Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att låta riksdagen anta de kommunala skattesatserna och tillkännager detta för regeringen.
Den kommunala självstyrelsen har en lång tradition i Sverige och innebär att det ska finnas en till delar fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Syftet med självstyrelsen är effektivitet och demokrati.
Till det kommunala självstyret räknas den kommunala beskattningsrätten. Ett litet ingrepp i den är den kommunala skatteutjämningen, vars syfte är att skapa rättvisare villkor mellan kommunerna. Ingreppet är litet för det är bara en mindre del av medlen som kommer från kommunerna, det mesta kommer från staten. Detta kan även ses som att en del av den kommunala skatteintäkten hanteras av staten. Kriterierna för utjämningen är a) inkomstutjämning, b) kostnadsutjämning och c) strukturbidrag.
Urbaniseringen gör perifera landsdelar med deras kommuner fattigare och vice versa. Det gör att kommuner med sämre förutsättningar i glesbygden tvingas till högre kommunalskatt än kommuner där utbildade medborgare och kapital koncentreras. Denna skillnad i kommunalskatt förstärker den regionala obalansen och motverkar vad man försöker åstadkomma med den kommunala skatteutjämningen.
För att stärka den regionala balansen skulle en lika kommunalskatt för alla kommuner och en lika landstingskatt för alla landsting vara positiv. Om de kommunala skattesatserna sattes av riksdagen när statsbudgeten beslutas skulle det också innebära ett verktyg för nationell finställning av samhällsekonomin. Den kommunala politiken inriktas på att bäst nyttja intäkterna, alltså som innan.
Många kan se rätten att sätta kommunal skattenivå som en viktig del av det kommunala självstyret. I själva verket regleras den kommunala verksamheten redan på många sätt, främst genom olika lagar. Den viktiga delen med självstyret är att handha befintliga resurser på bästa sätt.
|
Mikael Jansson (SD) |
|