Förslag till riksdagsbeslut
Den europeiska unionen plågas av ett antal allvarliga brister. Dess budget innehåller stora felmarginaler, subsidiaritetsprincipen motarbetas aktivt av kommissionen, den gemensamma utrikespolitiken och asylpolitiken har orsakat enorma skador både i och utanför unionen, det demokratiska underskottet och bristen på engagemang från vanliga européer är slående och i och med Brexit är det uppenbart att unionen inte heller är en stabil plattform för samarbete. Att vi verkar för ett utträde ur EU betyder inte att vi motsätter oss ett djupgående internationellt samarbete mellan Sverige och EU/EES, tvärt om ser vi ett ordnat utträde och skapandet av en alternativ plattform för samarbete som en förutsättning för långsiktighet och stabilitet.
Så gott som samtliga fördragsändringar som medlemsländerna beslutat om, både före och efter utropandet av den europeiska unionen har utvidgat de överstatliga institutionernas kompetens eller användandet av så kallad kvalificerad majoritetsröstning, vilket skiftat maktbalansen från medlemsstaterna till Bryssel. Möjligheterna att fatta beslut mot enskilda medlemsstaters vilja har lett till en snabbare integration, vilket i kombination med fördragens avsaknad av möjlighet till diversifierad integration lett till den djupaste brytningen som Europasamarbetet någonsin drabbats av, nämligen Storbritanniens utträde. Den europeiska unionen är inte en hållbar plattform för samarbete, och utgör 2017 ett uppenbart hot mot sin egen största framgång, nämligen den inre marknaden, vilken nu riskerar att splittras.
I mars 2017 presenterade kommissionen en vitbok om EU:s framtid, vilken pekar ut fem möjliga scenarier. Scenario nummer två – Enbart den inre marknaden – ligger nära Sverigedemokraternas vision för Europasamarbetet. Som namnet antyder skulle EU i så fall utvecklas till att bli en ren frihandelsunion, vilket innebär att samarbetet inom utrikes-, utbildnings-, asyl- och socialpolitik avvecklas tillsammans med det militära, polisiära och budgetära samarbetet. Här vill vi understryka att endast den överstatliga kompetensen slopas, medan mellanstatliga samarbeten på dessa områden naturligtvis kan fortsätta för de suveräna stater som så önskar.
Även i vår vision om ett framtida Europasamarbete kommer delar av dagens EU kvarstå eller ersättas. Det behövs exempelvis en skiljedomstol för handelsrelaterade frågor, liksom tydliga regelverk kring statsstöd. Vidare kan det finnas goda skäl att skapa eller behålla vissa institutioner som anger gemensamma standarder, t.ex. europeiska kemikaliemyndigheten. Däremot behövs inget parlament, ingen flagga, ingen europeisk centralbank, inga strukturfonder, och i princip ingen budget. Vad det gäller varor som är av en strategisk och säkerhetspolitisk natur, t.ex. krigsmateriel samt livsmedelsproduktion, så bör detta helt eller delvis stå utanför frihandelsavtalet och regleringar av statsstöd.
Det politiska landskapet i EU, och framförallt det faktum att scenario två är helt omöjligt att sammanfoga med eurosamarbetet, finns ingen chans att reformera EU i den riktning vi önskar. Det alternativ som kvarstår är utträde. För att rädda den inre marknaden och bygga ett långsiktigt hållbart europeiskt samarbete är det därmed tvunget att lämna den europeiska unionen, vilket inleds genom att regeringen aktiverar artikel 50 i Lissabonfördraget. Vi menar att riksdagen ska tillkännage för regeringen att snarast göra just detta.
Ett stort antal stater både i och utanför Europa har idag, baserat på skilda handelsavtal, tillgång till den inre marknaden. Sveriges förhållande till EU/EES bör bygga på ett djupgående frihandelsavtal liknande det som råder mellan Schweiz och EU/EES. Schweiz är inte del av EU:s tullunion, vilket är en hörnsten i EES-samarbetet och betyder att de kan teckna egna handelsavtal. Samtidigt implementerar Schweiz de flesta EU-rättsakter som rör den inre marknaden. Huvudskälet till att vi ser Schweiz som en förebild är den flexibilitet som ett bilateralt handelsavtal ger. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur ett bilateralt handelsavtal kan utformas.
Sverigedemokraterna gratulerar Storbritannien för ett klokt val i folkomröstningen kring EU-medlemskapet. Britterna är nu fria att skapa sin egen framtid och är övertygade om att de kommer att förvalta det ansvaret väl. Storbritannien har uttryckt en vilja att upprätta ett djupgående bilateralt handelsavtal med EU/EES. Tyvärr finns tydliga tecken på att EU-sidan vid förhandlingsbordet snarare vill straffa britterna med orimliga krav, i ett medvetet försök att få förhandlingarna att haverera. Anledningen till detta är mycket enkel. EU-sidan vet att EU fungerar mycket dåligt och att fler länder är på väg ut och vill därför statuera ett exempel. Detta är en mycket farlig väg som Sveriges regering bör göra allt för att undvika. Sveriges regering bör därför bidra till att EU förhandlar lojalt och upprättar ett rättvist och rimligt bilateralt handelsavtal som ger britterna ohindrad tillgång till den inre marknaden.
|
Josef Fransson (SD) |
|