Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra det lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är en öppen och liten ekonomi. Vårt samhälle och vår arbetsmarknad har under en lång tid förändrats. I mitten av 1900-talet blomstrade tillverkningsindustrin men årtionden av en tilltagande global konkurrens har tvingat oss att ställa om vår ekonomi och arbetsmarknad. År 2017 ser vi hur automatiseringen, robotiseringen och – inte minst – digitaliseringen av hela samhället ställer helt nya krav på vår arbetskraft. Behovet av att skapa bättre och mer flexibla lösningar som gör det mer lönsamt att investera i människors kompetensutveckling kommer att öka.
När företag i dag gör investeringar i nya maskiner eller nya robotar får de räkna in detta som en tillgång i sina balansräkningar. Men om samma företag istället beslutar sig för att investera i vidareutbildning av personalen ska det enligt lagstiftningen redovisas som en löpande kostnad. Denna budgettekniska detalj försämrar incitamenten för företag att investera i kompetensutveckling av sin personal. Detta eftersom tillgångar i form av nyinköpta maskiner, till skillnad från löpande kostnader i form av kompetensutveckling, kan skrivas av över tid och fungera som en säkerhet för framtida lån.
För att öka produktiviteten, höja kvaliteten och inte minst stärka Sveriges konkurrenskraft bör investeringar i kompetensutveckling kunna skrivas av på samma sätt som investeringar i maskiner.
Regeringen bör därför överväga att se över hur lagstiftningen kan anpassas så att det blir lika lönsamt att investera i kompetensutveckling av personalen som i inköp av maskiner. Detta skulle också innebära bättre förutsättningar för arbetstagarnas livslånga lärande, vilket också gör att människor står bättre rustade att möta en arbetsmarknad i förändring.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|