Förslag till riksdagsbeslut
Av flera skäl har Sverige efter andra världskriget blivit allt mer anglosaxiskt influerat. Med Storbritanniens utträde ur EU och USA:s allt mer osäkra roll i Europa kommer Sveriges relation med Tyskland, framför allt inom EU, bli allt viktigare framöver.
Det finns många anledningar för oss svenskar att vända oss än mer mot grannen i söder och den stora tyska marknaden. Det finns ett stort intresse för Sverige hos tyskarna. Tyskland tillsammans med Norge står för nästan hälften av all turism i Sverige, dock kunde man se ett minskande antal övernattningar från Norge under 2016 med 109 000 färre jämfört med föregående år. Den tyska turismen ökade dock under samma period med 3,3 procent. Statistiken från Tillväxtverket visar också att antalet övernattningar i Sverige ökade med 2,9 procent under 2016, i absoluta tal var ökningen störst i Stockholms län följt av Skåne. Detta om något borde få oss att inse den potential som finns i ett grannland med 80 miljoner invånare som verkar ha en överlag positiv bild av Sverige som besöksland.
Det är inte bara turister som färdas fram och tillbaka mellan Sverige och Tyskland, landet är de facto Sveriges viktigaste export- och importland. Handelsutbytet består främst av industrivaror, och organisationen Business Sweden ser större potential för Sveriges del. Vi är grannar med en ekonomisk stormakt och vi borde utnyttja denna möjlighet bättre. Mellan januari och november 2016 ökade Sveriges handel med Tyskland kraftigare än med något annat land i världen, enligt SCB. Digitalisering och tysk energiomställning erbjuder goda affärsmöjligheter för svenska företag. Den geografiska närheten och goda transportförbindelser ger också möjlighet för ökat handelsutbyte.
Tysklands nya regering kommer att få ta ställning till transportprojektet Fehmarn Bält-förbindelsen, tunneln mellan Danmark och Tyskland. Tillsammans med Öresundsbron kommer tunneln kunna bli ytterligare en viktig länk mellan Sverige och kontinenten. Restiden mellan Malmö och Hamburg kan kortas ner till 2,5 timmar vilket innebär stora möjligheter för arbetspendling och kunskapsutbyte. Om den politiska viljan finns kommer södra Sverige och Tyskland kunna interagera på ett helt annat sätt än idag. Samverkan över gränserna kräver dock nationellt intresse och det borde finnas en svensk nationell strategi för ett utökat samarbete med Tyskland.
När den tysk-svenska handelskammaren frågade de svenska exportföretagen vad som hindrade dem från att öka försäljningen till Tyskland visade sig de största anledningarna vara bristande kunskaper om affärskulturen och kommunikationsbarriärer. Detta bekräftas av Business Sweden som menar att avsaknaden av tyska språkkunskaper hos unga svenskar är den enskilt största utmaningen för svenska företag i Tyskland. Det finns även många lediga lärlingsplatser i norra Tyskland som alla EU-medborgare kan söka. Det gör också många polacker, danskar och spanjorer. Intresset från svenska ungdomar är däremot svalt.
Med anledning av detta är det oroväckande att antalet elever som lär sig tyska i skolan minskat dramatiskt. Därför behöver regeringen se över vilka insatser som krävs för att stimulera fler elever att studera tyska, samt se över nivån på befintlig undervisning i tyska. Här finns det all anledning att snegla på Norge som med en tydlig Tysklandsstrategi (som berör bland annat handel, forskning och kultur) lyckats vända trenden och där antalet elever som väljer tyska har ökat. Den tysk-norska handelskammaren rapporterar också att intresset från norska bolag och organisationer för den tyska marknaden ökat sedan strategin sjösattes. Förhoppningsvis kan en liknande strategi från svenskt håll bidra till positiva framsteg med ökade tyskkunskaper, ökade forsknings- och lärlingsutbyten och till att fler företag nyttjar potentialen på den stora tyska marknaden.
Slutligen erbjuder Sveriges riksdag ledamöter och kanslipersonal möjligheten att under sommaruppehållet genomgå en intensivkurs i språk. Men det enda språk, förutom engelska, som bedöms som relevant för att bättre klara av sitt uppdrag som representant i Sveriges riksdag är franska. Ett viktigt språk, men att tyska inte finns som ett alternativ säger en del om synen på Tysklands betydelse även i denna beslutande församling. Det är dags att arbeta för en förändring även internt i riksdagen.
Låt en ny strategi bli startskottet för en vitaliserad och fördjupad relation mellan Tyskland och Sverige.
|
Sofia Damm (KD) |
|