Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga det svenska skattesystemet för företag och tillkännager detta för regeringen.
En rad utredningar har genomförts de senaste åren, till exempel Entreprenörskapsutredningen, Fåmansskatteutredningen, utredning om flygskatt och bankskatt och inte minst skatt på vinst i välfärdsföretag. Skattesystemet har blivit ett lapptäcke som är oöverskådligt för våra företagare, som vi alla säger oss värna.
Det senaste förslaget från regeringen är att fler utlänningar som arbetar tillfälligt i Sverige också ska betala skatt. Att utländska medborgare som arbetar i Sverige ska anmäla sig till Skatteverket så man vet vilka som arbetar här och för vilka företag, är förstås viktigt.
Idag behöver ingen betala skatt i landet om det är färre än 183 dagars arbete under en tolvmånadersperiod. Den regeln ska inte gälla om arbetet utförs för en uppdragsgivare under dennes kontroll. Avgörande blir alltså för vem arbetet utförs, och inte vem som betalar ut lönen. Förslaget beräknas dra in ca 330 miljoner kr till statskassan.
Samtidigt kan man i media ta del av uppgifter om att Googles svenska verksamhet i realiteten omsätter minst 5,5 miljarder kronor, men betalade för 2016 endast 5,5 miljoner kronor i bolagsskatt. Detta på grund av att Google skickar fakturor till sina svenska annonsörer via ett irländskt dotterbolag. Annars skulle staten kunnat ta in ca 1,2 miljarder kronor i skatt.
Det råder ingen tvekan här om att små och stora företag behandlas olika i frågan om skatter. Å ena sidan ska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige omfattas av samma skattebestämmelser som svenska företag, å andra sidan kan större utländskt ägda företag skatteplanera och komma undan med att betala in mycket mindre skatt i Sverige.
I fallet Google är också elskatten för datacenter sänkt, vilket är något många arbetat för då det kan ge ett stort antal arbetstillfällen om också fler aktörer väljer att etablera sig i Sverige. Frågan är dock om skattesystemet är konstruerat på ett sådant sätt att även befintliga företag i landet skulle kunna expandera om inte 3:12-reglerna till exempel fanns? Eller att vård- och omsorgsföretag i princip inte vågat investera senaste åren på grund av osäkerhet kring förutsättningarna att driva dem?
En parlamentarisk utredning bör göra en kartläggning över skattesystemet och använda resultaten av de utredningar på området som tagit fram underlag, så inte hjulet uppfinns igen. Syftet med denna kartläggning bör vara att jämställa förutsättningar för företag oavsett associationsform, bransch och storlek så företagandets villkor blir tydligt för dem som driver företag idag och för dem som drömmer om att starta egna verksamheter.
|
Penilla Gunther (KD) |
|