Förslag till riksdagsbeslut
Sverige är ett fantastiskt land att leva och verka i. Moderaternas utgångspunkt är att hela Sverige ska leva och att människor måste kunna bo och verka i hela landet. Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Hand i hand med denna inställning vill Moderaterna bygga vidare på och värna arbetslinjen och företagande för att möjliggöra en enklare och lönsammare vardag för människor som bor och arbetar på landsbygden.
Runt om i vårt avlånga land finns en stor inneboende potential. För att den ska kunna tillvaratas i alla delar behöver fler möjligheter öppnas upp för att leva och verka i hela landet. Tillgång till en fungerande grundläggande service på rimligt avstånd är en förutsättning för att människor ska vilja bo och för att företag ska kunna verka. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framförallt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga.
Tillgång till bra mobiltelefoni och goda uppkopplingsmöjligheter blir allt viktigare i en digitaliserad värld. Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer med god geografisk täckning och som har en tillräcklig kapacitet när allt fler vill använda mobil och digital teknik. Ibland kan långa avstånd till grundläggande service överbryggas genom digitala lösningar. Alliansregeringen genomförde en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen, som reformerad lagstiftning, förbättrad information och starkare konsumentlagstiftning.
Saknas det förskolor och skolor, dagligvaruhandel, drivmedelsstationer, post- och apoteksservice med mera är det svårt för landsbygden att locka till sig nya medborgare och inte minst att driva företag. Ny teknik med drönare öppnar upp möjligheter för modernare och förbättrad service på landsbygden, exempelvis gällande post- och paketleverans. Redan 2015 började posten i Finland på försök dela ut paket via drönare. Digitaliseringen skapar möjligheter för såväl stad som landsbygd som idag kan vara svåra att överblicka. Att människor bereds möjligheter att utveckla sig själva och sin omgivning är viktiga hörnstenar för all god samhällsutveckling.
Våren 2013 genomförde organisationen Hela Sverige ska leva en undersökning där man frågade lanthandlare runt om i Sverige hur de såg på framtiden för sin verksamhet. 4 av 10 svarade att det är tveksamt om deras rörelse kommer finnas kvar inom fem år. Lanthandlarna har även kritiserat att ersättningen är alltför låg, varpå riksdagen har avsatt 35 miljoner kronor per år mellan 2016 och 2019 till stöd för bibehållen service på landsbygden. Denna satsning ska noggrant följas upp och utvärderas, samtidigt som det är viktigt att den ersättning och det stöd som betalas ut även ligger i paritet med handlarnas faktiska intäkter och att det finns möjlighet att skala ned ersättningen i takt med att intäkterna stiger.
Sveriges befolkning ökar och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utmaningar, med stora regionala skillnader. Stagnationen i vissa orter leder till neddragningar i ordinarie verksamheter som vård, skola och omsorg men även till att människor känner en bristande framtidstro. Det här är en oroande utveckling. Moderaterna har målmedvetet arbetat för att förbättra företagsklimatet, inte minst för företag i glesbygd. Dessutom har varje kommun och region ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringslivsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser.
Kapital är helt avgörande för att kunna starta, driva och utveckla ett företag. Huvudspåret är att företags finansiering ska ske med privat kapital. Statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet genom en så kallad fond-i-fond-lösning, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Det är särskilt viktigt att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede. Moderaterna anser att statligt riskkapital ska vara tillgängligt i hela landet så att människor och företag runt om i landet ska ges förutsättningar att starta företag.
Effektiva transporter är liksom kapital viktigt för att stärka företagens konkurrenskraft och tillväxt i hela Sverige. Fungerande transporter är centralt för att företag ska kunna leverera varor till kunder och leverantörer. Den aviserade kilometerskatt som regeringen har föreslagit kommer slå hårt mot Sveriges företag. Det är en skatt på avstånd, inte utsläpp. Men det är utsläppen från transporter som påverkar miljö och klimat, inte avståndet. Transporter med lastbil är många gånger en förutsättning för att företag i allmänhet och industrin i synnerhet ska kunna verka och utvecklas i hela Sverige. För många svenska företag kan långa transporter lätt bli en konkurrensnackdel. Exempelvis jordbruks- och skogsprodukter har heller inga andra alternativ än lastbilstransporter. Fler förslag från regeringens sida, såsom den föreslagna flygskatten, får negativa konsekvenser på landsbygden. Skatten skulle innebära att flyglinjer i större utsträckning blir olönsamma och resultatet är att de läggs ned, något som drabbar såväl besöksnäring som arbetsmarknad samt att skatten inte kommer generera mindre CO2-utsläpp. Det är därför viktigt att transportsatsningar samordnas och att dialog och samsyn finns mellan primärkommun, regionkommun och stat gemensamt vid samhälleliga investeringar i transportinfrastruktur.
EU har ingen gemensam skogspolitik. Ansvaret för skogspolitiken ligger istället hos de enskilda medlemsstaterna. När Sverige, Finland och Österrike gick med i EU 1995 fördubblades unionens samlade skogsareal, vilket föranledde inrättandet av en gemensam skogsbruksstrategi som antogs av EU 1998. Strategin var tänkt att fungera som ett ramverk för skogsrelaterade åtgärder på EU-nivå och strävade efter bättre samordning av politikområden när det gäller frågor som rör skog och skogsbruk. Skogsbruksstrategin betonade skogarnas multifunktionella roll för samhällets utveckling och vikten av hållbart skogsbruk. Det är positivt att ett redskap för att samordna EU-politik för att ta vara på skogens bidrag till ett hållbart samhälle och dess potential för jobb och tillväxt tas fram. Dock måste ett sådant tydligt avgränsas för att undvika att EU får inflytande över detaljer i den svenska skogspolitiken. Förutsättningarna för skogen är inte likadana i Sverige som i andra länder i EU. Redan idag påverkas svensk skogspolitik av en lång rad direktiv och förordningar som påverkar skogsbruket, till exempel timmerförordningen. En stor risk med för stort inflytande från EU i den svenska skogspolitiken är att onödiga administrativa och byråkratiska hinder tillkommer. För närvarande pågår reformer av både LULUCF-lagstiftningen (land-use, land-use change and forestry) och det så kallade förnybartdirektivet (RED II) som båda har potential att få betydande inverkan på den svenska skogen. Den svenska linjen måste vara att värna självbestämmandet över skogen, en av våra viktigaste resurser. Regeringen måste därför slå vakt om och säkra vår rätt att i Sverige bestämma över den svenska skogen.
Den regionala tillväxten hämmas av långa handläggningstider på myndigheter. Vi vill därför se att man ställer krav på myndigheter om en tydlig tidsgräns för handläggningstider. I dagsläget finns en problematik med exempelvis att långa handläggningstider vid myndigheter som delar ut projektmedel inte samspelar med den verklighet som verksamheter har att hantera i sina årsbudgetar. Därmed finns det en risk för att projekt och utveckling går om intet och att regional utveckling faller på byråkrati. Det är viktigt att myndigheterna inte enbart blir kontrollinstanser utan även pådrivare för utveckling. Därför vill vi underlätta för uppgiftslämning till myndigheter genom ”en dörr in”. Vilket betyder en plattform där företag lämnar sina uppgifter en gång och dessa blir slussade till rätt myndighet; på sådant vis kan vi minska byråkrati och förenkla för dem som gör Sverige levande.
Moderaterna vill vidare se en utveckling av teknik och innovation för den regionala tillväxten där så småningom innovationshubar skapas. Detta kräver en förändring i attityd och tankesätt när man exempelvis utlyser projekt. Sverige har en möjlighet att kunna bli ledande på innovation och regional tillväxt med ett förändrat tankesätt vid efterfrågan på projektmedel. På sådant vis kan vi nå framgångar såväl nationellt som internationellt och konkurrera på en global marknad.
På EU-nivå bör Sverige verka för att regelverk blir så tydligt som möjligt kopplade till att vara en start på verksamheter som ska bära sig själva. Det är också viktigt att de programunderlag som ska användas nationellt blir så användarvänliga som möjligt och bygger på mål och mätbarhet.
På nationell nivå ska vi verka för att skapa programstrukturer som genererar bärkraftiga verksamheter lokalt och regionalt som går i takt med tiden. Det är viktigt att svenska folkets skattepengar får så stor utväxling som möjligt utifrån väl underbyggda analyser, bra genomföranden samt uppföljning och utvärdering så de blir så hållbara och långsiktigt bärkraftiga av sig själva som möjligt. Utöver EU-finansierad regionalpolitik bör såväl Almis verksamhet som Tillväxtverkets tilldelade medel och Leaderprojektet som Jordbruksverket tilldelar medel effektutvärderas och följas upp för att tillgodose att samhället får bästa möjliga utväxling för skattepengarna.
Då det också finns en mängd andra företagsstöd, exempelvis lånegarantier samt stöd till forskning och utveckling med mera finns behov av att även granska dessa. Det har under flera års tid påvisats brister i systemet för företagsstöden. Samordningen är svag, stöden är uppdelade på många myndigheter som ofta arbetar mot samma målgrupper och målet med stöden är ofta oklart. För att stöden ska vara motiverade krävs också att det går att bedöma effekterna av dem bättre än i dag.
De olika företagsstöden bör därför renodlas, förtydligas och utvärderas. Stöden ska utvärderas utifrån samhällsnytta, och stöd som inte bidrar till samhällsnytta ska avvecklas. Stödgivande myndigheter bör därför formulera mål för sina program som är tydligt definierade, avgränsade och uppföljningsbara. De bör vidare planera utvärderingar av program redan i samband med planerna för programmen. Tillväxtanalys bör göras till utvärderingsmyndighet. Eftersom resurserna ska användas effektivt bör stödens effekt även prövas mot den beräknade effekten av andra åtgärder med motsvarande syfte såsom sänkta ägarskatter och sänkt bolagsskatt.
Allt fler mikrobryggerier, musterier, vinodlingar och destillerier etableras i Sverige. Det är en utveckling som bör tas tillvara, eftersom den bidrar till en levande landsbygd med fler jobb i tillverkningen och god potential till fler jobb i besöksnäringen. Ett stort problem för de företag som tillverkar alkoholhaltiga drycker är att det idag inte är tillåtet att sälja de egna produkterna på gården, beroende på alkoholmonopolet. Moderaterna anser att de svenska mikrobryggerierna, vinodlarna och andra producenter av alkoholhaltiga drycker ska få motsvarande möjligheter till försäljning vid produktionsstället som finns i övriga EU. Argumenten emot gårdsförsäljning brukar handla om oro för att Systembolagets detaljhandelsmonopol i så fall skulle hotas. Eftersom Finland sedan länge har både detaljhandelsmonopol och gårdsförsäljning menar vi att det är en invändning som saknar relevans. Vi anser därför att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska tillåtas. Det finns olika sätt att genomföra detta. Ett alternativ kan vara att kopiera det finska regelverket, medan ett annat alternativ kan vara att låta alkoholproducenterna agera ombud för Systembolaget med rätt att lagerhålla sina egna produkter. Moderaterna vill att gårdsförsäljning tillåts i hela landet, men är öppna för att försöksverksamhet i någon del av landet kan vara ett första steg.
De dagligvarubutiker som drivs i glest befolkade delar av landet fyller en viktig funktion. Samtidigt är det svårt att få en dagligvarubutik på landsbygden att klara sig ekonomiskt. Möjligheten att erbjuda flera typer av service är därför viktig för handlarna, både för att kunna locka fler kunder och för att verksamheten ska bli mindre sårbar. Det kan exempelvis handla om att vara ombud för post, paketförmedling, apotek, spel och systembolag.
Statliga bolag såsom Apoteket, Systembolaget, Svenska Spel och Post Nord bör därför få tydliga uppdrag att genomlysa sina villkor för att identifiera och ändra villkor som i onödan gör det svårt för lanthandlare och andra verksamheter i glest befolkade delar av landet att bli ombud. På så sätt kan serviceutbudet på landsbygden öka.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Hanif Bali (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Sofia Fölster (M) |