Förslag till riksdagsbeslut
Ett noggrant designat skattesystem kan ha betydande positiva effekter på ett lands ekonomi. Det kan bidra till att säkerställa stabila offentliga finanser, främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Strukturen och effektiviteten i systemet har en avgörande betydelse.
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet. Underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.
Det svenska skattesystemet, liksom skattesystem inom stora delar av OECD, tenderar att vara starkt beroende av skatt på arbete, som kan ha en negativ effekt på såväl utbud som efterfrågan på arbete. Det är genom arbete och företagande som resurser och välstånd byggs. Samtidigt är det genom att beskatta de aktiviteter som genererar resurser som vi drar in en överväldigande majoritet av resurserna till det offentliga. Detta blir ett problem, för när vi tar resurser från personer i förhållande till det ekonomiska värde de skapat så kommer vi få mindre värdeskapande. Ett effektivt skattesystem är ett sådant som lyckas dra in tillräckligt med skatteintäkter med minsta möjliga negativa effekt på värdeskapandet. Där är vi inte idag. Det svenska skattesystemet uppmuntrar inte till arbete och företagande i tillräckligt hög grad.
I en rapport från januari 2017 redogör Riksrevisionen för sin granskning av hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera den komplexitet i skattesystemet som berör företagen. Sveriges skattesystem upplevs av många som komplicerat. Ett svårtillämpat skattesystem kan innebära att det är svårt för skattebetalarna att göra rätt för sig, vilket riskerar att minska förtroendet för skattesystemet. Minskat förtroende innebär en minskad vilja att betala skatt. För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det därför avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt.
Centerpartiet vill se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider av små marginaler i statsfinanserna. Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen utreder den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
Flera områden inom skattepolitiken är i stort behov av reformer. För Centerpartiet är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag. Därför vill Centerpartiet att skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Detta är en viktig del av skattepolitiken vid en skattereform. Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Centerpartiet vill utreda, som ett första steg, hur intäkterna från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproducerande fastigheter ska regionaliseras.
Skatteverket är en myndighet vars förtroende från Företagarsverige är högt och har ökat under de senaste åren. Det är en glädjande utveckling eftersom myndighetens arbete påverkar företagarens möjlighet att bedriva sin verksamhet. För företagaren ska fokusera på sin verksamhet. Att skicka in blanketter och följa regelverken ska ske så smidigt som möjligt. Skatteverkets allt mer tydliga information i en mängd frågor liksom digitaliseringen har starkt bidragit till företagarnas syn på myndighetens service.
Tyvärr finns det historiskt likväl som i närtid alltför många exempel på där företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner liksom omtolkningar av lagar och regler. För stora företag med juridiska och ekonomiska avdelningar är problem och svårigheter ofta hanterbara vad gäller personalresurser, men även för dessa kan processer och handläggning i sig skapa stora problem. För de mindre företagen kan även det som ter sig som mindre förändringar, framförallt när det sker hastigt, hota själva företagets existens. Mycket av Skatteverkets arbete fungerar bra men många företagare känner att de motarbetas av myndigheten och att handläggare på Skatteverket försvårar och bromsar företagande snarare än underlättar det. För Sverige som nation riskerar en bristande rättssäkerhet inte bara att personer hamnar i olycka, utan även att det civila samhällets förutsättningar försämras. Det ökar även den risk företagare tar då de startar företag, expanderar och anställer. I förlängningen påverkar det företagandet negativt, vilket i sin tur betyder färre nya jobb och mindre skatteintäkter för vår gemensamma välfärd.
Exemplen där Skatteverket genom omtolkningar av lagar och regler medverkat till oklara förutsättningar för företagande är tyvärr flera. Ett exempel är lagen om kassaregister. Intentionen med lagstiftningen var aldrig att verksamheter som inte hade någon praktisk möjlighet att uppfylla kravet på kassaregister skulle tvingas att stänga. Ett annat exempel är den lag om bränsleskatt som började gälla under 2015 varmed vilken skatt på beställda resor höjdes. Skatteverket tolkade den nya lagen så att den som beställer exempelvis en båt för att åka till en ö anses ha hyrt en båt och därmed utför denne tjänsten själv. Efter en tid ändrade Skatteverket sin tolkning något vilket underlättat för vissa företagare. Konsekvensen blev ekonomisk belastning liksom ekonomiska problem när företag dels inte visste vilka momskostnader de hade, dels fick se plötsliga förändringar i sina balansräkningar. Enligt Centerpartiets mening är det ur ett samhällsperspektiv oerhört viktigt att kontrollverksamheten inte får överta och styra vilka näringsverksamheter som får finnas. För att ytterligare förbättra arbetet med Skatteverkets processer och beslut och för en rättssäker hantering av skatteärenden bör regeringen ges i uppdrag att tillsätta en utredning för att sammanställa en vitbok som kan utgöra en grund för det fortsatta arbetet med ett skatteverk i världsklass. Utredningen bör även belysa övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.
Som regel blir företrädare för ett aktiebolag inte personligen ansvariga för skulder i bolaget. Personligt betalningsansvar kan dock uppstå för bolagets styrelseledamöter i vissa särskilda fall som regleras i aktiebolagslagen. Reglerna finns för att uppnå en balans mellan bolagets och borgenärernas intressen. När det gäller skatter och avgifter till det allmänna finns därutöver regler om personligt betalningsansvar, så kallat företrädaransvar, i skatteförfarandelagen. För företrädaransvar krävs uppsåt eller grov oaktsamhet. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter. Riksdagen gav regeringen i april 2015 i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen har nu tillsatt en utredning som tyvärr inte är heltäckande. Regeringen bör utreda hela företrädaransvaret.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Emil Källström (C) |
Helena Lindahl (C) |
|
Peter Helander (C) |
Kristina Yngwe (C) |
|
Eskil Erlandsson (C) |
Rickard Nordin (C) |
|
Staffan Danielsson (C) |
|