Förslag till riksdagsbeslut
Alliansregeringen utvecklade ”Matlandet Sverige”; vilket har varit en viktig framgång för att främja såväl export som att visa på den svenska livsmedelsproduktionen.
De senaste åren har varit mycket problematiskt år för livsmedelsproduktionen, inte minst på mjölksidan. Vi hoppas att alla partier i riksdagen vill verka för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Den senaste tiden har vi dock kunnat se en positiv utveckling och det är bra. Men som vi alla vet är de olika delarna i livsmedelsbranschen satta under stark konkurrens och därför kan den positiva utvecklingen snabbt vända nedåt igen
Riksdagen är nu överens om fyra övergripande mål i en livsmedelsstrategi. Det viktiga blir nu på vilket sätt den omsätts i praktisk handling. För att verkligen gå från ord till handling så har alliansriksdagsledamöterna från Skaraborg ett antal förslag.
Skaraborg, landet mellan Vänern och Vättern, är en viktig inspirationskälla eftersom vi där har erfarenheten, då produktion och förädling av mat är något vi länge arbetat med. Genom att ständigt utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin i Skaraborg och resten av Sverige kan vi stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige används till kvalitativ livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Möjligheten som finns inom jordbruket att hjälpa till med energiförsörjningen behöver tas till vara. Det är nödvändigt att även långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. Utvecklingen av miljövänliga brukningsmetoder skall främjas.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg. Här spelar också möjligheten till kompetensförsörjning en stor roll. Därför bör utbildningarna som berör den gröna sektorn särskilt belysas. Det handlar om naturbruk, yrkesvux, lärling och YH utbildningar.
Regeringen bör göra allt man kan för att stötta svensk livsmedelsproduktion för att skapa tillväxt i Sverige, samt närodlade och närproducerade varor av hög kvalitet. Även exporten av så rena livsmedel bör stärkas.
Konkurrenskraftsutredningens olika förslag har nu dryftats ett tag och det är verkligen dags att på många av dess områden gå från ord till handling.
Svenska företagare i allmänhet och svenska jordbruksföretagare i synnerhet är överbelastade med regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund har presenterat ett bakgrundsmaterial som visar den regelbörda som jordbruket dras med inom ett antal områden.
Landsbygdsdepartementet arbetade intensivt med att minska regelbördan under förra mandatperioden och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes regelbördan på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor.
Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Detta gäller samtliga departement i regeringen. Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och tvingas att själva hantera pappersarbetet efter lång dag bland djuren eller ute på åkern eller i skogen. En jordbruksföretagare ska ägna sin tid åt att arbeta med djuren eller på åkrarna – inte fastna i pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa måste man minska på byråkratin.
Dags för nästa del i det ytterligare regelförenklingsarbete som behövs.
Sverige behöver fler jobb – inte färre. En avbyråkratisering av de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.
|
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |
|
|
Cecilia Widegren (M) |
Annika Eclund (KD) |