Förslag till riksdagsbeslut
Ett hem är grunden för ett tryggt liv och i förlängningen en fungerande bostadspolitik är en förutsättning för ett välmående samhälle. Det ska finnas ett boende för alla, oavsett ekonomi. Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid att barn får en stabil uppväxt, unga ges goda förutsättningar att både bo och studera och att anpassade och trygga boendeformer tillhandahålls våra äldre. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta ny bostad.
Bostadsbyggandet har ökat under de senaste åren, men det råder fortfarande en stor bostadsbrist i Sverige och takten i nybyggandet är för låg för att inom rimlig tid återfå en balans på bostadsmarknaden, bromsen i byggande ligger främst i bristen på utbildad arbetskraft inom byggsektorn. Bostadspriserna har ökat kraftigt de senaste åren och har inneburit långtgående konsekvenser för Sverige i form av ökad skuldsättning, hotande bostadsbubbla, mindre konsumtionsutrymme och att svenska banker kan hotas av högre inlåningsräntor. Allt detta har föranlett att det blivit svårare att köpa och äga sitt eget boende. Företagen har problem med att rekrytera kompetens då boende saknas till personalen, speciellt i storstadsregionerna. Högskole- och universitetsstudenter saknar möjlighet att studera i brist på boende på studieorten, vilket i förlängningen kommer att påverka kompetensutbudet på arbetsmarknaden.
Det som behövs är för det första en nollvision för asyl- och anhörighetsinvandring, och för det andra att de kortsiktiga och framhastade lösningarna behöver fasas ut till förmån för långsiktig, ekonomisk och hållbar samhällsplanering. Byggkostnaderna och därmed bostadspriser och hyror behöver sänkas för att alla ska kunna få tillgång till egen bostad.
En minskad byråkrati kring byggprojekt och stärkning av kommunernas kompetens för byggprocessen, ska snabba på bostadsbyggandet. Ökad konkurrens mellan byggbolagen och finansiell möjlighet för fler byggbolag att anta byggprojekt, ska minska byggkostnaderna och därmed boendekostnaderna. En översyn av privatpersoners möjlighet till finansiering av bostadsköp behövs. Detta kombinerat med en nollvision för asyl- och anhörighetsinvandring kommer på sikt att skapa balans på bostadsmarknaden. Nedan är fyra grundläggande förslag för att nå målen.
Polisen har pekat ut 61 utsatta områden i Sverige, där otryggheten är extra stor. Utformningen av miljonprogramsområdena, vilka är en betydande andel av de utsatta områdena, gör det svårt för polisen att närvara utan att samtidigt utsättas för stora risker. Placering av centrum, skolor, parkeringar m.m. är utformat på ett sätt som försvårar spaning och närvaro för polisen och reträttvägar kan enkelt blockeras. Närvaron från polisen försvåras vid polisingripanden då de ofta leder till våldsamma upplopp med bilbränder och stenkastning som följd. Här föreslår vi att regeringen utreder hur kommunerna kan arbeta med att förändra områdesplaneringen för att möjliggöra en tryggare samt säkrare och därmed ökad närvaro i förorterna för polisen.
Trygghet kan skapas dels genom ökad trivsel i bostadsområdena men även genom upplevd trygghet. Om fler vågar sig ut efter mörkrets inbrott kan det i sin tur leda till en ökad social kontroll och i slutändan också en faktiskt ökad trygghet genom minskad brottslighet. Här föreslår vi att en nationell handlingsplan tas fram som en handbok för landets kommuner för att identifiera otrygga områden i alla landets tätorter och tillgodose deras behov av åtgärder för ökad trygghet. Trygghetsgivande belysning och utökad kameraövervakning är två exempel på åtgärder som kan ingå i handlingsplanen.
Med en ökad tillgång på bostäder och lägre kostnader i både inköp och hyra av dem, ges fler möjlighet till eget boende, ansvar, minskad trångboddhet och delaktighet i samhället. Detta kombinerat med en minskad asyl- och anhörighetsinvandring kommer på sikt att skapa bättre förutsättningar för integration och balans på bostadsmarknaden. En kontrollerad migration och därmed mer anpassad befolkningsökning, gör att samhället kan anpassa infrastruktur, byggande, välfärd på ett sätt som möjliggör integration. Idag växer befolkningen snabbt och tillfälliga, framhastade lösningar läggs fram inom politiken. Integrationen försvåras av EBO-lagen, en lag som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill i landet under tiden som deras asylansökan prövas. Under alltför många år har Sverige tagit emot fler immigranter än vad samhället har klarat av. Bostadsområden har blivit allt mer överbefolkade och därmed segregerade som lett till att utanförskapet har förstärkts och trångboddheten blivit allt värre. EBO-lagen har gjort att vissa kommuner fått svårt att upprätthålla det allmänna kommunala ansvaret, då fler bor i lägenheterna än vad de är avsatta för och på så vis saknar kommunen möjlighet att anpassa samhällsservicen efter befolkningen. Kvaliteten inom skola, vård och boende med flera områden har försämrats kraftigt. Trångboddhet ökar slitage på lägenheter, ökar fusket med bostadsbidrag, svarthandel med andra-, tredje- och fjärdehandskontrakt eller försäljning av hyreskontrakt och har skapat inlåsningseffekter. Polisen, socialtjänsten och bostadsbolag vittnar om en svarthandel med hyreskontrakt i stor organiserad skala där en parallell bostadsförmedling skapats. Sverigedemokrater föreslår som en av flera åtgärder för att mildra de akuta problemen som finns idag, att avskaffa EBO-lagen, som är en bidragande orsak till utanförskap och segregation.
Många fastighetsägare har stora problem med trångboddhet där lägenheterna bebos av fler än vad de är anpassade för. Detta föranleder stora problem som följd. Trygghetsaspekten är en, där grannarna har svårt att överblicka vilka som bor där, då det kan bo många fler personer utöver det vanliga att en familj bor där. Slitaget blir högre på lägenheten vilket ökar kostnaderna för fastighetsägaren, även driftkostnaden blir högre i form av vattenförbrukning bland annat. Vattenskador och mögel är vanligt förekommande effekter, då duschen inte är anpassad för så många användare. Vidare så skapar det problem i form av samhällsplanering för kommunerna, där antalet barn, äldre med flera inte motsvarar de samhällstjänster i form av förskola, skola mm som området är anpassat efter. Trångboddhet gör samtidigt att studieron påverkas, otrygghet skapas av att man vantrivs i sitt hem. Sverigedemokraterna föreslår att fastighetsägarna ges möjlighet att motverka trångboddhet genom kontraktskrivet maxantal för lägenheten och att det skyddas i lag.
För att motverka bidragsfusk, svartkontrakt och organiserad brottslighet bör möjligheten till samkörning av lägenhetsregistret genomföras. Utökade möjligheter för Lantmäteriet att lämna ut uppgifter ur lägenhetsregistret med syftet att möjliggöra en effektivare kontroll för att upptäcka bidragsfusk, svartkontrakt. Regeringen föreslås utreda tillgången till samkörning av lägenhetsregistret och hur detta kan genomföras för att motverka problembeskrivningen i förslaget.
Idag missbrukas systemet med tillfälliga bygglov för att upprätta långvariga lösningar för asylboenden. Enligt rättspraxis måste åtgärden avse ett tillfälligt behov, exempelvis att en skola byggs om och eleverna tillfälligtvis måste inhysas någon annanstans. Ett annat exempel är när antalet elever utökas under en begränsad tidsperiod och att kommunen behöver tillgodose detta genom tillfälliga åtgärder. Det är också viktigt att kommunen i prövningen av tidsbegränsade lov beaktar de allmänna och/eller enskilda intressen som påverkas när lovet beviljas. Särskilt eftersom tidsbegränsade lov får ges för en användning som strider mot detaljplan. Ett tillfälligt asylboende som sträcker sig flera år framöver kan inte anses rymmas inom ramen för temporärt tillstånd. Existerande regler behöver skärpas för att upprätthålla syftet med regeln om tillfälliga bygglov. Vi föreslår därför att regeringen skärper reglerna för tillfälliga bygglov.
Lagen som möjliggör tidsbegränsade bygglov för upprättande av bostäder upp till och med 15 år, skapar flera problemscenarier än möjligheter, då detta riskerar att slå sönder den långsiktiga samhällsplaneringen och bostadsbyggandet. Dessa tillfälliga bostäder kan då innebära hinder för kommande nybyggen och kravet på att bostäderna ska vara flyttbara gör att det hela handlar om väldigt enkla bostäder som kan komma att skapa fler segregerade utanförskapsområden och försämra närområdet de byggs i då bostäderna enbart kommer stå där tillfälligt för att sedan flyttas. Varken byggherren eller bovärden har incitament till att investera i och att förbättra området eller lägga ned omsorg på byggnaderna. Vid prövning av tillfälliga bygglov för bostäder är det svårare för allmänheten och grannar att hävda sina intressen eftersom tidsbegränsade bygglov får beviljas när exempelvis omgivningskravet inte är uppfyllt. Vidare finns det risk att dessa tillfälliga bostäder permanentas likt många andra tillfälliga lösningar har gjorts. I en sådan situation är det svårare för en granne att hävda sina enskilda intressen 15 år senare. Dessa bostäder kan uppföras på industrifastigheter vilket i förlängningen skulle försvåra en vidare utbyggnad av området med störande industriverksamhet. Sverigedemokraterna föreslår att paragrafen om tidsbegränsade bygglov i plan- och bygglagen, stryks.
Möjligheten till undantag i plan- och bygglagen som möjliggör att man kringgår bland annat allmänhetens intressen vid upprättande av asylboenden är en kraftig förändring av samhällsplaneringen och möjligheten för boende att påverka sin omgivning. Lagen är till för att skapa förutsättningar för en ny asylvåg till Sverige snarare än att motverka att en liknande situation uppstår och som Sverige fick uppleva under hösten 2015. Lagen som beskrivs som en förberedelseåtgärd inför kommande extraordinär flyktingvåg, ger i verkligheten mer långtgående möjligheter för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. De nivåer för antalet asylsökande som pekas ut i promemorian och som ska uppnås för att aktivera lagen har överstigits under väldigt många år och som med regeringens och tidigare regerings oansvariga invandringspolitik, har gått att bli normaltillstånd i Sverige. Med denna speciallag kan regeringen i stort sett alltid aktivera den och därmed kunna köra över allmänhetens intressen vid byggande av asylboenden eller ombyggnation av befintliga fastigheter. Vi föreslår därför att normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen stryks.
Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att allt fler kommuner väljer att köpa bostadsrätter för boende till nyanlända, detta för att klara av bostadsansvaret som kommer med den kvoten nyanlända som regeringen tvingar på kommunerna enligt anvisningslagen. Detta innebär att kommunerna utgör en marknadspåverkan på bostadspriserna och bidrar till att dessa pressas upp, samtidigt innebär det att bostadsrättsföreningar får kommunala andelsägare som saknar möjlighet att vara en aktiv del i förvaltningen av fastigheten med det ansvar som detta innebär i form av underhåll och ansvar. Det finns många negativa konsekvenser att lyfta upp kring kommunernas bostadsrättsköp. Vi föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med åtgärder för att stärka bostadsrättsföreningarnas ställning när kommuner vill köpa bostadsrätter.
Då bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna kommer läget med en hög andel nyanlända invandrare föranleda åtgärder från kommunerna. Många kommuner har tvingats köpa in bostadsrätter, villor och modulbostäder för att lösa bostadsbristen för nyanlända efter den nya lagen som trädde i kraft 1 mars 2016 där kommunerna tvingas ta emot flyktingar. Många kommuner låter även nyanlända invandrare gå före i bostadskön. Av den anledningen föreslår vi att regeringen tillser regler för bostadsköer så de är neutrala till etnicitet och ursprung.
En snabbare och enklare plan- och byggprocess är en av faktorerna för att öka och förenkla byggandet i Sverige. Kommunerna behöver ha goda förutsättningar för att minska administrationen. Det behövs fortsatta behov av regelförenklingar och förändringar överlag för att skapa snabbare processer. Vi föreslår därför att regeringen fortsätter att utreda möjligheterna att förenkla plan- och bygglagen.
Behovet av ökad konkurrens är påtaglig och en ökad anbudskonkurrens mellan byggbolagen skulle kunna minska byggkostnaderna. En utredning behövs för att öka konkurrensen mellan byggbolagen och för att se över förutsättningarna för byggbolag att finansiera större byggprojekt.
Byggklar mark som står obebyggd är förekommande i stor skala och en av orsakerna till att det byggs mindre än vad det finns möjlighet till. För att kommunerna ska kunna ställa krav på att marken bebyggs efter försäljning behöver möjligheten förstärkas genom lagstöd. Detta syftar till att öka byggandet och motverka att byggbolag och markägare sitter på byggklar mark. Därmed kan kommuner snabba på processen från försäljning av byggklar mark till färdigbyggd byggnad. Vi föreslår att regeringen utreder frågan om beskattning av byggklar mark.
För att stat, regioner och kommuner ska kunna planera tillsammans för bostadsbyggande, infrastruktur och kollektivtrafik, behövs en regional planering. Regionen kan bidra med en kompetens, som framför allt de mindre kommunerna, varifrån arbetspendling sker, har behov av. En regional översiktsplanering ska samtidigt fortfarande innebära att beslutanderätten ligger på kommunal nivå. Vi föreslår därför att ett regionsövergripande organ ges möjligheten att planera och stärka kommunerna i arbetet med samordnad regional bostadsplanering.
Det krävs ett helhetsgrepp på frågorna kring byggande av bostäder och infrastruktur. För att möjliggöra byggande av bostäder krävs en fungerande infrastruktur, och för att både finansiera och planera infrastruktur behöver bostadsbyggandet komma in i bilden. Idag pågår Sverigeförhandlingarna som är en del av lösningen av samordning av infrastruktur och bostadsbyggande. Utöver Sverigeförhandlingarna behövs en synkronisering av flera politiska områden såsom trafik-, skatte-, finans-, näringslivs- och civilutskottet. Idag sker alltför mycket av politiken i form av stuprör där de politiska områdena saknar samordning. Genom en bostads- och infrastrukturberedning kan man långsiktigt skapa bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Av den anledningen föreslår vi att initiativ tas till att starta en Bostads- och infrastrukturberedning.
Underlätta och utöka byggandet av studentbostäder, genom att lyfta fram behovet av markanvisningar för studentbostäder. Bostadsbristen är påtaglig i hela landet. En grupp som är extra hårt utsatta är studenter som på kort tid behöver en bostad på studieorten. Konsekvensen av utebliven bostad blir att man tvingas tacka nej till den utbildning man kommit in på vilket får en allvarlig påverkan på arbetsmarknaden i förlängningen. Därför föreslår Sverigedemokraterna att markanvisningar ska prioriteras för byggande av studentbostäder, för att utöka möjligheten att studera och därmed säkerställa utbildningsbehovet i landet.
På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar slå mot såväl tillväxten som utbildningsväsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem vilket man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.
Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer på studentlägenheter som vi vill förändra så att det smidigare och billigare skall gå att producera studentlägenheter.
En del av att öka utbudet av bostäder är att ge möjlighet till eget ägt boende. Finansieringen av bostäder kan ske på en rad olika sätt där staten behöver uppmuntra och underlätta till bostadsköpen. Bostadsköp är många gånger den största affären som en person gör i sitt liv och berör samhällsekonomin i många avseenden. Det är inte helt enkelt att ta sig in på arbetsmarknaden idag och då blir inte tillvaron lättare när det är brist på hyresrätter och priserna på bostadsrätter är höga. Därför tittar även ekonomiskt svaga grupper på möjligheten att äga sin egen bostad. I slutet av livet är det många som ska kunna vara nöjda över att ha investerat i en fastighet redan när man först tar sig ut i arbetslivet. Problemet för många unga är att de inte är etablerade på arbetsmarknaden. Inkomsterna är inte sällan osäkra samtidigt som det egna kapitalet i början av naturliga skäl är litet eller obefintligt. Kort sagt finns bostadsbehovet men inte den ekonomiska förmågan och man förväntas finna sin första egna lägenhet i det befintliga bostadsbeståndet. I detta fall krävs en rörlighet i bostadsbeståndet och att ägarna till nybyggda lägenheter redan är etablerade på bostadsmarknaden.
För att långsiktigt skapa bättre förutsättningar för gemene man att äga sin bostad behövs en utredning för en rad olika finansieringsförslag. Det har framförts en rad olika intressanta förslag som kan bli aktuella. En översyn av bolånetaket upp till en viss summa kan fungera för de ”billigare” bostäderna. Bankernas totala utlåning kan ges större fokus för att ge större flexibilitet mot kravet av bolånetak. Startlån till förstagångsköpare och avdragsgillt bostadssparande är andra varianter som möjliggör eget ägande av bostad för unga.
Låga hyror har länge präglat de subventionerade miljonprogrammens bostäder, som idag står inför renoveringsbehov och därmed tillkommande hyreshöjningar. Nybyggnation av bostäder innebär samtidigt hög hyra. Därför ser vi idag ett behov av en översyn av reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägget så att de bättre följer hyressättningen.
Med dagens system så saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna ska skattefria underhållsfonder möjliggöras, för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bland annat funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Vikten av att förvalta det vi ärvt av tidigare generationer åt kommande är stor och betydelsefull. Sverigedemokraterna anser att arkitektoniskt vackra och sällsynta historiska byggnader är viktiga att bevara för eftervärlden vilket alltid ska beaktas vid diverse förberedelser eller regleringar. En historisk miljö kan vara mycket viktig för såväl trivsel som för att stärka gemenskapen hos befolkningen. Vi föreslår därför att man genom plan- och bygglagen stärker skyddet av kulturhistoriska byggnader, detta utan att mindre tekniska ändringar som har för syfte att bevara byggnaden, hindras.
Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter fokus på medborgardialog, den unika platsens förutsättningar och historia, det lokala kulturarvet och omgivande bebyggelsestruktur, samt skapar en social känsla och samhörighet i området. I miljöer med inslag av kulturhistoriska byggnader ska vid nybyggnation, miljonprogrammet motverkas. Detta genom att söka återskapa folkhemmets arkitektur där man vid renoveringsbehov planerar återskapa fasader i färg och form. Historiskt förankrade byggnader skall bevaras och renoveras då dessa skapar identitet och atmosfär. Syfte blir att plocka fram området eller kommunens unika personlighet utifrån geografiska och historiska förutsättningar. Detta för att skapa en ökad trivselfaktor och känsla av miljöer som är unika och välbevarade. Sverigedemokraterna föreslår därför att man inför en så kallad kulturell planering.
Sverigedemokraterna föreslår ett stimulansbidrag för kulturmiljökompetens. Bidraget syftar till att förstärka eller tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- och samhällsbyggnadsförvaltningar i landets kommuner. Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar inom ramen för plan- och bygglagen, kulturmiljölagen och samhällsbyggnaden i stort att värna, vårda och inkludera k-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Således är det av yttersta vikt att kommunerna har nödvändig kompetens för att såväl skapa som skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer runt om i vårt land.
Sverigedemokraterna vill att en utvärdering genomförs rörande befolkningens generella preferenser kring utformningen av vår gemensamma miljö. Därefter anser vi att större hänsyn ska tas till befolkningens preferens när det kommer till utformningen av offentlig konst och nya byggnader, åtminstone när det kommer till offentligt finansierad konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, och offentligt finansierade byggnader. Våra gemensamma miljöer ska stimulera en varm känsla och god hälsa bland befolkningen, både vad gäller funktion och estetisk utformning.
Vi vill utreda hur medborgarna kan få ett större inflytande över de miljöer som de vistas i. Ett alternativ skulle kunna vara införandet av någon form av demokratiskt valt råd i våra kommuner. Ett annat alternativ kan vara att ge medborgare möjlighet att tycka till om olika förslag i sitt närområde genom att utifrån folkbokföring anordna lokala omröstningar i anslutning till platsen för ett nytt projekt, och därefter rösta via e-legitimation. Eventuellt skulle olika former för delaktighet i processerna kunna variera utefter projektens storlek och antalet berörda. Sverige är dess medborgares gemensamma hem och om det finns ett folkligt missnöje kring hur miljöerna i detta gemensamma hem tar form, är det av yttersta vikt att detta missnöje adresseras. Genom att öka allmänhetens direkta inflytande över nya miljöers utformning, undviker vi att politiker avger sina subjektiva bedömningar av vad som är vackert. Istället kan vi nå en utformning av den gemensamma miljön som både den som avser göra ändringar i vår gemensamma miljö och de som bor i anslutning till denna förändring känner är acceptabel. Detta utan att de som bor i närmiljön till förändringen i alla lägen ska behöva skicka in en tidskrävande överklagan av detaljplanen.
Sverigedemokraterna hoppas genom detta förslag kunna initiera en debatt kring stadsplanering och arkitektur som är anpassade efter människors behov och till det vi vet om den mänskliga naturen. Det innebär att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen och skönhet. Man bör också bejaka platsens och invånarnas historia och identitet.
Nyproducerade bostäder bör i så hög utsträckning som möjligt vara anpassade för funktionshindrade utan att det för den delen innebär för mycket byråkrati. Hänsyn måste alltid tas till olika förutsättningar och olika behov vid nybyggnation och för de äldre byggnader som saknar funktionsanpassning behövs ett stimulansbidrag för tillgänglighetsanpassning.
Kontrollplanen är grunden för hela tillsyns- och kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Det är byggherren som ska upprätta en kontrollplan och det är byggnadsnämnden som fastställer den i startbeskedet. Byggnadsnämnden har tillsyn och uppföljning av byggherrens kontroll. För att snabba på byggprocessen och höja kvaliteten för uppföljningen av kontrollplanen föreslår vi att ett regionövergripande organ får ta över uppföljandet av kontrollplanen. Mindre kommuner framför allt kan sakna den kompetens och erfarenhet som behövs varför förslaget skulle innebära att byggprocessen underlättas för både kommunerna och byggbolagen.
Det är Sverigedemokraternas ambition att framtida lägenheter byggs så energieffektivt som möjligt. Dels minskar levnadskostnaden för boendet, men också utav hänsyn till miljön och områdets välmående för framtida generationer. Vi vill även utreda nya sätt att minska energikostnaderna genom effektivare sätt att förbruka värme och el.
Kommunala vatten- och avloppsplaner är viktiga för att skapa långsiktig planering för kommunens utbyggnad och framväxt. Va-planering handlar också om i vilken ordning olika geografiska områden ska åtgärdas, vem som ska göra arbetet och hur man skapar delaktighet och engagemang hos berörda aktörer. För att minska konflikter kring utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp behöver dessa planer vara baserade på längre sikt för att skapa förutseende för fastighetsägare. En investering i vatten och avlopp är mycket kostsam varför fastighetsägare ska kunna känna sig trygga med hur planeringen ser ut i kommunen. Vidare vid utbyggnad bör samråd vara ett obligatoriskt förfarande för att öka förståelsen för anslutning och antalet som väljer att ansluta sig direkt till kommunens nät, de som vill vänta med anslutning bör kunna det med en då ålagd ränta till dess att fastigheten är ansluten. Huruvida va-planering ska vara obligatoriskt eller lösas genom att byggas in i plan- och bygglagen bör ses över och vad planen kan eller ska innehålla för att på bästa sätt skapa rätt förutsättningar för kommunen att planera utbyggnad och skapa goda samhällsekonomiska effekter. Sverigedemokraterna föreslår att regeringen utreder förutsättningarna för kommunala vatten- och avloppsplaner.
Lantmäteriet kartlägger Sverige och samhället med avancerade och detaljerade kartor. Räddningstjänsten i Västmanland försenades, i samband med den stora branden 2014, av att man använde sig av gamla kartor. Därför föreslår vi att de senast uppdaterade kartorna ska göras tillgängliga kostnadsfritt, detta för att underlätta tillgången.
|
Roger Hedlund (SD) |
Mikael Eskilandersson (SD) |