En skola med kreativitet och stor kunskap är viktig för ett demokratiskt samhälle. Därför behöver vi skolor av hög kvalitet i hela landet, där varje elev får förutsättningar att nå sin fulla potential.
Med rätt grepp kan vi få rätsida på de problem som den svenska skolan idag brottas med. Till att börja med behöver vi stoppa det resultatfall som vi sett i skolan de senaste tjugo åren. Sverige ligger idag ordentligt under OECD-genomsnittet. Centerpartiet genomförde i regeringsställning tillsammans med övriga allianspartier stora skolreformer, åtgärder som ännu inte fått fullt genomslag. Trots detta behövs det mer för att vända den negativa trenden. Ytterligare problem är bristande likvärdighet och att alltför många efter avslutade studier går ut i arbetslöshet.
Läraren har en avgörande roll för elevens framgång. Fler söker till lärarutbildningarna, men bristen på utbildade förskollärare och lärare är fortfarande stor, speciellt i ämnen som matematik och NO. Stora pensionsavgångar och generationsväxling gör bristen på nyutbildade lärare än mer akut. Redan idag är bristen på lärare stor och enligt SCB:s prognoser kommer det att fattas minst 55 000 lärare om fem år och drygt 65 000 lärare om tio år. Vidare lider svenska skolor brist på klassrumsnära forskning, kompetensutveckling, återkoppling och kollegialt lärande. Bara drygt hälften av de svenska lärarna skulle välja läraryrket igen. Läraryrkets status och attraktionskraft måste höjas för att högpresterande studenter i större utsträckning ska söka sig till läraryrket.
Det krävs ett tydligare ledarskap i skolan, hos lärare, skolledare och huvudmän. Skolan borde i större utsträckning vara en proaktiv kraft i samhället, exempelvis har alltför många lärare inte tillräckligt med kunskap för att använda modern teknik som pedagogiska redskap. Därför ser vi det som självklart att digitalt lärande blir en större del av undervisningen, och att moderna läroverktyg blir en naturlig del av de verktyg lärarna använder i klassrummet. Rätt använd öppnar modern teknik möjligheter för duktiga pedagoger att arbeta på nya sätt och hjälpa fler elever att lära sig mer.
Vi behöver också svara på arbetsmarknadens efterfrågan på kompetent arbetskraft. Idag är Sverige ett av de länder i OECD med sämst matchning på arbetsmarknaden. Vi behöver ett utbildningsväsende som i större utsträckning samverkar med samhälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som praktiska, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Det entreprenöriella lärandet måste ha en självklar plats i skolan. Det både utvecklar och stimulerar generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Det måste bli lättare att välja förskola och skola. Trots att Centerpartiet tillsammans med Alliansen förenklat valfriheten och gjort den mer tillgänglig gör många elever och föräldrar fortfarande inte ett aktivt val. Det är ett problem mot kvalitén, likvärdigheten och alla elevers rätt att välja skola. Ytterligare en utmaning för skolan är undervisningen av nyanlända barn. Många barn får börja sin skolgång sent och alltför ofta är utbildningen av skiftande kvalité. Alla barn har rätt till en bra utbildning, oavsett var i landet man bor.
Vi behöver kunna erbjuda våra elever likvärdighet och kvalitet, från pedagogiken i förskolan till de högre kurserna på gymnasiet, såväl i stad som på landsbygd. En väl fungerande för-, grund- och gymnasieskola är grunden för en högre utbildning i världsklass och konkurrenskraftiga jobb. Dagens skola är morgondagens verklighet.
Förslag till riksdagsbeslut
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. En lärarutbildning av högsta kvalité är därmed grundläggande. Läraryrket är ett akademiskt hantverksyrke, likt exempelvis läkare och tandläkare, där teori och praktik vävs samman. En nybliven lärare ska både ha den teoretiska kunskapen och kunna omsätta den i klassrummet. Centerpartiet är därför av åsikten att lärarutbildningen bör ses över för att bättre svara upp till de behov skolan har. Den ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och bestå av mer praktik. En lärarutbildning som kontinuerligt samverkar med omgivande skolor där teoretiska kunskaper praktiseras och där den senaste klassrumsnära forskningen tillämpas.
För fler lärare och bättre lärarutbildning vill Centerpartiet även ha fristående lärarutbildning och stärka initiativ som Teach for Sweden, som rekryterar från andra akademiska yrken än lärare. Det är viktigt att utveckla och ta vara på de ledartalanger som finns och skapa fler vägar till läraryrket. Vi behöver därför även bredda och bygga ut KPU.
Svenska lärare får enligt OECD kvantitativt mindre kompetensutveckling än lärare i andra länder. Centerpartiet vill därför säkerställa och finna system för att förskollärare, lärare och skolledare fortlöpande får den kompetensutveckling, med fokus på kollegialt lärande, undervisningsskicklighet och ämneskunskaper som de behöver. Vi ser ett stort behov av ett tydligt och utökat statligt ansvar för hur förskollärare, lärare och skolledare kontinuerligt under sin karriär ska utvecklas och fortbildas. Centerpartiet vill därför införa en statlig kompetensutvecklingsgaranti. En sådan garanti stärker professionens möjlighet att ta del av klassrumsnära fortbildning och utveckla sig i sin profession.
I de länder där man presterar högt i internationella mätningar har lärarna högre löner än i Sverige och tydligare karriärmöjligheter. Lärarlönerna är relativt låga i Sverige. Däremot är Sverige ett av de OECD-länder som har en lärartäthet på grundskolan som är över snittet. Centerpartiet vill istället för mindre klasser i grundskolan höja lärarens kompetens då läraren är den mest avgörande faktorn för elevens framgång. Att satsa på sin yrkesroll och höja sin kompetens ska löna sig. Lönen borde vara starkare knuten till kompetens, bra lärare ska ha bra betalt. Centerpartiet vill ha ett tydligt och transparent karriärsystem för både lärare och skolledare. Vi vill därför utöka antalet förstelärare som i sin tjänst ska handleda och coacha nyexaminerade lärare och öppna upp för tjänster som kombinerar undervisning i grund- och gymnasieskolan med forskning och samarbete på universitetsnivå liksom arbete inom näringslivet.
Precis som i skolan råder det i förskolan brist på utbildad personal. För att stärka kvalitén på förskolans verksamhet och öka förskolläraryrkets attraktivitet bör även förskollärarna omfattas av förstelärarreformen.
Vidare vill Centerpartiet att skickliga lärare och skolledare som arbetar på skolor i utanförskapsområden ska premieras.
Skickliga lärare är lärare som engagerar och återkopplar till eleverna. Vi måste kunna garantera eleverna kvalitet och kreativitet i skolan. För att elever ska nå sin fulla potential måste det bli ett större fokus på undervisningen. Centerpartiet vill därför minska den administrativa börda som idag ligger på lärare och skolledare. Dokumentation som inte leder till att öka elevens lärande ska bort. Centerpartiet vill också att det införs lärarassistenter. Denna nya yrkesgrupp ska ägna sig åt att stödja lärare med till exempel blankett- och informationshantering, administration, assistens kring teknik och förberedande av undervisningslokaler. Lärarassistenter borde även kunna vara ett stöd åt läraren i undervisningen och exempelvis möjliggöra arbete i mindre grupper.
Centerpartiet vill möjliggöra ett ökat samarbete mellan skolhuvudmännen. I strävan efter att göra skolan mer likvärdig blev skollagen alltför stelbent. Skolor har olika förutsättningar och likvärdighet är inte detsamma som likriktning. För att möta elevens och därmed skolornas skiftande behov av lärarkompetens måste systemet med huvudmannaskap bli mer flexibelt. Små skolor på landsbygden skulle då kunna dela på lärare när de inte finner rätt kompetens. Det skulle vidare kunna möjliggöra för skolor att ta in lärare på entreprenad. Företag skulle exempelvis kunna specialisera sig på matematikundervisning och hyra ut sina tjänster till skolor som har behov av duktiga pedagoger.
Det finns skäl att se över regelverket kring anordning av yrkes- och lärlingsprogrammen. Det finns idag tolv nationella yrkesprogram på gymnasiet och många kommuner känner sig tvingade att erbjuda alla program. Yrkesprogram är generellt dyra att driva. Centerpartiet vill därför underlätta för kommuner att samverka kring yrkes- och lärlingsutbildningar och på så vis minska den ekonomiska belastningen för den enskilda kommunen. Genom att samverka och dela på ansvaret för yrkes- och lärlingsutbildningarna kan kommunerna tillsammans erbjuda bättre och mer kvalitativ utbildning till en lägre ekonomisk kostnad.
För att vara en skola som ligger i framkant och som ser till varje enskild elevs behov måste vi dra nytta av den moderna tekniken. Det digitala perspektivet ska inkluderas i alla delar av utbildningsväsendet. Digitala hjälpmedel i klassrummet höjer skolresultatet när de används rätt. Studier visar att elever med de rätta digitala hjälpmedlen fortare kan lära sig att läsa och skriva och de kan vara till nytta för personer med inlärningssvårigheter. Det digitala lärandet måste bli en naturlig del av elevers undervisning. Många kommuner och andra huvudmän har varit bra på att köpa in datorer och annan utrustning men den digitala pedagogiken har inte alltid följt med. Enligt Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens i skolan (2013) saknar många lärare kunskap kring hur den nya tekniken ska användas i undervisningen och lärarutbildningen lider brist på tydliga nationella direktiv för hur digitalt lärande ska ingå i utbildningen. Vi vill därför ha en tydlig och långsiktig satsning på ett nationellt digitalt lärarlyft. Centerpartiet vill att lärarutbildningarna ska ta in det digitala perspektivet i alla relevanta ämnen och att lärare och skolledare får en kontinuerlig uppdatering i digitalt lärande.
Det finns även en brist på digitala läromedel och Skolverket bör därför undersöka förutsättningarna för att öka tillgången till digitala läromedel. En ökad tillgång till kvalitativa digitala läromedel skulle inte bara stärka den pedagogiska inlärningsprocessen i klassrummet utan även möjliggöra för distansundervisning. Digitala läromedel skulle kunna vara ett komplement till den lärarledda undervisningen som nyanlända elever får och på så vis intensifiera deras utbildning den första tiden. Här kan ett nära samarbete med läromedelsföretag och digitala spjutspetsföretag vara en styrka.
Den digitala tekniken, så som fjärrundervisning, har öppnat upp för nya undervisningsmöjligheter. Kompetenta lärare är nyckeln till framgångsrika elever. Bristen på lärare i allmänhet och på riktigt bra lärare i synnerhet, är ett stort problem. Detta problem kan vara än mer påtagligt för skolorna på landsbygden. Skolan är i många fall navet i bygden och alla elever har rätt till en skola inom rimligt avstånd – men det får inte vara på bekostnad av kvalitén. Vi ser fjärrundervisning som avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad. Men den är också avgörande för nyanlända elevers tillgång till modersmålslärare och studiehandledare. Skickliga och kompetenta lärare på såväl landsbygd som i storstadsregioner kan genom fjärrundervisning nå fler elever. Centerpartiet tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen och att kommunala och fristående skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad under samma förutsättningar som statliga skolor. Genom fjärrundervisning skulle kompetens kunna delas över hela landet och lärare skulle kunna fördela sin tjänst på flera skolor utan att själva dagligen behöva åka mellan de olika skolorna. Fjärrundervisning stärker likvärdigheten, samt ökar kvalitén och tillgängligheten.
Det är viktigt att skolan fokuserar på elevens progression. Det nuvarande systemet med kursbetyg lägger tyngden på enskilda prestationer. Om en elev av olika anledningar inte har möjlighet att prestera under ett par månader märks det i kursbetyget. Med ämnesbetyg skulle fokus ligga på elevens kunskapsprogression och en termin med lägre resultat skulle inte behöva dra ner slutbetyget. Det kan i sin tur motverka stress och i längden avhopp. Emellertid är reformen omfattande och behöver utredas ytterligare. Bland annat behöver problem med skolbyte och möjlighet till ämnesfördjupning ses över.
Många unga i Sverige idag har inget jobb att gå till. En del av svaret finner vi i många ungdomars osäkerhet kring val av utbildning, vilket kan leda till avhopp eller svårighet att finna jobb efter avslutad utbildning. Detta är en påfrestning för individen och en kostnad för samhället. Kontakterna med arbetslivet är viktiga för att eleven ska kunna göra väl underbyggda val. Perspektiv som anknyter till arbetslivet ska ingå i all verksamhet och under skolans alla år. Vad vi ser är att läroplanen inte uppfylls, att alltför många elever ångrar sina val och att den dåliga matchningen på arbetsmarknaden är bland den största i OECD. Skolinspektionen pekar också på stora brister i skolornas studie- och yrkesvägledning. Studier visar att de yngre barnens undervisning i högre grad innehåller studie- och yrkesorienterande inslag, som att i undervisningen prata om olika yrken och besöka arbetsplatser men att detta avtar i de högre årskurserna. Då isoleras de studie- och yrkesorienterade inslagen till att främst handla om språk- och gymnasieval. Här fyller studie- och yrkesvägledarna en stor och viktig roll. De bör i högre grad vara en länk mellan skola och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledarna ska inte bara hjälpa elever att välja språk och gymnasieskola utan vara integrerade i hela skolans verksamhet. Entreprenörskap, företagande och praktik måste bli en röd tråd i skolans alla år, inte bara som en liten begränsad del i vissa årskurser. Vi vill därför bland annat göra praktik obligatoriskt. Detta bör göras i nära samverkan med det lokala näringslivet och ytterligare aktörer.
Det entreprenöriella lärandet främjar kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet där arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är väsentligt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning.
Yrkes- och lärlingsutbildning är viktig för tillväxten, inte minst för de små och medelstora företagen. För att yrkes- och lärlingsutbildningarna ska ge jobb efter avslutad utbildning och för att arbetsmarknaden ska få tillgång till kompetent arbetskraft måste utbildningarna vara högkvalificerade på både lägre och högre nivå och i större utsträckning byggas ihop. Yrkesutbildningen ska vara långsiktigt hållbar, relevant, verklighetsnära och leda till jobb. De tilltänka arbetsgivarna ska vara en drivande kraft i utvecklingen och genomförandet av utbildningen. För att svara på arbetsmarknadens efterfrågan på duktigt yrkesfolk måste yrkeshögskoleutbildningarna byggas ut ytterligare och gymnasiets yrkes- och lärlingsutbildningar utökas och breddas. Lärlingssystemet måste å ena sidan kunna vara öppet för vuxna, och de som redan har gymnasieexamen eller akademisk examen ska kunna byta karriär och bli lärling. Å andra sidan har lärlingar rätt att bygga på sin utbildning för akademiska studier.
Det är angeläget att det finns en bredd bland yrkesutbildningarna. Yrkesvux är en form av utbildning som syftar till att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning. Bland målgrupperna förekommer inte minst människor som saknar gymnasieutbildning eller som har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Yrkesvux har därför kommit att bli en viktig komponent för arbetslivets kompetensförsörjning, något som understryks av att utbildningen i många fall är inriktad mot yrken där det finns en brist på personer med rätt kompetens.
En förutsättning för att yrkesutbildningarna ska lära ut rätt saker, upprätthålla en god kvalitet och ge bra möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande är en god samverkan mellan skolan och näringslivet.
I flera länder som Tyskland, Österrike, Schweiz och i viss utsträckning Norge, har väl fungerande lärlingssystem bidragit till bättre inträde i yrkeslivet för många ungdomar och lägre ungdomsarbetslöshet.
I Sverige har dock lärlingssystemen utvecklats långsamt och kopplingen till näringslivet tagit tid att etablera.
Ett bra exempel på sådan samverkan är dock modellen med yrkescollege, i hög grad inspirerad av branschinitiativet teknikcollege. Yrkescollege bygger på att utbildningar blir certifierade och utformade efter branschspecificerade krav, varav krav på tätt samarbete med näringslivet är bland de viktigaste. Inom teknikcollege knyts certifierade utbildningsanordnare till lokala och regionala styrgrupper där företagsrepresentanter alltid ska utgöra majoriteten. Att företagen på detta sätt har stort inflytande över utbildningen bidrar till att säkra utbildningarnas relevans för näringslivet.
Att yrkesutbildningarna håller hög kvalitet och lär ut vad näringslivet efterfrågar är viktigt av många anledningar, inte minst företagens kompetensförsörjning. Centerpartiet anser därför att fler yrkesutbildningar bör bli yrkescollege och att lärlingsutbildningarna bör ta fasta på systemet för teknikcollege med företagsrepresentanter i regionala styrgrupper. Motsvarande styrgrupper bör stärkas i branscher dominerade av mindre företag med hjälp av särskilda lärlingsråd och samverkan med parter och lokala handelskammare. Vidare bör lärlingsutbildningarna breddas till fler områden, exempelvis inom den offentligfinansierade välfärden.
Genom yrkeshögskolans utbildningar förses företag med kompetent arbetskraft och de studerande får en utbildning som i hög grad leder till arbete. Yrkeshögskolan erbjuder också utbildningar i många av de yrken Sverige idag har brist på. Samtidigt har yrkeshögskolan relativt lite resurser jämfört med sina akademiska motsvarigheter. Att stärka och bygga ut yrkeshögskolan är därför en prioriterad uppgift. Ett sätt att göra detta handlar om att öka antalet platser på yrkeshögskolan, både genom nya offentligt finansierade platser men även genom att öka antalet platser som finansieras av studieavgifter. Redan idag finns platser på yrkeshögskolan som är godkända att bedriva, men som inte ryms inom ramen för den finansierade verksamheten. Detta borde utvecklas ytterligare.
När det kommer till att erbjuda kompletterande utbildning inriktat mot ett specifikt yrke har yrkeshögskolan en viktig roll att fylla, oberoende av om det handlar om personer som precis gått ut gymnasiet eller de som vill komplettera sin akademiska utbildning efter många år i arbetslivet. Yrkeshögskolan bör därför ges förutsättning att verka långsiktigt genom längre tillstånd och mer resurser. För att underlätta för fler att byta spår måste det också bli enklare för elever som studerat högskoleförberedande program i gymnasieskolan att uppnå och läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Det behöver också bli lättare att erbjuda yrkesinriktade kurser för att stärka yrkeshögskolans kompletterande roll. Vidare bör den geografiska spridningen ses över med utgångspunkt i att utbildningar bör placeras där de har en god möjlighet att samarbeta med det lokala näringslivet.
Yrkesprogrammen på gymnasiet fyller en viktig funktion i att erbjuda utbildning som leder till jobb. Det är därför av stor betydelse att yrkesutbildningarna håller hög kvalitet och svarar upp mot arbetsmarknadens behov av kompetens. För att locka fler elever bör det finnas flera ingångar till yrkesprogrammen på gymnasiet med olika inriktningar: stärkt yrkeskompetens, allmän högskolebehörighet eller särskild behörighet. Det skapar förutsättningar för både de som vill fokusera på yrkesämnen och för de som vill förbereda sig för högskolestudier. Färdiga ingångar på yrkesprogrammet underlättar även rent schematekniska.
Många, speciellt elever från estet- och yrkesprogrammen kommer under sitt yrkesverksamma liv driva eget företag. Trots det var det bara fem procent av eleverna på estetiska programmet som hade ett UF-företag förra året. Motsvarande siffra för en årskull på gymnasiet var 25 procent. Det är därför viktigt att fler ges grundläggande kunskap i företagsamhet på estet- och yrkesprogrammen genom exempelvis projekt likt Ung Företagsverksamhet.
Många nyanlända ungdomar i gymnasieåldern har en kort utbildningsbakgrund men med viss yrkeserfarenhet. Det bör därför finnas yrkesutbildningar på gymnasienivå där examen är möjlig utan de teoretiska ämnena men med grundläggande språk och samhällskunskap. På så vis kan de fortare få möjlighet att försörja sig själva och knyta an till det svenska samhället.
För att leva upp till arbetsmarknadens krav på kompetent arbetskraft och ge eleverna den utbildning de har rätt till måste de yrkesteoretiskt tunga programmen på gymnasiet, exempelvis el- och byggprogrammet, bli mer effektiva och arbeta närmare framtida arbetsgivare. Istället för tre år på gymnasiet och sen två års praktik, vilket krävs för ett yrkesbevis, vill vi se en mer komprimerad och sammanhållen utbildning på tre till fyra år. Det finns redan idag yrkesutbildningar som har komprimerats och effektiviserats, exempelvis Elteknikbranschens gymnasium (ETG) vars elutbildningar är på tre år. Branschen har en central roll och ska vara med och utforma utbildningen. De ska finnas med från elevens första dag på utbildningen till dess att eleven håller yrkesbeviset i sin hand. På det här sättet blir branschen mer delaktig och eleven slussas in på arbetsmarknaden. Eleven riskerar inte heller att bli utan praktikplats efter sina tre år på gymnasiet. Det blir inget glapp mellan utbildning och arbetsliv. Resultatet blir en mer attraktiv utbildning att söka för eleven och kompetent arbetskraft till arbetsmarknaden.
Matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad är väl dokumenterade. Parallellt med att det finns många människor som upplever svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ser vi hur arbetsgivare inom vissa branscher har svårt att rekrytera och därmed tillfredsställa sitt behov av arbetskraft. För att kunna tillgodose de berörda branschernas behov av kompetent arbetskraft har Centerpartiet tidigare föreslagit att branschskolor inrättas. Regeringen har tagit beslut om detta och vi följer noggrant utvecklingen så att branschskolorna verkligen fyller den funktion som är tänkt.
Branschskolorna bör utformas i nära samverkan med aktörerna på arbetsmarknaden och samla olika yrkesutbildningar under ett och samma tak. På detta vis möjliggörs bildandet av kluster av företag och kompetens kring branschskolorna. Inom ett system med branschskolor kan eleverna tillbringa delar av utbildningen på branschskolan och övrig tid på praktikplats samt på den lokala skola där grundutbildningen genomförs. Branschskolor bör finnas på gymnasienivå men även erbjuda utbildningar på yrkeshögskolenivå. De bör också bistå med förberedande kurser för yrkeshögskola, vuxenutbildning och erbjuda kompetensförstärkning till yrkeslärare. Enligt Centerpartiets förslag skulle branschskolor bistå arbetsmarknaden med efterfrågad arbetskraft och samtidigt vara ett kompetenscentrum som driver utvecklingen i branscherna framåt.
Folkhögskolorna har en god spridning runt om i hela landet och de bidrar med värdefulla utbildningsinsatser. Inte minst är folkhögskolor bra på att motivera elever som avslutat en kurs eller ett program att fortsätta studera inom folkhögskolan. Centerpartiet anser att folkhögskolorna har stor potential och borde kunna spela en än viktigare roll i svenskt utbildningsväsende. Därför bör folkhögskolans uppdrag utökas genom möjlighet till fortsatta studier på folkhögskola, samt möjlighet för fler folkhögskolor att bedriva språkintroduktionsprogram för nyanlända på gymnasienivå.
Många nyanlända elever klarar inte att nå målen i skolan. Många har liten eller ingen skolerfarenhet och tillsammans med dåliga kunskaper i svenska blir det svårt för många att tillgodogöra sig undervisningen. För att kompensera för detta krävs en längre period av intensifierad skolgång med fokus på de mest betydande kunskaperna.
Bland de viktigaste av dessa är förmågan att läsa, skriva och tala svenska. Det är av största vikt att de nyanlända eleverna snabbt lär sig språket. För att möjliggöra detta föreslår Centerpartiet att antalet timmar med undervisning i svenska utökas för dessa elever. Pedagogiken för snabbinlärning av språk bör förstärkas genom att framgångsrika metoder i Sverige och internationellt dokumenteras och sprids.
För att förbättra förutsättningarna för elever som kommit till Sverige i högstadieåldern att klara kunskapsmålen och ta sig vidare till ett nationellt gymnasieprogram bör det bli tillåtet att låta dessa elever fokusera på något färre ämnen. Det ska i sig inte betyda mindre undervisningstid, utan att de centrala ämnena får utökad plats. Det stärker deras möjligheter att ta sig vidare in på ett nationellt gymnasieprogram.
Vidare bör fjärrundervisning men framför allt distansundervisning användas så att nyanlända elever får fler timmar i veckan med lärande än de timmar de får i skolan. Då många nyanlända har mycket kunskap att ta igen bör även deras möjlighet till sommar- och lovskola utökas.
Försöksverksamhet för tvåspråkiga klasser borde även införas för att stärka tvåspråkiga elever i deras språkutveckling och lärandeprocess. Nyanlända elever ska kunna ha ämnesundervisning på både sitt modersmål och på svenska.
Det finns idag fem olika introduktionsprogram till gymnasiet. För nyanlända är det vanligaste språkintroduktion, där personer som inte klarar kunskapskraven i svenska för de övriga programmen placeras. Ett stort problem med programmet är att det består av både personer som precis kommit till landet, och sådana som vistats här i flera år och kommer från grundskolan. Det finns också stora skillnader i studiebakgrund. Vidare är programmen ofta separerade från övrig verksamhet och saknar individuell anpassning, vilket motverkar integrationen. Från språkintroduktionen är det enbart 1 procent som tar examen efter tre år. Inom fyra år är det enbart 7 procent. Målet måste vara att färre elever ska gå på språkintroduktion och fler direkt ska kunna ta sig vidare till andra introduktionsprogram eller yrkesprogram.
För att effektivisera språkinlärningen på språkintroduktionsprogrammet borde programmet främst rikta sig till de elever som nyligen kommit till Sverige. De elever som under grundskolan har godkänt i vissa ämnen men inte i ämnet svenska borde istället med rätt insatser kunna gå vidare till annat introduktionsprogram. För att stärka det svenska språket ska de ges utökad svenskundervisning samt tillgång till studiehandledning, vilket möjliggör att dessa elever fortare kan läsa kurser på de nationella programmen.
För att värna elevernas, föräldrarnas och lärarnas valmöjligheter är det fria skolvalet och den därtill kopplade skolpengen viktig. Friskolornas etablering, från förskola upp till högre utbildning, har vidare lett till ökad konkurrens, något som leder till högre kvalité. När IFAU undersökte konsekvenserna av friskolor och fritt val kunde man se att kunskapsresultaten höjdes även i kommunala skolor med högre andel friskolor i en kommun. Konkurrens ger högre kvalitet i både friskolor och kommunala skolor. Vi är därför positiva till en mångfald av offentliga och privata leverantörer i hela utbildningssystemet, från förskola till högre utbildning. Olika arbetsformer och pedagogiska modeller passar olika elever. Med pedagogisk och organisatorisk frihet för den enskilda skolan ökar engagemanget, innovationskraften och därmed resultaten. Därför är det viktigt att skolan inte blir för likriktad. Lagar och regler ska fokusera på ramverk och resultat, inte hur skolorna i detalj uppnår dem. Det viktiga är att den enskilda elevens förutsättningar för lärande står i centrum.
Centerpartiet strävar efter en likvärdig skola i hela landet. Samtidigt är Centerpartiet ett decentralistiskt parti som anser att beslut tas bäst så nära människan som möjligt. Vi vill därför att kommunerna även fortsättningsvis ska ha ansvaret för skolan. Vi tror inte att ett förstatligande av skolan är lösningen på den bristande likvärdigheten som finns idag. Om kommunerna tar ansvar och följer de styrdokument som finns för skolan finns det goda möjligheter till en likvärdig skola.
Skolans finansiering har under en längre tid diskuterats utifrån hur resurser ska hamna där de behövs som mest. I dag lägger kommuner olika mycket resurser på skolan. De omkring 70 riktade statsbidragen spär på skillnaderna ytterligare vilket främst gynnar större huvudmän med rutin och resurser att ansöka.
För att säkerställa en likvärdig skola i hela landet och att resurser går dit de behövs som mest borde de riktade statsbidragen ses över i syfte att bli ett generellt bidrag öronmärkt för skolan.
Elevens rätt att välja måste stärkas. Centerpartiet ser ett behov av att vidareutveckla, förenkla, kvalitetssäkra och förstärka valfriheten så att den tillgängliggörs för fler. Till gymnasiet är det många som aktivt väljer skola, oavsett den socioekonomiska bakgrunden. I valet till grundskola är det främst elever till socioekonomiskt starka föräldrar som väljer aktivt. För att möjliggöra för fler att ta del av valfriheten måste den tillgängliggöras och förenklas. En del är att införa aktivt skolval som man gjort i bland annat Nacka och Botkyrka, vilket skulle göra det obligatoriskt att välja skola. Det är också viktigt att det blir lättare att söka och att föräldrar kan få stöd i detta, speciellt föräldrar som inte har svenska som modersmål. Informerade val har visat sig vara av stor betydelse när många nyanlända elever nu börjar i den svenska skolan. Familjen får då information av kommunen om vilka skolor som finns och blir rekommenderad att välja den skola med bäst kapacitet att ta emot nyanlända elever.
Idag finns det såväl fristående som offentliga skolor som håller för låg kvalitet. Att komma tillrätta med dessa kvalitetsbrister är avgörande för skolan. Centerpartiet ser det som helt nödvändigt med högre och tydligare kvalitetskrav på alla huvudmän, oavsett regi. De skolor, oavsett huvudman, som allvarligt bortser från kvaliteten i sin verksamhet och inte förmår att komma tillrätta med bristerna ska snabbare än idag stängas ned. Driften ska sedan kunna övertas av en utförare som kan visa att den har förutsättningarna att återgå till en hög kvalitet. För att säkerställa att elever inte drabbas ska verksamheten tillfälligt kunna drivas av aktuell tillsynsmyndighet tills det att annan huvudman är på plats. Kraven ska vara likvärdiga oavsett ägarförhållanden.
För att kunna göra välgrundade val krävs information. Därför är höga krav på transparens avgörande för att säkerställa att skattepengar används rätt inom skolan. Centerpartiet vill därför att det ska finnas öppna kvalitetsredovisningar för alla skolhuvudmän, oavsett regi.
Alla elever har rätt till en bra skola. Centerpartiet vill därför utveckla de skolor som inte levererar tillräckliga resultat istället för att lägga kraften på huvudmannaskapet. Det finns både fristående och kommunala skolor som är bra och sådana som är dåliga. Skolverket och Skolinspektionen behöver stärka kvalitén i tillsyn och utveckling av dessa. Istället för att som idag lägga större delen av resurserna på att inspektera alla skolor lika mycket, bör den nationella inspektionen ställas om så att skolor med goda resultat och få kända problem inspekteras mer sällan, medan skolor med sämre resultat och större svårigheter bör inspekteras oftare och grundligare. Det kommer att ge ett bättre nyttjande av Skolinspektionen.
För att försäkra sig om att huvudmännen, fristående så väl som kommunala lever upp till styrdokumenten bör skolor i större utsträckning än idag utsättas för oanmälda granskningar av Skolinspektionen.
Etableringen av en friskola har i många bygder varit avgörande för ortens fortlevnad. Det kan också ha inneburit att barn och unga slipper flera timmar i buss till närmaste skola. När en kommunal skola läggs ner måste det därför bli lättare för andra aktörer att ta över så att inte elever och familjer kommer i kläm. Kommunen måste i god tid informera berörda familjer när stora förändringar, likt en skolnedläggning, diskuteras. Kommunen ska ha en skyldighet att genom en öppen förfrågan undersöka om det finns någon annan aktör, t ex ett privat företag eller ett föräldrakooperativ, som vill och kan ta över verksamheten. Det bör vidare finnas ett snabbspår för de friskolor som ansöker om att ta över en nedläggningshotad skola. Idag krävs det att ansökan inkommer innan den 31 januari det år som skolan ska tas över och besked ges sedan i september samma år. Detta system omöjliggör ett övertagande om nedläggningsbeskedet kommer efter den 31 januari och skolan planeras att läggas ner till sommaren. Det bör i dessa fall gå att söka tillstånd hos Skolinspektionen vid alla tidpunkter på året. Skolinspektionen får sedan avgöra om skolan på ett kvalitativt sätt kan drivas vidare av andra aktörer.
För att stärka likvärdigheten, rättssäkerheten och stävja betygsinflationen vill vi att nationella prov ska digitaliseras och rättas av fristående examinatorer. Det är varken rättssäkert eller likvärdigt att lärare rättar sina egna elevers nationella prov, eftersom de har en personlig relation till eleverna och förväntningar som bygger på tidigare resultat. Vidare bör proven ske kontinuerligt under skolåren för ökat fokus på elevens kunskapsprogression.
Det är inte rimligt att behöva stå i kö från födseln för att vara säker på en plats. Det missgynnar speciellt nyanlända elever och elever från socioekonomiskt svaga familjer som inte tidigt gör ett aktivt val av skola. Samtidigt visar forskning att föräldrar som har råd flyttar närmare de bra skolorna när en strikt närhetsprincip råder. Vi behöver därför se över kösystemet för att göra skolan mer likvärdig.
Den svenska grund- och gymnasieskolan har sedan länge givit eleverna möjligheten att själva välja vilken skola de vill gå på. Att eleverna får möjlighet att välja var de vill läsa sin utbildning har ett värde i sig, men konkurrensen mellan utbildningsanordnare om eleverna har även potential att driva fram bättre kvalitet. Även om fördelarna med valfriheten är uppenbar så har denna möjlighet att välja var man vill läsa sin utbildning ännu inte införts inom den kommunala vuxenutbildningen. Studenter inom komvux och yrkesvux är fortfarande hänvisade till kommunen eller de utbildningsanordnare kommunen valt att upphandla. Att höja kvaliteten och öka bredden i vuxenutbildningen blir särskilt viktigt när en stor grupp av nyanlända utan gymnasiekompetens ska försöka ta sig in på arbetsmarknaden. Då är ökad valfrihet viktigt som pådrivande kraft.
Ett antal kommuner, varav det mest kända exemplet är Nacka, har redan valt att på egen hand införa olika sorters valfrihetssystem för vuxenutbildningen. Studenter inom komvux och yrkesvux får i dessa kommuner möjlighet att välja hos vilken utbildningsanordnare de vill läsa. Anordnaren får då en ersättning från kommunen i likhet med den skolpeng som tillämpas i grund- och gymnasieskolan.
I syfte att förbättra vuxenutbildningen har Centerpartiet föreslagit att ett system med vuxenutbildningspeng införs i hela landet.
Genom att redan i förskoleåldern nå barn som riskerar framtida svårigheter i skolan ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Barn till arbetslösa föräldrar har exempelvis idag rätt till färre timmar på förskolan än barn vars föräldrar arbetar heltid. Centerpartiet anser att den långsiktiga målsättningen bör vara en utbyggd förskola och att fler barn ska få möjlighet att få delta i förskoleverksamheten, inte minst de barn som inte har samma tillgång till svenska språket i hemmet.
Bristen på förskollärare är ett problem för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten och få fler kompetenta pedagoger i verksamheten behöver karriärtjänster och kompetensutvecklingsgarantin även gälla för pedagoger i förskolan. Det ska även vara lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan.
Ett annat viktigt steg i att höja kvaliteten och göra förskolan tillgänglig för fler barn är att se över resursfördelningen. Systemet med maxtaxa i förskolan behöver reformeras för att ge större frihet åt kommunerna att bestämma över avgiftsnivåerna. En viss höjning av maxtaxan skapar utrymme för satsningar på såväl utbyggnad av förskolan som mer pedagogik och minskade barngrupper.
Ett bra sätt att nå barn till nyanlända föräldrar är att erbjuda integrationsförskola där förskoleverksamheten bedrivs parallellt med SFI-undervisning för föräldrarna. Försök har gjorts i vissa stadsdelar i Stockholm med goda resultat. Centerpartiet anser att integrationsförskolan bör utvidgas till fler delar av landet.
Friskolornas etablering har lett till ökad konkurrens, något vi anser leda till högre kvalité. För familjerna har fristående förskolor inneburit ökade möjligheter att välja en förskola utifrån egna önskemål, exempelvis inriktning eller pedagogik. Det har även medfört en ökad rörlighet för lärarna. Grund- och gymnasieskola kontrolleras av Skolinspektionen. Men förskolor är kommuns ansvar, som i sin tur kontrolleras av Skolinspektionen. Den fria konkurrensen är viktig och förskolan måste oavsett huvudman, få en opartisk bedömning. Centerpartiet vill därför att tillsynen av förskolor ses över så att lika förutsättningar råder oavsett huvudman.
Avgörande för att elever ska kunna uppnå goda resultat i skolan är deras psykiska och fysiska hälsa. Här kan skolan och samhället bidra, både genom att mer tid läggs på idrott och hälsa och att arbetsformer ses över. Studier visar att daglig fysisk aktivitet förbättrar elevernas fysiska och psykiska hälsa samt har positiva effekter på lärandet. Därför anser Centerpartiet att idrottsundervisningen i grundskolan bör utökas.
Men att öka barns aktivitet handlar inte bara om fler idrottstimmar utan barn och unga behöver fysisk aktivitet dagligen. Trots skrivningar i läroplanen om att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever dagliga fysiska aktiviteter inom ramen för hela skoldagen rör sig svenska elever alltför lite. Huvudmännen måste ta sitt ansvar och skapa förutsättningar för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och skrivningarna i läroplanen ses över.
Centerpartiet vill verka för att det ställs högre krav på kommunernas skolhälsovård och elevhälsoteam. Det är angeläget att tillgången på skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer är god. Centerpartiet anser därför att det behövs en ökad samverkan mellan skolhälsovården, barnavården, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningen och socialförvaltningen.
|
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |
|
|
Fredrik Christensson (C) |
Per Lodenius (C) |
|
Annika Qarlsson (C) |
Solveig Zander (C) |