Förslag till riksdagsbeslut
Företagsamhet är grunden för Sveriges välstånd, en förutsättning för att fler människor ska komma i arbete och en viktig drivkraft för att driva samhällsutvecklingen framåt. Det behöver vara attraktivt, enkelt och lönsamt att starta och driva företag. För att fler företag ska starta, växa och anställa krävs ett konkurrenskraftigt näringsklimat. Byråkrati, krångliga regler och tidskrävande administration får inte tar överhanden över verksamheter och skatterna får inte vara för höga. Att jobbskapare ska vilja flytta hit och inte härifrån borde vara en självklarhet. Med fler entreprenörer och experter står sig Sverige starkare i den internationella konkurrensen. Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat är nödvändigt för att vi ska kunna dra nytta av de möjligheter som globaliseringen ger, och möta de utmaningar den ställer oss inför. Villkoren för företagen måste vara minst lika goda i Sverige som i andra länder. Detta gäller inte minst skattepolitiken.
Sveriges konkurrenskraft minskar. Konkurrenskraften är beroende av att de skattemässiga villkoren för bolag och personer är internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga. Vi behöver därför sträva efter att ha en konkurrenskraftig skattepolitik för våra företag, för att bibehålla och utveckla det svenska näringslivet. Det är avgörande för att jobb ska skapas i Sverige och i förlängningen för finansieringen av vår välfärd. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Skattereglerna för entreprenörer och småföretagare, de så kallade 3:12-reglerna är komplexa och innebär tidskrävande administration som drabbar de mindre företagen extra hårt. För att bibehålla och stärka svensk konkurrenskraft behöver vi förenkla skattereglerna för våra småföretagare och våra entreprenörer. Vi vill därför se en förenkling av 3:12-reglerna.
För att få ett dynamiskt näringsliv måste mindre, snabbväxande företag kunna konkurrera om samma arbetskraft som större och mer etablerade företag. Snabbväxande företag har dock sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, även när den långsiktiga potentialen är stor. För att underlätta för mindre, snabbväxande företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill vi därför göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett nytt regelverk för kvalificerade personaloptioner införas. Alla företag upp till 250 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas, utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.
Delningsekonomin växer snabbt. Tack vare delandet kan resurserna utnyttjas mer effektivt och komma fler till del. Moderaterna vill att Sverige blir världens bästa land för delningsekonomin. Att människor delar varor och tjänster med varandra har förekommit i alla tider. De senaste årens omfattande digitalisering har dock skalat upp detta till nya nivåer. Plattformar matchar människors efterfrågan på delade varor och tjänster mot utbudet på bara några sekunder. Delningsekonomin har samtidigt potential att bli nästa stora frihetsreform när människors möjligheter till egenförsörjning och konsumentval ökar. Sverige bör välkomna delningsekonomin och svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt.
Sverige står inför ett stort behov av enkla jobb och närmare 150 000 enkla jobb bedöms behövas inom den närmsta framtiden. Delningsekonomin är framåtblickande och identifierar redan idag många möjligheter till nya enkla jobb. Det behöver Sverige ta tillvara på.
Det finns inga särskilda skatteregler för delningsekonomin. Enligt Skatteverket kan dagens skatteregler tillämpas på de vanligaste transaktionerna inom delningsekonomin men samtidigt konstaterar Skatteverket att reglernas komplexitet ökar risken för att det blir fel, att skattefelet påverkas. Myndigheten efterfrågar åtgärder som ökar möjligheten att göra rätt, exempelvis genom att via samarbete se till att plattformarna lämnar tillförlitlig information till Skatteverket som kan användas till grund för beskattningen. Moderaterna vill därför bland annat att delningsplattformarna ska kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall de tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. På så sätt kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen efterlevs även inom delningsekonomin. Skatteverket bör även få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket. Vidare föreslår vi att berörda branscher ska utredas i syfte att förenkla regelverken och anpassa dessa till ett digitaliserat och delande samhälle och att en åtgärdsplan tas fram som visar hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov.
Digitaliseringen och möjligheterna inom delningsekonomin utmanar vår traditionella syn på skatteredovisning, skattebetalning och skattesystemet i stort. Skattesystemet är i många delar komplext och administrativt svårhanterligt. Enkla tjänster som tillhandahålls av privatpersoner till privatpersoner står i dag i stora delar utanför skattesystemet, då skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för hög.
Utgångspunkten bör vara att de flesta vill göra rätt för sig och att lagstiftarens roll är att utforma ett regelverk som gör detta möjligt och rimligt. Aktörer inom delningsekonomin visar att vissa typer av tillhandahållanden är överreglerade och beskattningen i vissa delar för hög, vilket bromsar en tillväxtpotential i vår ekonomi. Det behövs därför administrativa förenklingar och beskattningsmässiga lättnader framförallt för små inkomster från tillhandahållanden mellan privatpersoner under ett visst gränsbelopp. Vi vill därför utreda en skattebefrielse om 30 000 kronor per år för tillhandahållanden mellan privatpersoner utan krav på rapportering till Skatteverket. Skattefriheten bör gälla både för delningsekonomin och för den traditionella ekonomin, eftersom en särreglering för delningsekonomin riskerar att snedvrida konkurrensen. Den bör vara individuell och gälla de totala inkomsterna från tillhandahållanden mellan privatpersoner. För inkomster över gränsbeloppet där tillhandahållandena närmar sig mer av en egenförsörjning bör skattereglerna ses över för att möjliggöra ännu fler enkla jobb och enklare former för företagande i den vita ekonomin. Vi utvecklar våra förslag i Moderaternas motion rörande delningsekonomin från nu aktuellt riksdagsår.
För att kunna attrahera utländska forskare men även andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare eller andra nyckelpersoner, den så kallade expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar av experter, specialister och forskare i landet. Antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark är betydligt fler än i Sverige. I sammanhanget ska man beakta att Sverige är ett större land och har fler stora företag än Danmark. Fristående institut med fokus på experter, forskare och specialister menar att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller under längre tid än i Sverige. För att förbättra möjligheterna att attrahera utländska experter, specialister och forskare till den svenska arbetsmarknaden och till svenska företag bör skattelättnaden för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner ses över – både avseende den tidperiod som skattelättnaden kan användas samt avseende den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens.
För en liten öppen ekonomi som den svenska krävs att villkoren för att göra investeringar i Sverige är goda. Inom forskningen råder enighet om att hög bolagsskatt leder till färre investeringar. Detta eftersom företagens avkastningskrav sätts internationellt. Högre bolagsskatt leder till att avkastningen på en investering sjunker och färre investeringar blir därmed lönsamma, vilket gör att färre investeringar genomförs. Dessutom talar mycket för att det i slutändan är de anställda som bär kostnaden av bolagsskatten eftersom den övervältras på lönerna. När ekonomin tillåter och det finns statsfinansiellt utrymme bör bolagsskatten sänkas för att uppmuntra till investeringar och stärka förutsättningarna för svensk tillväxt och högre löner. Dagens skattesystem gynnar också lån framför eget kapital, genom våra regler om ränteavdrag. Det leder till att företag belånar sig mer än de annars skulle ha gjort vilket ökar sårbarheten i ekonomin. För att minska denna spänning bör likabehandlingen öka mellan lånat respektive eget kapital när det gäller bolagsskatten. Reglerna måste utformas långsiktigt och vara internationellt jämförbara.
Det bör också vara möjligt för mindre företag att välja mellan en schablonbeskattning av omsättningen eller att beskattas utifrån dagens regelverk. En sådan möjlighet skulle erbjuda en välkommen lättnad för företagen vad gäller administration av komplicerade skatteregler. Fokus kan i stället under företagets första år läggas på att växa och att verksamheten ska bli lönsam.
Det är nödvändigt att öka likabehandling i beskattning av olika typer av kapital. Variationen i beskattning av olika typer av kapital gör att vissa investeringar blir mer fördelaktiga än andra. Detta snedvrider kapitaltillgången och leder till att investeringar styrs av skattenivåer snarare än enbart risk och förväntad avkastning. Detta drabbar särskilt mer riskfyllda placeringar, till exempel i nya snabbväxande bolag. En ökad likabehandling skulle ge en mer effektiv kapitalallokering och gynna investeringar i entreprenördrivna bolag.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Jörgen Warborn (M) |