Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1.
Utgiftsområde 13 omfattar satsningar på etablering av nyanlända, mot diskriminering och för jämställdhet. Sverigedemokraterna har under lång tid påtalat brister inom samtliga dessa områden och hur politiken utformats. I grund och botten handlar områdena om likabehandling, att inte vare sig kön, härkomst eller annan bakgrund ska påverka hur en person uppfattas och behandlas. Det är för oss också en självklarhet att detta måste vara det fundament på vilket politiska reformer och satsningar vilar. Detta, i kombination med en politik i stort som medför minskade nivåer på flyktingmottagandet, medför stora kostnadsbesparingar inom utgiftsområdet.
I synnerhet gäller detta avseende budgetområdets största anslagsposter, vilka samlats under området Nyanlända invandrares etablering. Sverigedemokraterna ställer inte upp på den politik som förts hittills avseende så kallade etableringsåtgärder och anser det oacceptabelt att statliga medel går till exempelvis föreningar baserade på etnicitet och särskilda möjligheter som endast personer födda utanför Sverige kan ta del av. I stället bygger vår politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommer till vårt land också förväntas, och därigenom ges möjlighet att, bli en del av vårt samhälle. De reformer vi gör inom andra områden, satsningar för en balanserad arbetsmarknad, en stark välfärd och ett levande näringsliv, kommer samtliga invånare till del och bygger ett sammanhållet Sverige.
Anslaget dras in i sin helhet. Merparten av anslaget går till insatser för asylsökande, fritt efter beslut av regeringen. Anslaget används också till så kallade flyktingguider och familjekontakter, vilket riktas i huvudsak till nyanlända utlänningar. Dessutom används en inte obetydlig del av anslaget till statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. Allt detta är åtgärder Sverigedemokraterna motsätter sig då de riktas uteslutande till utländska medborgare. Avseende satsningarna på asylsökande kan dessutom konstateras att Sverigedemokraterna dels har en politik som syftar till att snabbt behandla merparten av de asylärenden som väntar på avgörande, dels principiellt anser att eventuella satsningar på etablering bör vänta till dess ärenden avgjorts.
En liten del av anslaget används idag till informationsförmedling och uppföljning av invandrares etablering i samhället. Det är Sverigedemokraternas mening att detta bör inrymmas inom bland annat Migrationsverkets uppdrag och de anslagsposter som kommer myndigheten till handa.
Anslaget minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets politik på det migrationspolitiska området, samt minskade kostnader för kommunerna i takt med att staten upphör att tvångsfördela nyanlända till kommuner vilka saknar kapacitet för detta. I praktiken innebär det att anslaget endast finns kvar för att fullfölja de åtaganden gentemot kommuner som dimensionerat sitt mottagande efter de förutsättningar som gällt då staten lovat ersättningar i upp till 24 månader, samt för att erbjuda smärre ersättningar till de kommuner som kommer ta emot flyktingar fram till dess att svenskt asylmottagande beräknas upphöra.
Anslaget dras in i sin helhet, eftersom Sverigedemokraterna motsätter sig en specifik etableringsersättning. Deltagande i och eventuella ersättningar för olika arbetsmarknadsåtgärder ska inte baseras på om en person är nyanländ eller inte.
Anslaget dras in i sin helhet då möjligheten till hemutrustningslån upphör. Möjligheten till lån finns idag dels för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, dels personer som beviljas uppehållstillstånd i egenskap av anhöriga till flyktingar. Sverigedemokraternas mening är att grundläggande standard och boenden i Migrationsverkets regi bör tillgodose behoven för den som är på flykt och att ytterligare hemutrustning bör finansieras av egna medel. Vad gäller anhöriga skärps kraven generellt avseende försörjning, varför hemutrustningslån inte heller ska behövas.
Anslaget halveras då ett arbete med nedläggning av myndigheten påbörjas. Det är Sverigedemokraternas analys att myndigheten fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet inom detta rättsområde då flertalet fall lösts genom förlikning i stället för att prövas rättsligt. Under de år som myndigheten existerat har den också flertalet gånger kritiserats för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som är i behov av hjälp vid rättsliga tvister.
Anslaget förstärks med 50 miljoner för att stärka arbetet för kvinnofrid samt för en förstärkning och utvidgning av jourverksamheter så att även våldsutsatta män och personer utsatta för hedersrelaterat våld kan vända sig till stödjourer med specialistkompetens anpassad efter deras situation. Dessutom omfördelas inom anslaget en del resurser från arbete med så kallad jämställdhetsbudgetering och -integrering till just brottsoffer- och jourverksamhet.
Anslaget tas bort i sin helhet eftersom Sverigedemokraterna avbryter processen med att bilda en ny jämställdhetsmyndighet. Regeringen har inte tydligt förmått visa på några klara fördelar med en ny myndighet och har inte heller i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till de risker och nackdelar som finns med den nya organisationen.
Anslaget tas bort i sin helhet eftersom Sverigedemokraterna motsätter sig olika former av bidrag eller satsningar som bygger på särbehandling. Ett specifikt anslag till kvinnors organisering går emot våra principer och riskerar i vår mening att stjälpa snarare än hjälpa jämställdhetsarbetet.
Anslaget tas bort i sin helhet. Sverigedemokraterna välkomnar förvisso regeringens insikter om att ett bredare grepp om segregationsbrytande politik är nödvändigt, men har valt en annan ingång avseende segregationsbrytande åtgärder. Dessa återfinns inom andra utgiftsområden.
Anslaget tas bort i sin helhet eftersom arbetet med den nya myndigheten avbryts och den därför inte heller för några förvaltningskostnader.
Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
238 430 |
−238 430 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
19 265 374 |
−9 632 687 |
|
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
5 179 320 |
−5 179 320 |
|
1:4 |
Hemutrustningslån |
202 863 |
−202 863 |
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
123 786 |
−61 893 |
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
72 919 |
|
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
334 039 |
+50 000 |
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
80 315 |
−80 315 |
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
28 163 |
−28 163 |
|
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
56 000 |
−56 000 |
|
4:2 |
Delegationen mot segregation |
19 000 |
−19 000 |
|
|
Summa |
25 600 209 |
−15 448 671 |
|
Paula Bieler (SD) |
|
|
Sven-Olof Sällström (SD) |
Magnus Persson (SD) |