Motion till riksdagen
2017/18:3755
av Johan Forssell m.fl. (M)

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldrapenning på grundnivå, dvs. för den som inte har arbetsinkomst, begränsas till 365 dagar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningsmodellen vid förlängd skolgång reformeras och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Barnbidrag

31 607 039

−186 700

1:2

Föräldraförsäkring

42 958 598

 

1:3

Underhållsstöd

2 861 850

 

1:4

Adoptionsbidrag

23 284

 

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

977 800

−200 000

1:6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

4 264 510

 

1:7

Pensionsrätt för barnår

7 366 900

 

1:8

Bostadsbidrag

4 526 437

+103 200

 

Summa

94 586 418

−283 500

 

Politikens inriktning

Inledning

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har föräldraförsäkringen och en väl utbyggd barnomsorg som ger förutsättningar för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och samtidigt förvärvsarbeta. Svenska kvinnor arbetar i hög grad under småbarnsåren och även männen är föräldralediga.

Trots det återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. Fort­farande tjänar kvinnor mindre än män och arbetar deltid i större utsträckning. Kvinnor tar fortsatt ett större ansvar för det oavlönade hushållsarbetet och är i större utsträckning föräldralediga och sjukfrånvarande. Allt detta bidrar till ojämställdhet – i vardagen och i plånboken.

Arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle. Alliansregeringens reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och minska utanförskapet har bidragit till ökade förutsättningar för ekonomisk jämställdhet. Det har blivit mer lönsamt för alla att gå från utanförskap till arbete tack vare jobbskatteavdraget. Eftersom förbättringen relativt sett varit som störst för låg- och medelinkomsttagare har drivkrafterna till arbete stärkts mer för kvinnor än för män. Moderaterna vill fortsätta sänka skatten med tyngdpunkt mot dem som har låga inkomster, inte minst för att göra det mer lönsamt för kvinnor att arbeta.

Anslag 1:1 Barnbidrag

Moderaterna anser att man bör få full tillgång till svenska bidrag och ersättningar enbart genom eget arbete, eller genom permanent och laglig bosättning i Sverige. I annat fall bör ersättningarna begränsas till en grundläggande generell trygghet. Detta innebär bland annat att flerbarnstillägg enbart ska utgå till den som är medborgare eller som har arbete. Detta beräknas innebära en besparing jämfört med regeringens förslag med drygt 186 miljoner kronor för 2018.

Anslag 1:5 Barnpension och efterlevandestöd

I dag kan den som bor på till exempel ett HVB-hem, och därmed försörjs av offentliga medel, få efterlevandestöd om en eller båda föräldrar är avlidna. Moderaterna anser inte att detta är rimligt. Om man bor på ett HVB-hem, ett familjehem eller på ett stödboende ska man inte ha rätt till efterlevandestöd. Förslaget beräknas medföra en besparing inom UO 12 med 200 miljoner kronor för 2018.

Anslag 1:8 Bostadsbidrag och anslag 1:2 Föräldraförsäkring

Antalet unga med aktivitetsersättning, förtidspensionssystemet för dem mellan 19 och 30 år, har ökat med över 500 procent sedan 2003. Försäkringskassans analys visar att 20–25 procent av dem som tidigare haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbets­förmåga har någon typ av förvärvsinkomst efter 30‐årsdagen. Det är en indikation om att unga förtidspensioneras trots arbetsförmåga. En viktig faktor för inflödet av unga i aktivitetsersättningen är att många beviljas aktivitetsersättning redan under skoltiden och därefter bli kvar i systemet. Alla ungdomar i grund- och gymnasiesärskola som inte avslutat sin skolgång vid 19 års ålder har rätt till aktivitetsersättning, utan prövning av arbetsförmåga, vid så kallad förlängd skolgång. Dessa ungdomar tenderar att helt eller delvis bli kvar i förtidspensionssystemet: 2008 hade 69 procent fortsatt aktivitets­ersättning ett år efter avslutad skolgång. Moderaterna vill reformera ersättningsmodellen vid förlängd skolgång så att unga människor inte med automatik får förtidspension enbart för att man går i särskola. Som huvudregel bör ungdomar med förlängd skolgång omfattas av det vanliga studiestödssystemet. Förtidspension ska inte vara en rättighet utan beviljas av Försäkringskassan utifrån behov. Sammantaget beräknas dessa förändringar innebära en besparing inom UO 12 med 3,5 miljoner kronor.

Moderaterna har i sin arbetsmarknadsmotion redogjort för förslag gällande sänkt och kortad a-kassa, samt kortat aktivitetsstöd. Dessa kommer på grund av formella budget­skäl att redovisas till viss del inom UO 12. I denna del bedöms utgifterna inom utgiftsområdet öka med 100 miljoner kronor 2018.

 

 

Johan Forssell (M)

 

Mikael Cederbratt (M)

Lars-Arne Staxäng (M)

Helena Bonnier (M)

Maria Abrahamsson (M)