Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att delmålet om ett ”jämställt företagande” är viktigt ur ett rättviseperspektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
På regeringens hemsida kan vi läsa att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv”. Det torde vara en självklarhet för varje västland men så är tyvärr inte alltid fallet. Den feministiska regeringen har dessutom formulerat delmål i vilket det bland annat konstateras att ”kvinnor och män ska ha samma möjligheter att starta och driva företag som kan växa och generera inkomst”. Också det en självklarhet men det är också något som den feministiska regeringen märkligt nog motarbetar genom sitt förslag om vinstbegränsningar för välfärdsföretag. Det är inte att agera jämställt och det är inte hållbart.
Regeringens dubbelmoral då det gäller ”jämställt företagande” borde också ha kunnat undvikas. Av den senaste GEM-rapporten om entreprenörskap (2017), framgår nämligen att ”det dramatiska fall i det totala entreprenörskapet (TEA-indexet) som kunde noteras 2014 återhämtats 2016”.
Vidare skriver rapportförfattarna: Uppgången domineras dessutom av en ökning i kvinnors entreprenörskap. Det innebär att den osäkerhet som präglade debatten kring välfärdsföretagande, RUT och ROT och som troligen förklarade den kraftiga minskningen 2014, gradvis har undanröjts.
GEM-undersökningen genomfördes våren 2016 innan Reepalu-utredningen lades fram och eventuella effekter på entreprenörskapet i hägnet av den följande debatten kommer att visa sig i 2017 års siffror.
Detta illavarslande uttalande borde ha avhållit regeringen från sitt beslut att lägga fram en presumtiv proposition. Välfärdssektorn är nämligen ett område där många företag drivs av kvinnor.
Som svar på en skriftlig fråga om jämställt företagande skriver näringsministern (2016/17:1857):
En mångfald av företag och företagare är viktigt för hela näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Ekonomisk ojämlikhet och ojämställdhet riskerar att hämma framtida ekonomisk tillväxt, och det är därför en strategisk tillväxtfråga, liksom en rättvisefråga, att kvinnor och män kan driva företag på jämställda villkor.
Kvinnor och män driver företag i alla branscher men i något olika omfattning. Vi behöver kvinnor och män som driver företag inom alla branscher och sammanhang. Reell jämställdhet uppnår vi när bolag inom allt från finanssektorn till byggbranschen och it-sektorn i lika stor utsträckning drivs av kvinnor såväl som män.
Enligt SCB:s statistik var andelen kvinnliga företagsledare 21 procent, år 2012. Ett värde som är baserat på landets 194 000 företagsledare, som hade minst en person som anställd (https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnliga-foretagsledarna-finns-i-tjanstebranschen/). Av dessa verkade hela 96 procent inom tjänstebranschen.
Så ser verkligheten ut, men i näringsministerns svar talas det om att jämställdheten är mer ”reell” om kvinnor driver företag inom bygg och it. Hur regeringen tänker då är oförståeligt. Likaså varför regeringen, trots fagert tal om att kvinnors företagande är en strategisk tillväxtfråga, med sitt förslag om begränsningar av vinster i välfärden, drar undan mattan för just många kvinnliga företagsledare.
Samtidigt skriver regeringen i sin information om vad det innebär att vara en feministisk regering: ”Jämställdhetsanalyser ska prägla allt vårt agerande, alla våra reformer, alla våra förslag. I budgetarbetet ska effekter och konsekvenser för jämställdheten beaktas när förslag och reformer utformas, och när resurser fördelas.” Det låter bra men bör i så fall också efterlevas.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknad att regeringen ska leva upp till målet om ett jämställt företagande och att förslaget om vinster i välfärden därför ska stoppas. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|