Förslag till riksdagsbeslut
En företagare i Sverige har ett mycket stort antal regelverk att ta hänsyn till och en uppsjö av myndighetskontakter att sköta. Varje missad kontakt och felaktig blankett kan få stora konsekvenser. Handläggningstider och pappersarbete innebär tid som inte kan användas till att realisera den affärsidé som ligger till grund för företaget.
Mellan 2006 och 2014 minskade regelkrånglet enligt Tillväxtverket. De administrativa kostnaderna för företagen sänktes med 7 miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Nu går utvecklingen åt andra hållet.
För många företag innebär dagens skatteadministration en påtaglig börda. Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Detta är både ett konkurrenskraftsproblem och en tröskel för att starta, driva och expandera företag. En politik för jobb och tillväxt går hand i hand med en politik för företagande och entreprenörskap. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.
Riksrevisionen har i sin rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem redogjort för sin granskning av hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera den komplexitet i skattesystemet som berör företagen.
Sveriges skattesystem upplevs av många som komplicerat. Ett svårtillämpat skattesystem kan innebära att det är svårt för skattebetalarna att göra rätt för sig, vilket riskerar att minska förtroendet för skattesystemet. Minskat förtroende innebär en minskad vilja att betala skatt. För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det därför avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna.
Riksrevisionen slår i rapporten fast att regeringens regelförenklingsarbete sker i låg takt och att de förändringar som föreslås ofta är av begränsad omfattning. Vidare anges att bedömningen av de förändringar som görs försvåras av att förslagens konsekvensutredningar oftast saknar information om hur företagens administrativa kostnader påverkas. Det är av samma anledning som Regelrådet i hög utsträckning underkänner kvaliteten på de konsekvensutredningar som medföljer regelförändringsförslagen i skattesystemet. Utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser rekommenderar Riksrevisionen regeringen att intensifiera arbetet med att förenkla skattereglerna för företagen. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att meddela riksdagen före 2018 vad regeringen avser att göra för att öka takten i regelförenklingsarbetet.
Regelrådets uppdrag är sedan bildandet år 2008 att granska och yttra sig över kvaliteten på regeringens och andra myndigheters konsekvensutredningar som görs i anslutning till förslag om nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företag. Regelrådet är sedan 1 januari 2015 ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, tidigare Näringsdepartementet.
Regelrådet publicerar årligen en sammanställning av de konsekvensutredningar som granskats. I Regelrådets senaste rapport framkommer det att en majoritet av utredningarna inte håller måttet; av de 43 konsekvensanalyser som Regeringskansliet skickade uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet stod för 21 av dessa och 19 underkändes.
Regelrådets organisatoriska placering bör därför utredas. En sådan utredning bör samtidigt se över hur Regelrådets roll kan stärkas.
Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt land står sig gentemot andra länder. EU-samarbetet medför en lång rad lagar och regler. Implementeringen av dessa påverkar svenska företags konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Regelrådet bör därför även ges i uppgift att granska och ge råd om implementeringen av europeisk lag i Sverige, enligt dansk modell. Syftet är att öka svensk konkurrenskraft, säkerställa transparens och tydliggöra politiska mål. Rimligt i en sådan granskning skulle vara att inför implementeringen av ett EU-direktiv ange en miniminivå i konsekvensutredningen. Om man avser att gå därutöver bör detta motiveras särskilt.
Regelrådet behöver under tiden få tillräckliga, oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion.
För att komma tillrätta med de bristfälliga konsekvensutredningarna vill vi uppdra åt Tillväxtverket att intensifiera utbildningar för regelgivare i syfte att förbättra de kunskapsmässiga förutsättningarna för att upprätta konsekvensutredningar som håller god kvalitet.
Vidare behöver regeringen säkerställa att en utredare sätter ett speciellt fokus
på bättre konsekvensanalyser av författningsförslag, och då särskilt deras påverkan på företags kostnader och konkurrensförhållanden.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|