Förslag till riksdagsbeslut
Skyddade personuppgifter är en viktig del av arbetet med att förstärka skyddet för personer som utsätts för hot eller förföljelse. Det finns i dag en hel del olika typer av regler och möjligheter som syftar till att skydda någons identitet och/eller bostadsadress.
Alliansregeringen tog också flera initiativ till att stärka skyddet av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Den 1 juli 2014 infördes ett antal lagändringar om ett tätare samarbete mellan myndigheter vad gäller så kallad kvarskrivning och en förstärkt sekretess i vissa ärenden.
En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet kan få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, så kallade fingerade personuppgifter. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får begränsas till viss tid, men kan också ges tills vidare. Fingerade personuppgifter ges i regel tills vidare.
En person som kan antas råka ut för brott, allvarliga trakasserier eller förföljelser får vid flytt medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten, så kallad kvarskrivning. Personen folkbokförs då enbart i församling och inte på någon fastighet. Syftet är att ge ett effektivt skydd mot att uppgifter i folkbokföringen används för att söka upp en person med avsikt att utsätta vederbörande för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. Uppgift om den faktiska bostadsorten kan endast åtkommas manuellt hos Skatteverket och aviseras således inte till några myndigheter. Kvarskrivning får medges för högst tre år i sänder, sedan ska omprövning ske.
Det finns situationer där personer är särskilt utsatta och lever under en långvarig hotbild. Det kan bero på att hoten utövas av flera, ofta närstående personer. Hoten kvarstår ofta även om bedömningen görs att den mest akuta hotsituationen gått över.
Samhället måste se allvaret i dessa utsatta personers situation och kunna ge ett långvarigt skydd på olika sätt för att möta så många situationer som möjligt. Fingerade personuppgifter ska bara medges om den sökande är beredd att i framtiden inte ha mer än ytterst begränsad kontakt med familj och vänner, eftersom det är en förutsättning för att åtgärden ska ha någon effekt. För att stärka skyddet i situationer då det inte är aktuellt med fingerade personuppgifter, bör samhället kunna bevilja ett permanent skydd även genom kvarskrivning, som därmed inte behöver bli föremål för regelbunden omprövning. På så sätt ökar fler drabbade personers möjligheter att känna trygghet och kunna planera långsiktigt i en ny tillvaro.
Vikten av att se allvaret i utsatta personers situation har förstärkts ytterligare i och med Transportstyrelsens hantering av känsliga it-uppgifter. Genom hanteringen har det uppstått en ökad risk för bland annat obehörig användning av föraridentitetshandlingar. Något som i sig ökat risken för att personer med skyddad identitet kan spåras.
Alliansen anser att skyddet för hotade och förföljda personer behöver stärkas. Därför beslutade alliansregeringen också att låta en särskild utredare göra en samlad översyn av lagstiftningen och föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter vad gäller både lagstiftning och myndighetsrutiner.
Utredningen presenterade sitt betänkande (SOU 2015:69) den 30 juni 2015. Regeringen har sedan dess inte lagt fram något förslag för riksdagen. Det är angeläget att regeringen tar dessa frågor om skydd för hotade människor på allvar och utan ytterligare dröjsmål fortsätter reformarbetet och presenterar konkreta förslag.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|