Förslag till riksdagsbeslut
Den moderna cirkusen med dresserade djur har sitt ursprung i 1700-talets Storbritannien. Denna form av underhållning är fortfarande ett populärt inslag inom den kommersiella nöjesindustrin även om djurfria cirkusar blir alltmer populära.
Klassiskt domesticerade djur som hästar och hundar deltar parallellt med vilda djur som exempelvis sjölejon och elefanter i cirkusföreställningarna. Rovdjur och apor är dock inte längre tillåtna som cirkusdjur i de skandinaviska länderna. Denna motion uppmärksammar de vilda djurens situation inom cirkusindustrin och yrkar på ett förbud att bruka exempelvis elefanter, sjölejon och reptiler. Idag är omsorgen om de vilda cirkusdjuren mycket knapphändigt reglerad i djurskyddslagen. Dess två portalparagrafer, ”att djuren inte ska utsättas för onödigt lidande” (2 §) och ”att djuren ska kunna leva ett arttypiskt beteende” (4 §), tillgodoses inte inom dagens cirkusverksamhet.
Själva grundidén med cirkus är att få djuren att göra saker de normalt inte gör i sitt fria beteende. Detta konstlade beteende kan i viss mån accepteras för domesticerade djur, som hästar och hundar, men bör inte accepteras när det rör vilda djur. Djuren fraktas runt, tvingas tillbringa sina liv i trånga utrymmen och de blir ibland fastkedjade mellan uppträdandena.
Djur på cirkusar visar i onormalt stor utsträckning symptom som tyder på psykiska störningar. Även med den bästa vilja i världen kan cirkusar av praktiska skäl inte tillgodose djurens naturliga behov av rörelsefrihet och socialt umgänge. I många länder i Europa har därför vilda och exotiska djur på cirkus förbjudits. Sverige bör följa denna utveckling. Strängare regler vad gäller djurskydd för övriga domesticerade djur i cirkusverksamhet bör också införas. Även Djurskyddslagsutredningen SOU 2011:75 föreslog att sjölejon och elefanter på cirkus skulle förbjudas. Inga sjölejon finns på svenska cirkusar idag, men ett antal elefanter skulle påverkas.
|
Birgitta Ohlsson (L) |
Christina Örnebjär (L) |