Förslag till riksdagsbeslut
Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter för den enskilda individen och för samhället i stort.
Tillväxt och produktutveckling skapar nya företag. Myndigheternas service och insamling av data blir effektivare. Men utvecklingen måste gå hand i hand med att skyddet för medborgarna värnas. Integritet handlar om den personliga sfären – den personliga friheten. Allt det goda med den digitala världen har dock ibland en allvarlig baksida. Vi kan inte överblicka vad som händer med alla de uppgifter som finns om oss. Vi kan heller inte veta vem eller vilka som har tillgång till uppgifter som lagras i olika databaser och sedan säljs. Vi har dock rätt att förvänta oss att känsliga uppgifter som myndigheter hanterar rörande våra personliga förhållanden ska hanteras varsamt.
Lagring av känsliga uppgifter rörande medborgarna sker konstant. Personnumret används för att registrera data för myndigheternas behov men lagring sker även för kommersiell verksamhet. När vi handlar, passerar biltullar, köper resor och i övrigt agerar som konsumenter insamlas uppgifter om oss. Det är regeringens ansvar i sin styrning av myndigheter att garantera att integriteten upprätthålls i de system där informationen förvaltas. Ytterligare åtgärder för att skärpa medborgarnas rätt till integritet är dock nödvändiga. Det är idag svårt för de folkvalda i riksdagen att få en överblick över hur lagstiftning, myndighetsuppdrag samt utvecklingen i samhället påverkar integriteten. Vi har nyligen noterat hur liten insyn riksdagen har i frågor rörande medborgarnas integritet och säkerheten i övrigt. Riksdagens möjlighet att både följa upp samt agera hur medborgarnas integritet påverkas måste förstärkas. Den senaste tidens utveckling där känsliga uppgifter hanterades av icke säkerhetsklassad personal är ett exempel som påvisar behovet av åtgärder för att riksdagens möjlighet att följa utvecklingen på integritetsområdet ökas. De mekanismer som finns idag räcker uppenbarligen inte till. Tilltron till myndigheter skadas om medborgarna upplever att deras integritet inte skyddas. Sverige behöver en vass integritetsmyndighet. En integritetsinspektion bör utvecklas med generellt mandat att bevaka hur regelverket till skydd för integriteten beaktas i myndigheternas arbete. Integritetsinspektionen ska också ha en övergripande roll som tillståndsmyndighet för integritetskänslig hantering av personuppgifter. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Det är viktigt att stärka medborgarnas rätt till integritet och skydd för privatlivet. Den enskildes rätt till personlig integritet måste stärkas och myndigheter måste försäkra sig om att denna rätt vidmakthålls. Det bör även införas en möjlighet för riksdagen att kontinuerligt följa utvecklingen av åtgärder för att öka individernas integritet. Regeringen bör i en årlig skrivelse till riksdagen redovisa utvecklingen när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Skrivelsen bör avse såväl de legala förutsättningarna för integritetsskyddet som utvecklingen vad gäller informationsteknik som påverkar integriteten. Skrivelsen ger partier och riksdagsledamöter möjligheter att få information fortlöpande och ger möjlighet att väcka förslag om åtgärderna inte är tillräckliga. På så sätt har våra folkvalda riksdagsledamöter möjlighet att agera vakthund och verka för att integritetsåtgärderna stärks. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Nina Lundström (L) |
|