Motion till riksdagen
2017/18:3726
av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

Uppföljning av lagstiftning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tullagen i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna som avser kassaregister i skatteförfarandelagen (2011:1244) och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt regeringen att före utgången av 2018 följa upp hur den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen, samt genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd och tillkännager detta för regeringen.

Tullagen

Den nya tullagen (2016:253) innefattar i huvudsak förändringar för att möjliggöra införande av unionstullkodexen. En del av de ändringar som har gjorts i unionstullkodexen är av redaktionell och lagteknisk natur, men den innehåller även väsentliga ändringar när det gäller elektronisk kommunikation, centraliserad klarering och andra särskilda förfaranden. Utredningen inför den nya lagen omfattade ingen uppskattning av företagens kostnader för att möta de nya kraven på elektronisk tullbehandling. Det är därför viktigt att följa upp konsekvenserna av lagens tillämpning. I synnerhet kan det vara betungande för små företag att investera i uppdatering av datasystem eller nya elektroniska system som krävs för att uppfylla de nya kraven.

När nya lagar beslutas är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt undvika nya hinder och ökade administrativa kostnader för företagen. Därför krävs grundliga konsekvensutredningar. Regeringens proposition gällande en ny tullag (prop. 2015/16:79) innefattade ingen sådan konsekvensanalys. Mot denna bakgrund är det viktigt att sådan lagstiftning ses över relativt kort efter ikraftträdandet för att säkerställa att de nya reglerna fungerar tillfredsställande. En uppföljning av lagens tillämpning bör därför göras i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att en uppföljning av tullagens tillämpning bör göras i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag.

Kassaregister

Regler om användning av kassaregister i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, och skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ändrades 1 maj 2017 på så sätt att en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige inte längre ska vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Intentionen bakom ändringen är bra, att det ska vara lika villkor för företag som är verksamma i Sverige oavsett om de har fast driftsställe här eller inte.

Sedan reglerna gällande kassaregister började tillämpas den 1 januari 2010 har det framkommit att det föreligger vissa otydligheter avseende hur lagen tolkas och tillämpas. Det har exempelvis visat sig svårt att tillämpa reglerna på ett rättssäkert sätt; exempelvis behöver det vara tydligare vad som gäller för att få undantag i lagen om kassaregister, samt vid ambulerande torg- och marknadsförsäljning samt beroende på var, geografiskt, en verksamhet bedrivs. Den lagstiftning som infördes 2010 har utvecklats dels via lagstiftning, dels via tolkning och praxis. Reglerna har nu funnits i snart åtta år, och det är då inte ovanligt att göra en översyn för att se om det finns behov av eventuella justeringar i reglernas utformning för att underlätta och förtydliga reglernas tillämpning. Sammantaget finns ett behov av en grundläggande utvärdering av lagstiftningen. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) som avser kassaregister.

Ändrat fastighetsbegrepp i momslagen

Regeringen har infört en ny definition av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen och begreppet verksamhetstillbehör i lagen slopas. Vidare har reglerna om undantag och skatteplikt på fastighetsområdet ändrats, liksom om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Slutligen omfattade regeländringarna tillhandahållanden som ingår i upplåtelsen av nyttjanderätt till fastigheter. För de företag som hanterar transaktioner hänförliga till fast egendom eller upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter, är detta omfattande ändringar som kräver åtgärder. En väl underbyggd konsekvensanalys hade därför varit av stor betydelse.

Regeringens proposition (prop. 2016/17:14) saknade dock en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv. Propositionen innehöll inga redovisade beräkningar eller utredningar som underbygger regeringens konstaterande att ökade administrativa kostnader enbart skulle uppstå i ett inledande skede samt för ett mindre antal företag. Exempelvis kan det antas att fler företag än de som anges i propositionen kan komma att påverkas av lagändringen, då många företag utan att vara direkt verksamma inom fastighetsområdet hanterar transaktioner som berör fast egendom och därmed behöver förhålla sig till de nya reglerna. Ändringarna i momslagen kan synas begränsade men kommer sannolikt att få stor betydelse för de företag som berörs.

Det finns en uppenbar risk att den nya lagstiftningen kan ha fått stora konsekvenser för företagen varför en djuplodande konsekvensutredning av den ökade administra­tionen och mervärdesskatteredovisningen är nödvändig. Regeringen bör därför före utgången av 2018 följa upp hur den nya lagstiftningen påverkar företagens administra­tiva börda i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen och genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.

 

 

Per Åsling (C)

 

Maria Malmer Stenergard (M)

Mathias Sundin (L)

Larry Söder (KD)