Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av friskvårdsbegreppet och tillkännager detta för regeringen.
Idag kan arbetsgivare erbjuda sina anställda ett bidrag för enklare slag av friskvård av mindre värde. Friskvårdsbidraget är skattefritt för den anställde och för arbetsgivaren är beloppet avdragsgillt. Bedömningen av vilken friskvård som anses vara av enklare slag och av mindre värde har varit omtvistad. Skatteverket har i ställningstaganden uttalat att kostnaden normalt inte får överstiga 1 000 kronor per tillfälle för att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och mindre värde, samt att den totala kostnaden per år inte bör överstiga kostnaden motsvarande ett vanligt årskort på gym.
Sedan lagstiftningen infördes 1988 så har det mot bakgrund av detta i praktiken inte varit möjligt för arbetsgivaren att göra avdrag för friskvårdsbidrag avsett för exempelvis golf, cykling och ridsport. Således har antalet anställda som på arbetsgivarens bekostnad kunnat spela golf, cykla eller rida varit mycket begränsat.
Att friskvård är av godo för såväl den enskilde som för arbetsgivaren får anses oomtvistat. Samhället bör främja arbetsgivare som uppmuntrar till friskvård, inte minst mot bakgrund av det rehabiliteringsansvar som arbetsgivaren har vid sjukdom. Sedan lagstiftningen infördes har mycket hänt inom de olika idrotterna och möjligheterna i dag att utöva olika typer av idrotter på ett enkelt sätt till en lägre kostnad är mer långtgående. Skatteverkets utgångspunkt har historiskt sett varit att idrotter som kräver dyr utrustning inte anses vara av enklare slag och därför inte ska omfattas av friskvårdssubventioner.
Utvecklingen av utövandet inom olika idrotter får nu anses ha kommit i kapp Skatteverkets bedömning av vad som kan bedömas vara aktiviteter av enklare slag till ett mindre värde. Inom golfen blir det allt mer vanligt förekommande med så kallade pay and play-banor, det vill säga att golfspelaren bara betalar för en golfrunda för vilken det inte krävs medlemskap i en golfklubb. Det är dessutom möjligt att hyra klubbor till en mindre kostnad. En sådan golfrunda har en kostnad som motsvarar exempelvis en timmes tennisspelande eller badmintonspelande, två aktiviteter som med nuvarande regler anses uppfylla kraven för friskvårdsavdrag. En liknande utveckling sker inom både cykling och ridning. Det är fullt möjligt att betala för enskilda timmars ridning eller downhill-cykling och hyra den utrustning som individen själv saknar.
Lagstiftningen och Skatteverkets tillämpning och tolkning av hur friskvårdsavdraget kan användas stämmer inte längre överens med den utveckling som skett inom idrotten och synen på att utöva dem. Det är möjligheten att utöva en fysisk aktivitet som ska bedömas för att friskvårdsavdraget ska kunna användas, inte vilken utrustning som är aktuell och syftet att öka välmående och trivsel hos personalen får inte glömmas bort.
För att öka välmående och sätta hälsan i fokus behöver fler idrotter/fysiska aktiviteter kunna komma i fråga för friskvårdsavdrag när kostnaden för utövandet är likartat för idrotter/fysiska aktiviteter som i dag omfattas av friskvårdsavdraget. En utvidgning av begreppet friskvård behöver därför komma till stånd. Vi vill därför att regeringen tillsätter en utredning om friskvårdsavdraget i syfte att förtydliga vad som ligger till grund för bedömningen av vilka idrotter som omfattas av friskvårdsavdraget samt utvidgar friskvårdsbegreppet på så sätt att fler idrotter omfattas.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Jörgen Warborn (M) |