Förslag till riksdagsbeslut
Skattesystemet måste upplevas som rättvist och stimulera till arbete och företagande. Ett enkelt och transparent skattesystem är avgörande för dess legitimitet. Det är därför viktigt att människor är medvetna om hur mycket de betalar i skatt och vad pengarna används till.
Skatter utgör i dag den enskilt största utgiften för hushållen. En studie från Svenskt Näringsliv visar att svenskar konsekvent underskattar hur mycket skatt de betalar. I genomsnitt underskattar svenskar hur stor andel av ens inkomst som går till skatt med närmare 20 procentenheter. Människor påverkas av alla skatter, inte bara de direkta skatterna. Trots detta är kunskaperna om de indirekta skatterna, såsom moms och arbetsgivaravgifter, begränsade. Särskilt förvirrande framstår arbetsgivaravgiften, som delvis är en ren skatt.
I dag kommer en nästan lika stor del av den offentliga sektorns intäkter från arbetsgivaravgifter som från direkta skatter på arbete. Givet att det kan ske på ett sätt som inte medför nämnvärd ökad administrativ börda för företagen hade det varit önskvärt om arbetsgivaravgiften kunde redovisas i kontrolluppgift. Det skulle bidra till att synliggöra arbetsgivaravgiften, även för arbetstagare. Att införa dolda skatter får inte bli ett sätt att skapa politisk acceptans för överföring av makt från medborgarna till politiker.
Informationen kring skattesystemet måste förbättras. Ekonomistyrningsverket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent för att på så vis förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet.
Avdrag motsvarande jobbskatteavdraget används i ett stort antal länder för att öka sysselsättningen och lönsamheten av att arbeta. Jobbskatteavdrag är utvärderade i bred internationell forskningslitteratur och har tydligt positiva effekter på sysselsättningen. Svenska bedömare såsom Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, LO och Finanspolitiska rådet är eniga om att jobbskatteavdraget har en tydlig sysselsättningsskapande effekt i Sverige. Ledande ekonomer menar att en avtrappning av jobbskatteavdraget har negativa effekter för ekonomin och inte bidrar till att förstärka de offentliga finanserna. Jobbskatteavdraget fortsätter även att stötta jobbtillväxten inte bara här och nu utan också under kommande år.
Jobbskatteavdraget underlättar insteget på arbetsmarknaden och är gynnsamt för till exempel kvinnors sysselsättning. Forskning visar att ökad information om jobbskatteavdraget ytterligare kan förstärka den positiva sysselsättningseffekten. Bland annat Riksrevisionen har därför gett regeringen rådet att uppdra till Skatteverket att öka informationen kring jobbskatteavdraget, särskilt mot bakgrund av att de som har minst kännedom om avdraget även är de som påverkas mest av det. Sverige har fortfarande bland världens högsta marginalskatter och mer måste göras för att minska skattetrycket. Information om skattenivåer och skatteförändringar är viktig för att uppnå transparens och förståelse för skattesystemet. Vi vill att Skatteverket ges ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdragets storlek vid respektive inkomstnivå och dess påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|