaler i sin verksamhet än genomsnittslandet i Europa.
Mot bakgrund av detta förefaller det obegripligt att diskutera att åter införa skatt på handelsgödsel. Varför ska man fördyra för svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion när miljönyttan inte ökar? Varför ska man fördyra för svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion när näringen går på knäna och antalet produktiva jordbruksföretag ständigt minskar? Då frågan var uppe för behandling under riksmötet 2014/15 blev det ett klart nej till regeringens förslag. Likafullt väljer regeringen att återkomma med förslaget. Det är inte hållbart.
Med hänvisning till ovan vore det ytterst olyckligt att återinföra handelsgödsel-skatten. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Finn Bengtsson (M) |