Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kommitté bestående av erkända vetenskapsmän inom olika naturvetenskapliga discipliner för att utkristallisera faktoider i klimatdebatten och tillkännager detta för regeringen.
De flesta har nog upplevt att ju mer man vet i ett ämne, desto mer inser man hur mycket man inte vet. Vad gäller klimatvetenskapen så har den – på grund av en världsomfattande politisering – blivit intressant för tyckande i mer eller mindre alla läger. Kunskapen är dock exceptionellt ytlig hos nästan alla makthavare och agendasättare som uttalar sig i frågan. Vilken hållning man intar handlar inte sällan om taktik, positionering och strategi snarare än en önskan att försöka förstå hur och hur mycket mänsklig aktivitet påverkar jordens klimat.
Då klimatvetenskapen har paketerats för att förmedlas till allmänheten har den av förklarliga skäl förenklats. I denna förenkling förekommer dock tyvärr en lång rad faktoider, alltså osanningar som behandlas som sanningar. Vidare är det vanligt förekommande att högst osäkra teorier lyfts fram som obestridbara fakta. Sammantaget är det därmed stor risk att såväl väljare som beslutsfattare drar en lång rad felaktiga slutsatser som i förlängningen leder till allvarliga negativa konsekvenser, t.ex. att ekonomisk utveckling uteblir för extremt fattiga människor.
Ledande politiker, media och delar av akademin bär tillsammans upp en lång rad rena faktoider (samt osäkra teorier som presenteras som ren fakta) kring klimatvetenskapen. Att bryta detta är tyvärr svårt då den sociala stigmatiseringen snabbt blir hård om en akademiker skulle vilja nyansera eller problematisera den uppmålade bilden av vetenskapen. Exempel på hur erkända och meriterade vetenskapsmän inom fältet har förlöjligats, frysts ut och till och med hotats är tyvärr allt för lätta att finna.
För att göra debatten kring klimatvetenskapen mer nyanserad är det högst önskvärt att tydliggöra vad som är sant och vad som är falskt, vad som är teori och vad som är fakta. Några exempel på faktoider och osäkra teorier som lyfts som obestridbar fakta:
Alla som sätter sig in i hur siffran framkommit kan snabbt avfärda dess riktighet. Ändå slänger sig världsledande politiker, miljöorganisationer och till och med NASA med denna faktoid.
Detta är ett påstående som är ett vanligt motargument om någon ifrågasätter magnituden av klimatpåverkan av ökade halter av klimatgaser. Detta är en teori som mycket väl skulle kunna vara sann (även om sannolikheten är tämligen låg). Problemet är dock att påståendet är omöjligt att verifiera. (Jorden är 4,5 miljarder år gammal. Satelliter som någorlunda noggrant kan beskriva den globala temperaturen har funnits i mindre än 40 år vilket är lika med 0,0000009 % av jordens geologiska historia.) Dessutom var temperaturuppgången på tidigt 1900-tal, utifrån tillgänglig data, nästan i paritet med den uppvärmning som skedde i slutet av 1900-talet, trots att utsläppen av klimatgaser var försvinnande små under denna period.
Man ska inte avfärda klimatmodeller som värdelösa. De är viktigt redskap för vetenskapen då man vill förstå varför klimatet beter sig på ett visst sätt. Däremot är de bevisligen helt obrukbara för att förutspå framtiden. I princip samtliga har hittills förutspått en radikalt snabbare temperaturutveckling än vad som senare blivit fallet.
Detta är en mycket vansklig teori, men ett typexempel på när man lyfter något extremt komplext som nästan obestridbar fakta. De flesta är överens om att en fördubbling av CO2-halten bör ge ca 1 grads uppvärmning, det är inte kontroversiellt i något läger. Däremot ska man vara tydlig med att vi ännu har väldigt begränsad kunskap om såväl positiva som negativa återkopplingar, eller s.k. ”feedbacks”. Inte minst alla misslyckade klimatsimuleringar visar på komplexiteten och de stora osäkerheterna.
Detta var några exempel på faktoider som skulle behöva granskas opartiskt, men listan kan givetvis göras längre. Men det skulle också vara behövligt med en bredare diskussion om saker som sällan eller aldrig lyfts fram i debatten. Hur många fler människor kan äta sig mätta genom att den högre koldioxidhalten ökar den globala växtligheten? Hur mycket och hur snabbt krymper jordens ökenområden utifrån samma fenomen? Hur skulle det påverka världens fattiga om man skulle lyckas med att signifikant reducera användningen av fossila bränslen? (Ungefär 85 % av all energitillförsel kommer idag från fossila bränslen. Realistiska alternativ saknas.)
För att komma till rätta med den antiintellektualism som idag delvis råder i klimatdebatten menar jag att man skulle behöva tillsätta en kommitté bestående av erkända vetenskapsmän inom olika naturvetenskapliga discipliner som är vana att granska vetenskapliga arbeten. Denna kommitté ska få i uppgift att lyfta och vända på olika argument, för att senare presentera sina slutsatser för allmänheten.
|
Josef Fransson (SD) |
|