Polisens resurser ska stärkas för att öka tryggheten. Moderaterna vill tillföra resurser för att utbilda och anställa 5 000 nya poliser till år 2025. Vi tillför även resurser för att Polismyndigheten ska kunna anställa 5 000 civilanställda under samma period. Totalt vill Moderaterna förstärka Polismyndigheten med 10 000 polisanställda till år 2025. Vi tillför även medel i syfte att höja polisernas löner med i genomsnitt 3 000 kronor per polis och månad.
Utöver detta vill vi utrusta alla utsatta områden med trygghetskameror, tillföra medel till ett utrustningslyft för polisen samt inrätta en extern tillsynsmyndighet för polisen och Kriminalvården.
Moderaterna tilldelar även Säkerhetspolisen ytterligare resurser för att bekämpa terrorism och ger ökade anslag till Nationella insatsstyrkan för att säkerställa att det finns kapacitet att möta terrorangrepp på flera geografiska platser samtidigt.
Vidare utökas resurserna till Åklagarmyndigheten för att bland annat kunna bistå polisen i utredningsarbetet. Även Kriminalvården, Ekobrottsmyndigheten och domstolarna får höjda anslag för att stärka hela rättssystemet.
Förslag till riksdagsbeslut
Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
24 516 124 |
+280 300 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 492 507 |
+8 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 519 317 |
+10 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
677 008 |
+10 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 601 459 |
+33 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
8 648 702 |
|
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
148 270 |
|
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
425 276 |
|
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
5 547 |
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
47 233 |
|
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
|
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 354 657 |
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
24 174 |
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
47 157 |
|
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
18 272 |
|
|
1:17 |
Domarnämnden |
8 140 |
|
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
81 000 |
|
|
|
Nytt anslag |
|
|
|
1:19 |
Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården |
|
+20 000 |
Moderaterna är partiet för lag och ordning. Vi anser att Sverige behöver en väl utformad kriminalpolitik som förebygger, hindrar och bekämpar brottslighet. Rättsväsendet måste vara starkt och ha medborgarnas förtroende. Därför föreslår Moderaterna den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över 20 år.
Sverige har en nationell trygghetskris. Trots detta har regeringen inte skjutit till betydande resurser till polisen och rättsväsendet de senaste åren. Först nu, i en valbudget, väljer regeringen att satsa på rättsväsendet. Risken finns dock att satsningen inte är tillräcklig och att den kommer för sent.
När otryggheten ökar, färre brott klaras upp och polisen upplevs som frånvarande måste politiken agera. Arbetet för att bryta trygghetskrisen börjar med att stärka svensk polis. Polisen måste bli mer effektiv och ges förutsättningar att ta tillbaka makten från kriminella och återupprätta förtroendet för rättsordningen. Sverige ska vara ett tryggt och säkert land för alla. Lag och ordning är en kärnuppgift som staten inte får svika.
I ett tryggt samhälle är det avgörande med en polis som är närvarande i hela landet och som klarar av sitt kärnuppdrag: att förebygga brott samt ingripa och utreda brott som begås. För att komma till rätta med brottslighet och otrygghet krävs en kraftig ökning av antalet poliser. Därför har Moderaterna som mål att öka antalet polisanställda med 10 000 till år 2025. Uppdelningen ska vara 5 000 nya poliser och lika många civilanställda. För detta anslår Moderaterna 1 700 miljoner kronor år 2018, 2 500 miljoner kronor år 2019 och 3 100 miljoner kronor år 2020.
Polisens effektivitet och resultat behöver förbättras. Brottsuppklarningen sjunker dramatiskt och polisens utredningsresultat är det lägsta på många år. Vi vill ha en mer effektiv polisorganisation som utreder och klarar upp fler brott. Polismyndigheten måste ha tydliga och mätbara mål för sin verksamhet och målen måste följas upp.
Moderaterna avsätter även medel för att öka utrymmet för att höja polisernas löner. Moderaterna vill göra polisyrket mer attraktivt. Sammantaget ger de avsatta medlen utrymme för att höja polisernas löner med i genomsnitt 3 000 kronor per polis och månad. Exakt hur dessa medel fördelas får avgöras i sedvanliga förhandlingar mellan parterna. För detta anslås 300 miljoner kronor år 2018, 660 miljoner kronor år 2019 och 1 100 miljoner kronor år 2020.
Polisen ska också ha tillgång till modern utrustning. Bland annat har det rapporterats om att polisen till exempel har haft brist på skyddsutrustning. Därför föreslår vi särskilt avsatta medel för ett utrustningslyft. Polisen ansvarar för vilken typ av utrustning medlen ska användas till, men utrustning till poliser i yttre tjänst ska prioriteras. För detta anslås 200 miljoner kronor år 2018 och år 2019.
Moderaterna vill öka polisens möjligheter till kameraövervakning. Det måste bli enklare att få kameror på plats på särskilt brottsutsatta och strategiskt viktiga platser. Det bör kunna ske utan krav på tillstånd från länsstyrelsen. Detta skulle göra att vår lagstiftning blir mer lik den som gäller i Danmark, Norge och Finland.
I dag finns det ett flertal områden som polisen betecknar som utsatta. Av dessa bedöms flera dessutom som särskilt utsatta. Samtidigt finns det väldigt många laglydiga, hederliga människor som är trötta på att det är kriminella som har makten i de här områdena. För att öka tryggheten och se till att kriminella inte kan äga torg eller områden på samma sätt som i dag bör en storsatsning på kameror i utsatta områden genomföras.
Vi vill att övervakningskameror ska komma på plats i samtliga av Sveriges utsatta områden. Moderaterna anslår därför 50 miljoner kronor år 2018, år 2019 och år 2020 för att de utsatta områdena ska utrustas med trygghetskameror.
I de blocköverskridande överenskommelserna kring åtgärder mot terrorism innefattas polisens insatskapacitet. Överenskommelserna tydliggör att det är prioriterat att säkerställa att Polismyndighetens insatsstyrka kan agera på flera platser samtidigt.
Moderaterna anser att polisens nationella insatsstyrka måste tillföras resurser för att ha tillräcklig operativ förmåga att kunna agera i samband med terroristangrepp på flera geografiska platser samtidigt. Erfarenheter från terrorattacker i Sveriges närområde, som exempelvis attentaten i Paris hösten 2015, visar på vikten av att polisen måste ha möjlighet att kunna hantera flera händelser samtidigt.
Nationella insatsstyrkan behöver därför förstärkas. Det handlar bland annat om att öka Nationella insatsstyrkans numerär. För detta tillförs Polismyndigheten 30 miljoner kronor per år.
Svenska myndigheter behöver stå starka för att möta de utmaningar som finns när det gäller att säkra tryggheten i ett fritt och öppet samhälle. Radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism utgör hot mot såväl människor som stater och ytterst mot de värderingar som vårt samhälle vilar på.
Säkerhetspolisen varnar för att de som återvänder efter att ha utfört eller deltagit i terroristträning eller terroristhandlingar utgör ett potentiellt hot mot Sverige och svenska intressen. Samtidigt varnar myndigheten också för att våldsbejakande extremister som aldrig rest till konfliktområden också utgör ett hot. Säkerhetspolisen bedömer även att det finns ungefär 3 000 personer i extremistmiljöer i Sverige. Förmåga och kapacitet att övervaka potentiella hot, samt förebygga och utreda terrorismrelaterad brottslighet behöver därför stärkas.
De ökade krav som ställs i arbetet för att motverka och bekämpa radikalisering, terrorism och olika former av våldsbejakande extremism innebär att Säkerhetspolisen kommer att belastas ytterligare framöver jämfört med vad dagens situation redan innebär. Vi vill därför att Säkerhetspolisens resurser förstärks med 50 miljoner kronor år 2018, 75 miljoner kronor år 2019 och 100 miljoner kronor år 2020.
Moderaterna vill att betydligt större nytta dras av att Åklagarmyndigheten är en väl fungerande brottsbekämpande myndighet med personal som har gedigna kunskaper om brottsutredningar. Åklagarmyndighetens anslag bör även anpassas efter anslagsökningarna till Polismyndigheten. I takt med att fler poliser och civilanställda anställs kommer fler brottsutredningar att behöva hanteras.
Åklagarmyndigheten bör även ges i uppdrag att förstärka sina insatser för att bistå polisen i den brottsutredande verksamheten. Det kan till exempel handla om att åklagare arbetar kortare eller längre tid som förundersökningsledare i polisorganisationen. Det kan också handla om att åklagare på olika sätt bistår i de brottsutredningar som leds av polis.
Åklagare har varnat för att krigsförbrytare kan gå fria i Sverige för att det finns för få poliser som utreder de misstänkta brotten. Det är viktigt att den internationella åklagarkammaren i Stockholm har tillräckligt med specialutbildade poliser och åklagare som kan bistå i utredningarna. Kapaciteten ska vara tillräcklig för att Sverige ska kunna utreda terror- och krigsbrott som begåtts utomlands.
För detta anslår Moderaterna 25 miljoner kronor år 2018 samt 50 miljoner kronor år 2019 och år 2020.
Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk, ekonomisk brottslighet och finansiering av terrorism behöver stärkas. Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt då stora medel som borde ha beskattats på internationella transaktioner försvinner varje år. Samtidigt har terrorhotet gjort att motverkandet av terrorfinansiering har blivit en allt viktigare fråga för att bekämpa terrorism.
Ekobrottsmyndighetens resurser bör därför stärkas i takt med att myndighetens uppdrag blivit mer omfattande. Därför anslår Moderaterna 10 miljoner kronor per år för att stärka Ekobrottsmyndigheten.
Moderaternas politik syftar till att fler brott ska klaras upp och att tryggheten ska öka. För att lyckas med detta behöver hela rättssystemet stärkas. När fler poliser och civilanställda anställs bör även utredningsarbetet inom polisen fungera bättre. Arbetsbördan för domstolarna kommer således att öka.
I regeringens budget minskas anslaget till domstolarna med 17 miljoner kronor per år. Moderaterna ställer sig inte bakom denna besparing på en viktig del av rättssystemet, vilket domstolarna utgör. Därför anslår vi 50 miljoner kronor mer än regeringen till domstolarna per år.
Moderaterna vill genomföra en rad straffskärpningar samt förändra den nuvarande mängdrabatten i syfte att höja straffet för den som begått flertalet brott. Vårt mål är att fler grova brott ska leda till längre fängelsestraff, vilket bättre speglar det allmänna rättsmedvetandet.
Samtidigt som vi vill genomföra ett antal straffskärpningar vill vi också förbättra Kriminalvårdens arbete med återanpassning. Målet är att den som döms till fängelse ska kunna återgå till ett laglydigt liv i frihet. Därför vill vi att Kriminalvården fokuserar på arbetsförberedande insatser samt markerar tydligt mot våld och övergrepp på anstalter.
När straffen skärpts och Polismyndigheten tillförs stora resurser kommer även Kriminalvårdens arbetsbörda att öka. Kriminalvården har, i sitt budgetunderlag, begärt medel för att bland annat minska isoleringen i häktet, rusta upp lokaler samt öka kraven på säkerhet inom frivården. För detta anslås 75 miljoner kronor år 2018 och 200 miljoner kronor år 2019 och år 2020.
Moderaterna vill även inrätta en extern tillsynsmyndighet för Polismyndigheten och Kriminalvården. De myndigheter som har rätt att utöva våld eller frihetsberöva människor har ett extra stort ansvar att agera i enlighet med gällande lagar och regler. Med de långtgående befogenheter som polisen och kriminalvården har till sitt förfogande är det viktigt att även dessa myndigheter granskas. För att säkerställa detta behövs en extern ordinär tillsyn, vilket redan har utretts. Vår uppfattning är att den tillsyn som JO och JK utövar i dag inte är tillräcklig.
För inrättandet av den externa tillsynsmyndigheten av Polismyndigheten och Kriminalvården anslås 20 miljoner kronor 2018 och 35 miljoner kronor per år från och med 2019.
|
Tomas Tobé (M) |
|
|
Krister Hammarbergh (M) |
Anti Avsan (M) |
|
Anders Hansson (M) |
Ellen Juntti (M) |
|
Pål Jonson (M) |
|