Förslag till riksdagsbeslut
En livsmedelsstrategi är äntligen på plats, efter att ha varit mycket efterlängtad. Nu krävs det hårt arbete för att ta tillvara på den svenska livsmedelsproduktionen ytterligare. Alliansregeringen utvecklade Matlandet Sverige, vilket har varit en viktig framgång både när det gäller att främja export och visa på den svenska livsmedelsproduktionen. De senaste åren har varit problematiska för livsmedelsproduktionen, framförallt på mjölksidan. Vi hoppas att alla partier i riksdagen vill verka för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen.
Vi vill gå från ord till handling och presenterar därför ett antal konkreta förslag.
Skaraborg, landet mellan Vänern och Vättern, är en viktig inspirationskälla eftersom vi där har erfarenheten, då produktion och förädling av mat är något vi länge arbetat med. Genom att ständigt utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin i Skaraborg och resten av Sverige kan vi stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige används till kvalitativ livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Möjligheten som finns inom jordbruket att hjälpa till med energiförsörjningen behöver tas till vara. Det är nödvändigt att även långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. Utvecklingen av miljövänliga brukningsmetoder skall främjas. Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg.
Regeringen bör göra allt man kan för att stötta svensk livsmedelsproduktion i den mycket svåra situation man är i nu. Konkurrenskraftsutredningens olika förslag bör verkställas snarast möjligt.
Utöver Konkurrenskraftsutredningen finns det än fler effektiva förslag för tillväxt och stärkt jordbruk. Till exempel har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket genomfört en långsiktig studie – en Förenklingsresa för att sammanställa förslag som kan underlätta för svenska livsmedelsföretags tillväxt och export. Flera företag besöktes och fokus låg på att fastställa vad företag anser bör göras för att de ska kunna utvecklas. Man föreslår bland annat minskat regelkrångel, tydlighet kring vad som krävs för att uppnå olika krav samt bättre samverkan mellan myndigheter och kommuner för likriktade bedömningar var någonting som prioriterades högt av besökta företag. Det finns tydliga önskemål från jobbskapande företag, av flera storlekar, om att göra det enklare att driva företag. För att Skaraborg och Sverige ska kunna växa starkare och för att fler jobb ska växa fram måste regeringen ta företagarna på allvar. Det krävs en vilja att göra det lättare och lönsammare att driva och starta företag.
Svenska företagare i allmänhet och svenska jordbruksföretagare i synnerhet är överbelastade med regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund har presenterat ett bakgrundsmaterial som visar den regelbörda som jordbruket dras med inom ett antal områden.
Landsbygdsdepartementet arbetade intensivt med att minska regelbördan under förra mandatperioden och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes regelbördan på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor. Man kom långt men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Detta gäller samtliga departement i regeringen. Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och tvingas att själva hantera pappersarbetet efter att den redan långa dagen bland djuren eller ute på åkern eller i skogen är klar. En jordbruksföretagare ska ägna sin tid åt att arbeta med djuren eller på åkrarna – inte fastna i pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa måste man minska på byråkratin. Dags för nästa del i det ytterligare regelförenklingsarbete som behövs.
Sverige behöver fler jobb – inte färre. En avbyråkratisering av de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.
|
Cecilia Widegren (M) |
|