Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förhindra att stater missbrukar Interpols efterlysningssystem för att komma åt politiska opponenter i andra länder och för att driva frågan i kretsen av medlemsstater i EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Interpol är världens största internationella polisorganisation med 190 medlemsländer. De utgör en viktig organisation för att underlätta samarbete globalt, bekämpa kriminalitet och göra världen till en säkrare plats. De ska handla i enlighet med den universella deklarationen om mänskliga rättigheter och är hindrade från insatser som är av karaktären politiska, militära, religiösa eller rör ras.
Under senare år har det blivit uppenbart att systemets ”rödflaggning” har missbrukats av stater för att komma åt politiska motståndare bortom sitt lands gränser. Personer som drabbas av detta system har inte möjlighet att överklaga ”red notice” i någon nationell eller internationell domstol.
Interpols generalförsamling antog i november 2016 förslag som ska stärka möjligheterna att skydda sig mot missbruk från vissa stater. Det är välkommet och måste implementeras. Men det räcker inte för att komma till rätta med det växande missbruket. Det krävs ökat fokus på de stater som återkommande använder Interpols rödflaggning för att komma åt oppositionella som lämnat landet. Det krävs också att de som drabbas får chansen att överklaga och tillgång till upprättelse.
Sverige bör verka för att självt men också tillsammans med övriga EU säkerställa att arresteringar inte görs när det finns starka skäl att misstänka missbruk av t ex politiska skäl. Under perioden från 2005 till 2016 har antalet rödflaggningar mer än femfaldigats från 2 343 till 12 787 personer 2016. Vissa länder återkommer oftare än andra.
Det finns åtskilliga exempel på personer som stoppats på flygplatser efter att Ryssland, Turkiet eller Azerbajdzjan begärt att de grips via Interpols red notice. Bill Browder är ett känt exempel på hur ryska myndigheter sökt gripa honom för hans arbete för upprättelse av Sergei Magnitsky. Men också MR-aktivister, kritiker av Putin från forna Sovjetstater. En belgisk-turkisk aktivist drabbades av gripanden i tre olika länder efter efterlysning av turkiska myndigheter anklagad för att vara medlem i en terroristorganisation. Efterlysningen drabbade honom mellan 2006 och 2015. Den 7 augusti greps den svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin i Barcelona på begäran av turkiska myndigheter med samma typ av terroranklagelser och efter rödflaggning via Interpol.
För att tilltron till systemet ska upprätthållas och det inte ska missbrukas av politiska skäl krävs en tydlighet från alla medlemsstater i Interpol. I avvaktan på resultat måste även medlemsstater säkerställa att de inte själva verkställer arresteringar om det uppenbart strider mot de grunder som Interpol har. Detta bör gälla för Sverige och regeringen bör säkerställa att man vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra missbruk. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|